Messier 54

Messier 54
Messier 54 HST.jpg
Klotformiga stjärnhopen Messier 54 fotograferad av rymdteleskopet Hubble.
Observationsdata
StjärnbildSkytten[1]
Rektascension18t 55m 03,33s[2]
Deklination-30° 28′ 47,5″[2]
KlassIII[4]
Avstånd87 400[3] ljusår
Skenbar storlek12,0 bågminuter
Skenbar magnitud+7,6[5]
Fysiska egenskaper
Uppskattad ålder13[6]miljarder år
Upptäckt
Upptäcktsår1778
UpptäckareCharles Messier[1]
Andra beteckningar
M 54, NGC 6715, GCL 104, C 1851-305, CD-30 16412, CPD-30 5748, GCRV 6397 E, GCRV 11355, HD 175113, LEDA 2802337, [KPS2012] MWSC 3023[7]
Se också: Klotformiga stjärhopar, Lista över klotformiga stjärhopar

Messier 54 (M54) även känd som NGC 6715 är en klotformig stjärnhop med magnitud 7,6[5] i stjärnbilden Skytten[1] ungefär 4 grader söder om Nunki. Den upptäcktes 1778 av Charles Messiers som införde den i sin katalog över kometliknande objekt.

Messier 54 är lätt att hitta på himlen och går att se med handkikare,[5] men är svår att lösa upp och se detaljerna i. Även med ett 12-tums teleskop ser man den bara som en något kornig ljusfläck. År 1994 upptäcktes att Messier 54 inte tillhör Vintergatan, utan satellitgalaxen Sagittarius.[1]

Egenskaper

Antagen tillhöra Vintergatan på ett avstånd från jorden på ca 50 000 ljusår, upptäcktes det 1994 att Messier 54 troligen tillhör Skyttens elliptiska dvärggalax (SagDEG),[8] vilket gör den till den första klotformiga stjärnhopen som tidigare troddes vara en del av vår galax och omplacerats till extragalaktisk status, även om det inte erkändes som sådant i nästan två och ett kvarts århundraden. Eftersom den ligger i centrum av SagDEG tror vissa författare att den faktiskt kan vara dess kärna.[9] Andra har emellertid hävdat att den är en verklig klotformig stjärnhop som föll in till centrum av galaxen på grund av uppbromsning av dess omlopp orsakad av dynamisk friktion.[10] Litiumnivåerna i Messier 54 är jämförbara med de i Vintergatan.[1]

Moderna uppskattningar placerar nu Messier 54 på ett avstånd av ca 87 000 ljusår,[3] som ger en radie av hopen på 150 ljusår.[11] Den är en av de tätare klotformiga hoparna och är av klass III[4] (klass I är tätast och XII är den minst täta). Den lyser med luminositeten av ungefär 850 000 gånger solens och har en absolut magnitud på −10,0.

Medeltungt svart hål

I juli 2009 rapporterade ett team av astronomer att de hade hittat bevis på ett mellanmassigt svart hål i kärnan av M54.[12]

Karta som visar lokaliseringen av M54 (RobertoMura)

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 54, 27 maj 2021.

