Messier 77

Messier 77
Stavgalaxen M77 fotograferad med Hubbleteleskopet.
Observationsdata
Stjärnbild Valfisken
Rektascension02t 42m 40,771s[1]
Deklination-00° 00′ 47,84″[1]
Rödförskjutning1 137 ± 3 km/s
Avstånd47,0[2] (14,4 Mpc) miljoner ljusår
TypStavgalax, (R)SA(rs)b,[3]
Skenbar storlek7,1 × 6,0 bågminuter[4]
Skenbar magnitud9,6[4]
NoterbartEn av de största galaxerna i Messiers katalog. Inklinationen beräknad till 40 grader.[2]
Upptäckt
Upptäcktsår29 oktober 1780
UpptäckarePierre Méchain[5]
Andra beteckningar
M77, NGC 1068, UGC 2188, PGC 10266, MCG +00-07-083, CGCG 388-98, Arp 37, 2MASX J02424077-0000478, IRAS 02401-0013, IRAS F02401-0013, PKS 0240-002, 2XMM J024240.7-000046, PMN J0242-0000, XSS J02445-0000, AT20G J024240-000046, ISOSS J02426-0000, PSCz Q02401-0013, 1AXG J024241-0000, 1Jy 0240-002, RAFGL 4220 Z 0240.1-0013, 3C 71, 3C 71.0, 3CR 71, 1Jy 0240-00 RAFGL 4220S [CHM2007] HDC 163 J024240.77-0000478, KUG 0240-002, RBS 348, CHM2007 LDC 174 J024240.77-0000478, 4C -00.13, 1RXP J024240.9-000042, DML87 57, LHE 67, RX J024239-00000, HB91 0240-002, DA 82, RX J0242.6+0000, KRL2007b 25, 6dFGS gJ024240.7-000048, 1RXS J024240.9-000046, M98c 024006.5-001332, 2E 649, MRC 0240-002, S3 0240-00, SLK2004 333, 2E 0240.1-0013, MSH 02-0-14, SDSS J024240.70-000047.9, VV2000c J024240.7-000047, 1ES 0240-00.2, HIPASS J0242+00, SINGG HIPASS J0242+00, VV2003c J024240.7-000047, 1FGL J0242.7+0007, NRAO 112, SWIFT J0242.6+0000, VV2006c J024240.7-000047, 2FGL J0242.5+0006, OHIO D -067, SWIFT J0242.9-0000, VV2010c J024240.7-000047, GRA B0240-00, PBC J0242.7-0000, TC 656, VV98c J024240.7-000047, PKS J0242-0000, AAVSO 0237-00, INTREF 128, PKS 0240-00, UZC J024240.7-000048[6], GC 600, h 262
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

Messier 77 (M77) även känd som NGC 1068, är en stavgalax i stjärnbilden Valfisken. Messier 77 upptäcktes den 1 mars 1780 av Pierre Méchain, som ursprungligen beskrev den som en nebulosa. Méchain meddelade sedan sin upptäckt till Charles Messier, som senare listade objektet i sin katalog.[7] Både Messier och William Herschel beskrev galaxen som en stjärnhop.[7] I dag är dock objektet känt som en galax. Messier 77 ligger på ett avstånd av 47 miljoner ljusår från solen och är en aktiv galax med aktiv galaxkärna.

Egenskaper

Den morfologiska klassificeringen av NGC 1068 i De Vaucouleurs-systemet är (R)SA(rs)b,[3] där "(R)" anger en yttre ringliknande struktur, "SA" betecknar en ickespärrad spiral, "(rs)" avser en inre övergångsring/spiralstruktur, och "b" säger att spiralarmarna är måttligt lindade.[8] Ann et al. (2015) gav den en klass av SAa,[9] som angav tätt lindade armar. Infraröda bilder av galaxens inre del avslöjar dock en framträdande stav som inte är synlig i visuellt ljus,[10] och av denna anledning anses den nu vara en spiralgalax med stav.[11]

