Messier 48
Messier 48 | |
---|---|
Öppna stjärnhopen Messier 48. Bild:ESA | |
Observationsdata | |
Stjärnbild | Vattenormen[1] |
Rektascension | 08t 13m 43,2s[2][3] |
Deklination | -05° 45′ 02″[2][3] |
Klass | I,2,m[1] |
Avstånd | 2 500[3] ljusår (770 pc) [3] lj |
Skenbar storlek | 30[4] bågminuter' |
Skenbar magnitud | 5,8[1][4] |
Fysiska egenskaper | |
Massa | 2 366+1 109-755[5] solmassor |
Radie | 63 ljusår [5] |
Antal stjärnor | minst 438[6] |
Ljusaste stjärnan | 8,2 mag[1] |
Uppskattad ålder | 450 ± 50 miljoner [7] år |
Upptäckt | |
Upptäcktsår | 1783[8] |
Upptäckare | Caroline Herschel[8] |
Andra beteckningar | |
M48, C 0734-143, NGC 2548, Cr 179, OCl 569.0, [KPR2004b] 147, [KPS2012] MWSC 1278[1] | |
Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar |
Messier 48 ('M48) även känd som NGC 2548, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Vattenormen.[1] Den ligger nära Vatteormens västligaste gräns med Monoceros,[9] ca 18° 34′ i öster och något söder om Vattenormens ljusaste stjärna, Alphard.[10] Stjärnhopen upptäcktes 1771 av Charles Messier, men det finns ingen stjärnhop exakt där Messier angav; han gjorde ett liknande misstag, som han gjorde med M47. Värdet som han gav för rektascension stämmer, men hans deklination är fel med fem grader.[8] Upptäckten tillskrivs ibland i stället Caroline Herschel med år 1783.[8] Hennes brorson John Herschel beskrev den som, "en superb stjärnhop som fyller hela fältet med stjärnor av 9:e och 10:e till 13:e magnituden – och ingen under, men hela himlen som den täcker är oändligt prickad med punkter".[10]
Egenskaper
Messier 48 är synlig för blotta ögat under goda atmosfäriska förhållanden. Den ljusaste medlemmen är stjärnan HIP 40348 med en magnitud på 8,3.[10] Hopen ligger ca 2 500 ljusår från solen.[3] Dess uppskattade ålder är ca 450 miljoner år vilket betyder att den ligger i ålder mellan Plejaderna, med omkring 100 och Hyaderna, på omkring 650 miljoner år. Metalliciteten hos hopen, baserad på överskott av järn som [Fe/H], är −0,063 ± 0,007 dex, där −1 skulle vara tio gånger lägre än i solen. Den är mer metallfattigt än Plejaderna, Hyaderna och Praesepehopen (M44).[11]
Stjärnhopen har en tidvattenradie på 63,3 ± 7,8 ljusår[5] med minst 438[6] medlemmar och en massa på 2 366 solmassor.[5] Hopens allmänna struktur är fragmenterad och knölig, vilket kan bero på interaktioner med den galaktiska skivan. Hopen är nu indelat i tre grupper, som var och en har sin egen gemensamma egenrörelse.[6]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 maj 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f] Henriksson, Veikko (2005). Messierin kohteet. Ursa. sid. 73, 128, 129
- ^ [a b] Messier 48 på NASA/IPAC Extragalactic Database
- ^ [a b c d e] Wu, Zhen-Yu; Zhou, Xu; Ma, Jun; Du, Cui-Hua (November 2009), ”The orbits of open clusters in the Galaxy”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 399 (4): 2146–2164, doi: , Bibcode: 2009MNRAS.399.2146W.
- ^ [a b] Mullaney, James (2007), The Herschel Objects and How to Observe Them, Astronomers' Observing Guides, Springer Science & Business Media, s. 93, ISBN 978-0387681252, Bibcode: 2007hoho.book.....M, https://books.google.com/books?id=HFg2sOjrFtsC&pg=PA93.
- ^ [a b c d] Piskunov, A. E.; Schilbach, E.; Kharchenko, N. V.; Röser, S.; Scholz, R.-D. (January 2008), ”Tidal radii and masses of open clusters”, Astronomy and Astrophysics 477 (1): 165–172, doi: , Bibcode: 2008A&A...477..165P.
- ^ [a b c] Vicente, Belén; Sánchez, Néstor; Alfaro, Emilio J. (September 2016), ”NGC 2548: clumpy spatial and kinematic structure in an intermediate-age Galactic cluster”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 461 (3): 2519–2526, doi: , Bibcode: 2016MNRAS.461.2519V.
- ^ Barnes, Sydney A.; Weingrill, Joerg; Granzer, Thomas; Spada, Federico; Strassmeier, Klaus G. (November 2015), ”A color-period diagram for the open cluster M 48 (NGC 2548), and its rotational age”, Astronomy & Astrophysics 583: 21, doi: , A73, Bibcode: 2015A&A...583A..73B.
- ^ [a b c d] Houston, Walter Scott (2005), Deep-Sky Wonders, Sky Publishing Corporation, ISBN 978-1-931559-23-2.
- ^ Sinnott, Roger W.; Perryman, Michael A. C. (1997), Millennium Star Atlas, "2", Sky Publishing Corporation and the European Space Agency, s. 810, ISBN 0-933346-83-2.
- ^ [a b c] Adam, Len (2018), Imaging the Messier Objects Remotely from Your Laptop, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer, s. 227, ISBN 978-3319653853, Bibcode: 2018imor.book.....A, https://books.google.com/books?id=7nNUDwAAQBAJ&pg=PA227.
- ^ Sun, Qinghui; Deliyannis, Constantine P.; Steinhauer, Aaron; Twarog, Bruce A.; Anthony-Twarog, Barbara J. (May 2020), ”WIYN Open Cluster Study LXXIX. M48 (NGC 2548) I. Radial Velocities, Rotational Velocities, and Metallicities of Stars in the Open Cluster M48 (NGC 2548)”, The Astronomical Journal 159 (5): 13, doi: , 220, Bibcode: 2020AJ....159..220S.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Messier 48.
- Messier 48, SEDS Messier pages
|