Messier 41
- För stridsvagnen, se M41 Walker Bulldog
| Messier 41 | |
|---|---|
 | |
| Öppna stjärnhopen Messier 41. | |
| Observationsdata | |
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 06t 46,0m[1] |
| Deklination | -20° 46′[1] |
| Klass | II |
| Avstånd | 2 300 (710 pc)[2] ljusår lj |
| Skenbar storlek | 38[2] bågminuter' |
| Skenbar magnitud | 4,5[1] |
| Fysiska egenskaper | |
| Radie | 12,5 ljusår (4 pc) |
| Antal stjärnor | ca 100[3] |
| Uppskattad ålder | 190[4]miljoner år |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | före 1764 |
| Upptäckare | Charles Messier |
| Andra beteckningar | |
| M41, NGC 2287,[1] C 0644-206, OCl 597, Mel 52, Cr 118, Lund 256 , ESO 557-SC14 | |
| Se också: Öppna stjärnhopar, Lista över öppna stjärnhopar | |
Messier 41 (M41) eller NGC 2287 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Stora hunden som ligger ungefär 4 grader söder om Sirius där den bildar med en ungefärligt ekvilateral triangel med Ny2 Canis Majoris mot väster; alla tre stjärnorna går in i samma synfält i en handkikare.[5] De utgör insida den vanliga asterismen som dras upp för den sittande Stora hunden, översatt till latin till Canis Majoris. Med blotta ögat ser man hopen som en ljusfläck. Många av stjärnorna kan man se i kikare, men eftersom hopen täcker mer än 1/2 grad syns den bäst i vidvinkelobjektiv. Hopen upptäcktes före 1654 av Giovanni Battista Hodierna, men kan ha varit känd redan för Aristoteles omkring 325 f.Kr.[6]
Egenskaper
Messier 41 på natthimmel motsvarar ungefär fullmånens storlek. [5] Den innehåller omkring 100 stjärnor, inklusive flera röda jättar där den ljusaste har spektraltyp K3, skenbar magnitud 6,3 och ligger nära mitten, samt några vita dvärgar.[3][7][8] Hopen beräknas röra sig bort från oss med 23,3 km/s.[1] Stjärnhopens diameter är 25–26 ljusår (7,7–8,0 pc). Den beräknas vara 190 miljoner år gammal och har egenskaper och dynamik som tyder på en total förväntad livslängd på 500 miljoner år innan det kommer att ha upplösts.[4]
Walter Scott Houston beskriver hopens utseende i små teleskop:[9]
- ”Många visuella observatörer talar om att se böjda linjer av stjärnor i M41. Även om de verkar inkonsekventa på fotografier, sticker kurvorna ut starkt i mitt 10-tums teleskop, och den ljusröda stjärnan nära mitten av klustret är framträdande.”
Galleri
Center 2MASS/NASA
M41 sedd i ett 8-tums teleskop
M41 navigeringschart
M41 fotograferade med ett 12-tums Dobsonteleskop i Viña del Mar
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 april 2021.
Noter
- ^ [a b c d e] Messier 38 (u-strasbg.fr). Hämtad 3 april 2021.
- ^ [a b] ”Messier Object 41”. SEDS. http://messier.seds.org/m/m041.html. Läst 10 december 2009.
- ^ [a b] Koester, D. Reimers, D. (1981), "Spectroscopic identification of white dwarfs in Galactic Clusters I. NGC2287 and NGC3532", Astronomy & Astrophysics, 99, L8-11
- ^ [a b] Stoyan, Ronald (2008). Atlas of the Messier Objects: Highlights of the Deep Sky. Cambridge University Press. sid. 171. ISBN 9780521895545. https://books.google.com/books?id=x2VuBAAAQBAJ&pg=PT559
- ^ [a b] Kambic, Bojan (2009). Viewing the Constellations with Binoculars: 250+ Wonderful Sky Objects to See and Explore. New York, New York: Springer. sid. 230. ISBN 978-0-387-85355-0. https://books.google.com/books?id=3vxLNPNHOcwC&pg=PA230
- ^ M41 possibly recorded by Aristotle
- ^ De Laet, Rony (2011). The Casual Sky Observer's Guide: Stargazing with Binoculars and Small Telescopes. New York, New York: Springer. sid. 95–97. ISBN 978-1-4614-0595-5. https://books.google.com/books?id=3fhBelJk-30C&pg=PA95
- ^ Dobbie, P, Day-Jones, A, Williams, K, Casewell, S, Burleigh, M, Lodieu, N, Parker, Q, Baxter, R, (2012), "Further investigation of white dwarfs in the open clusters NGC2287 and NGC3532", Monthly notices of the Royal Astronomical Society, 423, 2815–2828
- ^ Houston, Walter Scott (2005). Deep-Sky Wonders. Sky Publishing Corporation. ISBN 978-1-931559-23-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Messier 41.- SEDS informerar om Messier 41
- NightSkyInfo.com – M41
- M41 Hires LRGB CCD Image
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tomruen, Licens: CC BY-SA 4.0
en:Messier 41 open star cluster, 4 degrees south of Sirius, 8" reflector telescope, south on the bottom
Författare/Upphovsman: NOIRLab / NSF / AURA, Licens: CC BY 4.0
M41 is an open cluster in the constellation Canis Major. It contains only about one hundred stars, including several bright red giants (which appear orange, as do all red giants). The bright star in the SE corner (lower left) is a foreground blue giant, not part of the cluster. Roughly 2300 light-years away and around 25 light-years across, M41 is about 200 million years old. This approximately true-color picture was created from eleven images taken in September 1997 using BVR colors, at the Burrell Schmidt telescope of Case Western Reserve University's Warner and Swasey Observatory located on Kitt Peak, near Tucson, Arizona. Image size 42.3 arc minutes.
Författare/Upphovsman: Pedro H. Carrasco Aravena, Licens: CC BY 4.0
Open cluster M41 taken from a 12-inch Dobson telescope in Viña del Mar
The open cluster Messier 41
Författare/Upphovsman: Tomruen, Licens: CC BY-SA 4.0
en:Messier 41 starmap in en:Canis Major, south of en:Sirius
Författare/Upphovsman: Christos Doudoulakis, Licens: CC BY-SA 4.0
Sirius (α CMa), Mirzam (β CMa) on the right, and star clusters M41 (lower right), M50 (upper left), and NGC 2360 (lower left).