Messier 77 är en aktiv galax med en aktiv galaktisk kärna (AGN), som skyms av astronomiskt stoft vid synliga våglängder. Diametern på den molekylära skivan och varm plasma som är förenad med det skymmande materialet mättes först vid radiovåglängder av VLBA och VLA. Det heta stoftet kring kärnan mättes därefter i mitten av infrarött av MIDI-instrumentet på VLT I. Den är den ljusaste[12] och en av de närmaste och bäst studerade[11] Seyfertgalaxerna av typ 2,[2] och utgör en prototyp för denna klass.

Röntgenkälla 1H 0244+001 i Cetus har identifierats som Messier 77.[13] Endast en supernova har upptäckts i Messier 77. Supernovan, som heter SN 2018ivc, upptäcktes den 24 november 2018 av DLT40 Survey. Det är en supernova av typ II, och vid upptäckten var den av 15:e magnituden och ljusare.[14]

En stjärna av samma storleksordning som M77:s skenbara vinkelbredd i öster är HIP 12668. Denna har en parallax på 3,5640 ±0,0394 mas, vilket betyder att den ligger ca 915 ljusår bort i vår egen galax.[15]

Galleri

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 8 juni 2021.

Noter

  1. ^ [a b] Skrutskie, M. F.; Cutri, R. M.; Stiening, R.; Weinberg, M. D.; Schneider, S.; Carpenter, J. M.; Beichman, C.; Capps, R.; et al. (February 2006), ”The Two Micron All Sky Survey (2MASS)”, The Astronomical Journal 131 (2): 1163–1183, doi:10.1086/498708, Bibcode2006AJ....131.1163S. 
  2. ^ [a b c] R. J. Rand; J. F. Wallin (2004). ”Pattern Speeds BIMA-SONG Galaxies with Molecule-Dominated ISMs Using the Tremaine-Weinberg Method”. The Astrophysical Journal 614 (1): sid. 142–157. doi:10.1086/423423. Bibcode2004ApJ...614..142R. 
  3. ^ [a b] de Vaucouleurs, G.; de Vaucouleurs, A.; Corwin, H. G., Jr.; Buta, R. J.; Paturel, G.; Fouque, P. (1991), Third reference catalogue of bright galaxies, 9, New York: Springer-Verlag. 
  4. ^ [a b] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 1068. http://ned.ipac.caltech.edu/cgi-bin/objsearch?objname=m77&extend=no&hconst=73&omegam=0.27&omegav=0.73&corr_z=1&out_csys=Equatorial&out_equinox=J2000.0&obj_sort=RA+or+Longitude&of=pre_text&zv_breaker=30000.0&list_limit=5&img_stamp=YES. 
  5. ^ ”Full name of NGC discoverers” (på engelska). NASA/IPAC Extragalactic Database. Arkiverad från originalet den 28 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110228034511/http://www.ngcicproject.org/erdmann/NGC_Discoverers_01.txt. Läst 5 september 2014. 
  6. ^ ”Basic data: M 77 – Seyfert 2 Galaxy” (på engelska). SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Messier+77&submit=SIMBAD+search. Läst 5 september 2014. 
  7. ^ [a b] K. G. Jones (1991). Messier's Nebulae and Star Clusters (2nd). Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-37079-0 
  8. ^ de Vaucouleurs, Gérard (April 1963), ”Revised Classification of 1500 Bright Galaxies”, Astrophysical Journal Supplement 8: 31, doi:10.1086/190084, Bibcode1963ApJS....8...31D. 
  9. ^ Ann, H. B.; Seo, Mira; Ha, D. K. (2015), ”A Catalog of Visually Classified Galaxies in the Local (z ∼ 0.01) Universe”, The Astrophysical Journal Supplement Series 217 (2): 27–49, doi:10.1088/0067-0049/217/2/27, Bibcode2015ApJS..217...27A. 
  10. ^ Thronson, Harley A., Jr.; Hereld, Mark; Majewski, Steven; Greenhouse, Matthew; Johnson, Paul; Spillar, Earl; Woodward, C. E.; Harper, D. A.; et al. (1 August 1989), ”Near-infrared image of NGC 1068 - Bar-driven star formation and the circumnuclear composition”, Astrophysical Journal, Part 1 343: 158–168, doi:10.1086/167693, Bibcode1989ApJ...343..158T. 
  11. ^ [a b] Alexander, Tal; Lutz, Dieter; Sturm, Eckhard; Genzel, Reinhard; Sternberg, Amiel; Netzer, Hagai (June 2000), ”Infrared Spectroscopy of NGC 1068: Probing the Obscured Ionizing AGN Continuum”, The Astrophysical Journal 536 (2): 710–717, doi:10.1086/308973, Bibcode2000ApJ...536..710A. 
  12. ^ de Vaucouleurs, Gérard (1973). ”Southern Galaxies.VI. Luminosity Distribution in the Seyfert Galaxy NGC 1566”. Astrophysical Journal 181: sid. 31–50. doi:10.1086/152028. Bibcode1973ApJ...181...31D. 
  13. ^ Wood KS; Meekins JF; Yentis DJ; Smathers HW; McNutt DP; Bleach RD (1984). ”The HEAO A-1 X-ray source catalog”. Astrophysical Journal Supplement Series 56 (12): sid. 507–649. doi:10.1086/190992. Bibcode1984ApJS...56..507W. 
  14. ^ King, Bob (2018-11-29). ”Supernova Discovered in the Bright Galaxy M77”. Sky & Telescope. https://www.skyandtelescope.com/observing/supernova-discovered-in-the-bright-galaxy-m77/?k=Pg%2FjMopAjLuymaFqJZqBEJMUEcArttgJ8%2B6vHkAwjlw%3D&cid=DM88427&bid=879626371. 
  15. ^ ”BD-00 413”. sim-id. https://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=%401377374&Name=BD-00%20%20%20413. 
  16. ^ ”Dazzling galaxy Messier 77”. www.eso.org. https://www.eso.org/public/images/eso1720a/. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