Noter

  1. ^ [a b c d e] Stjärnhopen som bedrar, ESO, 10 september 2014
  2. ^ [a b] Goldsbury, Ryan; Richer, Harvey B.; Anderson, Jay; Dotter, Aaron; Sarajedini, Ata; Woodley, Kristin (December 2010). ”The ACS Survey of Galactic Globular Clusters. X. New Determinations of Centers for 65 Clusters”. The Astronomical Journal 140 (6): sid. 1830–1837. doi:10.1088/0004-6256/140/6/1830. Bibcode: 2010AJ....140.1830G. 
  3. ^ [a b] Ramsay, Gavin; Wu, Kinwah (2005). ”Chandra observations of the globular cluster M54”. Astronomy and Astrophysics 447: sid. 199–203. doi:10.1051/0004-6361:20053855. Bibcode: 2006A&A...447..199R. 
  4. ^ [a b] Shapley, Harlow; Sawyer, Helen B. (August 1927). ”A Classification of Globular Clusters”. Harvard College Observatory Bulletin 849 (849): sid. 11–14. Bibcode: 1927BHarO.849...11S. 
  5. ^ [a b c] Björn Stenholm (2013). ”M54, en klothop i stjärnbilden Skytten”. Populär astronomi (2): sid. 49. 
  6. ^ Geisler, Doug; Wallerstein, George; Smith, Verne V.; Casetti-Dinescu, Dana I. (2007). ”Chemical Abundances and Kinematics in Globular Clusters and Local Group Dwarf Galaxies and Their Implications for Formation Theories of the Galactic Halo”. Publications of the Astronomical Society of the Pacific 119 (859): sid. 939–961. doi:10.1086/521990. Bibcode: 2007PASP..119..939G. 
  7. ^ M54 på SIMBAD
  8. ^ Siegel, Michael H.; Dotter, Aaron; Majewski, Steven R.; Sarajedini, Ata; Chaboyer, Brian; Nidever, David L.; Anderson, Jay; Marín-Franch, Antonio; et al. (2007). ”The ACS Survey of Galactic Globular Clusters: M54 and Young Populations in the Sagittarius Dwarf Spheroidal Galaxy”. Astrophysical Journal Letters 667 (1): sid. L57–L60. doi:10.1086/522003. Bibcode: 2007ApJ...667L..57S. 
  9. ^ Carretta, E.; Bragaglia, A.; Gratton, R. G.; Lucatello, S.; Bellazzini, M.; Catanzaro, G.; Leone, F.; Momany, Y.; et al. (2010). ”M54 + Sagittarius = ω Centauri”. The Astrophysical Journal Letters 714 (1): sid. L7–L11. doi:10.1088/2041-8205/714/1/L7. Bibcode: 2010ApJ...714L...7C. 
  10. ^ Bellazzini, M.; Ibata, R. A.; Chapman, S. C.; Mackey, A. D.; Monaco, L.; Irwin, M. J.; Martin, N. F.; Lewis, G. F.; et al. (2008). ”The Nucleus of the Sagittarius Dsph Galaxy and M54: a Window on the Process of Galaxy Nucleation”. The Astronomical Journal 136 (3): sid. 1147–1170. doi:10.1088/0004-6256/136/3/1147. Bibcode: 2008AJ....136.1147B. 
  11. ^ From trigonometry: radius = distance × sin( diameter_angle / 2 ) = 153 ly.
  12. ^ Ibata, R.; Bellazzini, M.; Chapman, S. C.; Dalessandro, E.; Ferraro, F.; Irwin, M.; Lanzoni, B.; Lewis, G. F.; et al. (2009). ”Density and Kinematic Cusps in M54 at the Heart of the Sagittarius Dwarf Galaxy: Evidence for a Mall:Solar mass Black Hole?”. Astrophysical Journal Letters 699 (2): sid. L169–L173. doi:10.1088/0004-637X/699/2/L169. Bibcode: 2009ApJ...699L.169I. 

Externa länkar

Messierobjekt
M1 • M2 • M3 • M4 • M5 • M6 • M7 • M8 • M9 • M10 • M11 • M12 • M13 • M14 • M15 • M16 • M17 • M18 • M19 • M20 • M21 • M22 • M23 • M24 • M25 • M26 • M27 • M28 • M29 • M30 • M31 • M32 • M33 • M34 • M35 • M36 • M37 • M38 • M39 • M40 • M41 • M42 • M43 • M44 • M45 • M46 • M47 • M48 • M49 • M50 • M51 • M52 • M53 • M54 • M55 • M56 • M57 • M58 • M59 • M60 • M61 • M62 • M63 • M64 • M65 • M66 • M67 • M68 • M69 • M70 • M71 • M72 • M73 • M74 • M75 • M76 • M77 • M78 • M79 • M80 • M81 • M82 • M83 • M84 • M85 • M86 • M87 • M88 • M89 • M90 • M91 • M92 • M93 • M94 • M95 • M96 • M97 • M98 • M99 • M100 • M101 • M102 • M103 • M104 • M105 • M106 • M107 • M108 • M109 • M110
Se även: Klotformig stjärnhop · Stjärnbild · Galax · Nebulosa

Media som används på denna webbplats

Messier 54 HST.jpg
Författare/Upphovsman: ESA/Hubble & NASA, Licens: CC BY 3.0
The object shown in this beautiful Hubble image, dubbed Messier 54, could be just another globular cluster, but this dense and faint group of stars was in fact the first globular cluster found that is outside our galaxy. Discovered by the famous astronomer Charles Messier in 1778, Messier 54 belongs to a satellite of the Milky Way called the Sagittarius Dwarf Elliptical Galaxy.

Messier had no idea of the significance of his discovery at the time, and it wasn’t until over two centuries later, in 1994, that astronomers found Messier 54 to be part of the miniature galaxy and not our own. Current estimates indicate that the Sagittarius dwarf, and hence the cluster, is situated almost 90 000 light-years away — more than three times as far from the centre of our galaxy than the Solar System.

Ironically, even though this globular cluster is now understood to lie outside the Milky Way, it will actually become part of it in the future. The strong gravitational pull of our galaxy is slowly engulfing the Sagittarius dwarf, which will eventually merge with the Milky Way creating one much larger galaxy.

This picture is a composite created by combining images taken with the Wide Field Channel of Hubble’s Advanced Camera for Surveys. Light that passed through a yellow-orange (F606W) was coloured blue and light passing through a near-infrared filter (F814W) was coloured red. The total exposure times were 3460 s and 3560 s, respectively and the field of view is approximately 3.4 by 3.4 arcminutes.
M54map.png
Författare/Upphovsman: Roberto Mura, Licens: CC BY 3.0
Map of M54