M77 CDK Small09.jpg
Författare/Upphovsman: W4sm astro, Licens: CC BY-SA 4.0
M77 imaged with 17" PlaneWave CDK by W4SM
Dazzling galaxy Messier 77.jpg
Författare/Upphovsman: ESO, Licens: CC BY 4.0
ESO’s Very Large Telescope (VLT) has captured a magnificent face-on view of the barred spiral galaxy Messier 77. The image does justice to the galaxy’s beauty, showcasing its glittering arms criss-crossed with dust lanes — but it fails to betray Messier 77’s turbulent nature.
16 12 19 M77Bfield NASA 1200.jpg
Magnetic fields in NGC 1086, or M77, are shown as streamlines over a visible light and X-ray composite image of the galaxy from the Hubble Space Telescope, the Nuclear Spectroscopic Array, and the Sloan Digital Sky Survey. The magnetic fields align along the entire length of the massive spiral arms — 24,000 light years across (0.8 kiloparsecs) — implying that the gravitational forces that created the galaxy’s shape are also compressing its magnetic field. This supports the leading theory of how the spiral arms are forced into their iconic shape known as “density wave theory.” SOFIA studied the galaxy using far-infrared light (89 microns) to reveal facets of its magnetic fields that previous observations using visible and radio telescopes could not detect.
M77 Clr SuperNova 2.jpg
Författare/Upphovsman: W4sm astro, Licens: CC BY-SA 4.0
November 2018 type II Supernova in M77
Messier 77 spiral galaxy by HST.jpg
Hubble Space Telescope image of Messier 77 spiral galaxy. A version of this image won second place in the Hubble’s Hidden Treasures Image Processing Competition.