Messier 13
Messier 13 | |
---|---|
M13 | |
Observationsdata | |
Stjärnbild | Herkules |
Rektascension | 16t 41m 41,24s[1] |
Deklination | 36° 27′ 35,5″[1] |
Klass | V[3] |
Avstånd | 22 200[2] (6 800 pc) ljusår |
Skenbar storlek | 20 bågminuter |
Skenbar magnitud | +5,8[4] |
Fysiska egenskaper | |
Massa | 6 x 105[5] solmassor |
Radie | 84[6] ljusår |
Ljusaste stjärnan | V1554 Herculis |
Uppskattad ålder | 11,65[7] miljarder |
Upptäckt | |
Upptäcktsår | 1714 |
Upptäckare | Edmond Halley |
Andra beteckningar | |
NGC 6205[4] | |
Se också: Klotformiga stjärhopar, Lista över klotformiga stjärhopar |
Messier 13 eller NGC 6205, även kallad "Herkuleshopen"', är en klotformig stjärnhop i Herkules stjärnbild och är en av flera klotformiga stjärnhopar i den norra hemisfären.
Identifiering och synlighet
Messier 13 upptäcktes av Edmond Halley 1714 och katalogiserades av Charles Messier den 1 juni 1764 i hans lista över objekt som inte skulle misstas för att vara kometer.[8]
Stjärnhopen är synlig under hela året från breddgrader över 36° norr, med längst synlighet under norra halvklotets vår och sommar.[9]
Avståndet från jorden till Messier 13 är 22 000 - 25 000 ljusår[10] och dess diameter är ca 160 ljusår. Den har en skenbar magnitud av 5,8 och en absolut magnitud av -8,7. Den kan observeras med blotta ögat vid god seeing[11] och är lätt att se i små teleskop.[12]
En vanlig handkikare visar Herkuleshopen som en rund ljusfläck. Teleskop med minst 4-tums objektivöppning gör det möjligt att upplösa stjärnorna i hopens ytterkanter som små ljuspunkter. Endast större teleskop tillåter dock att stjärnor löses längre in mot mitten av hopen.[13] Den totala utstrålningen av stjärnorna i Messier 13 motsvarar 300 000 solar.
Egenskaper
Messier 13 är ca 145 ljusår i diameter och består av flera hundra tusen stjärnor, varav den ljusaste är en röd jätte, den variabla stjärnan V11, även känd som V1554 Herculis,[14] med en skenbar magnitud av 11,95.
Enstaka stjärnor i Messier 13 upplöstes första gången 1779.[15] Jämfört med stjärnorna i närheten av solen, är stjärnorna av denna stjärnhop mer än hundra gånger tyngre.[15] De är så tätt packade tillsammans att de ibland kolliderar och producerar nya stjärnor.[15] De nybildade, unga stjärnorna, så kallade "blå eftersläntrare", är särskilt intressanta för astronomer.[15]
Arecibo-meddelandet från 1974, som innehöll kodad information om mänskligheten, DNA, atomnummer, jordens position och annan information, utsändes från Arecibo-observatoriets radioteleskop mot Messier 13 som ett experiment i syfte att kontakta potentiella utomjordiska civilisationer i stjärnhopen. Den flyttas genom rymden under transittiden och åsikterna går isär om huruvida den kommer att kunna ta emot meddelandet när det anländer.[16][17]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Messier 13, 20 mars 2021.
Noter
- ^ [a b] Goldsbury, Ryan; Richer, Harvey B.; Anderson, Jay; Dotter, Aaron; Sarajedini, Ata; Woodley, Kristin (December 2010), ”The ACS Survey of Galactic Globular Clusters. X. New Determinations of Centers for 65 Clusters”, The Astronomical Journal 140 (6): 1830–1837, doi: , Bibcode: 2010AJ....140.1830G.
- ^ Paust, Nathaniel E. Q.; Reid, I. Neill; Piotto, Giampaolo; Aparicio, Antonio; Anderson, Jay; Sarajedini, Ata; Bedin, Luigi R.; Chaboyer, Brian; et al. (February 2010), ”The ACS Survey of Galactic Globular Clusters. VIII. Effects of Environment on Globular Cluster Global Mass Functions”, The Astronomical Journal 139 (2): 476–491, doi: , Bibcode: 2010AJ....139..476P.
- ^ Shapley, Harlow; Sawyer, Helen B. (August 1927), ”A Classification of Globular Clusters”, Harvard College Observatory Bulletin 849 (849): 11–14, Bibcode: 1927BHarO.849...11S.
- ^ [a b] http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=Messier+13. Hämtad 2006-11-15.
- ^ Leonard, Peter J. T.; Richer, Harvey B.; Fahlman, Gregory G. (1992), ”The mass and stellar content of the globular cluster M13”, Astronomical Journal 104: 2104, doi: , Bibcode: 1992AJ....104.2104L.
- ^ distance × sin(diameter_angle / 2) = 84 ly radius
- ^ Forbes, Duncan A.; Bridges, Terry (May 2010), ”Accreted versus in situ Milky Way globular clusters”, Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 404 (3): 1203–1214, doi: , Bibcode: 2010MNRAS.404.1203F.
- ^ ”Messier 13 (M13) - The Great Hercules Cluster - Universe Today” (på amerikansk engelska). Universe Today. 2016-05-09. https://www.universetoday.com/31430/messier-13/.
- ^ ”M13: Great Cluster in Hercules | EarthSky.org” (på amerikansk engelska). earthsky.org. http://earthsky.org/clusters-nebulae-galaxies/m13-finest-globular-cluster-in-northern-skies#how.
- ^ ”Messier 13” (på engelska). NASA. 2019. https://www.nasa.gov/feature/goddard/2017/messier-13-the-hercules-cluster. Läst 5 maj 2020.
- ^ Levy, David H. (2005) (på finska). Ihmeellinen luonto: Tähtitaivas. Helsingfors: Gummerus. sid. 174. Läst 5 maj 2020
- ^ ”M 13” (på amerikansk engelska). Messier Objects Mobile -- Charts, Maps & Photos. 2016-10-16. https://messierobjects101.com/messier-object-m-13/.
- ^ ”How to See the Great Hercules Cluster of Stars”. Space.com. https://www.space.com/12021-hercules-star-cluster-night-sky-m13-messier.html.
- ^ Samus, N.N.; Pastukhova, E.N.; Durlevich, O.V.; Kazarovets, E.V.; Kireeva, N.N. (2020), ”The 83rd Name-List of Variable Stars. Variables in Globular Clusters and Novae”, Peremennye Zvezdy (Variable Stars) 40, No. 8
- ^ [a b c d] Garner, Rob (2017-10-06). ”Messier 13 (The Hercules Cluster)” (på engelska). NASA. https://www.nasa.gov/feature/goddard/2017/messier-13-the-hercules-cluster.
- ^ ”It's the 25th anniversary of Earth's first attempt to phone E.T.”. 1999-11-12. http://www.news.cornell.edu/releases/Nov99/Arecibo.message.ws.html.
- ^ ”Science 2.0”. In regard to the email from. http://www.science20.com/comments/28100/In_regard_to_the_email_from. Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924095532/http://www.science20.com/comments/28100/In_regard_to_the_email_from. Läst 20 mars 2021.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Messier 13.
- Messier 13, SEDS Messier pages
- Red Giant variable stars
- Messier 13, Galactic Globular Clusters Database page
- Messier 13, High-resolution LRGB image based on 2 hrs total exposure
- Messier 13, Amateur astrophotographer (hgg) photo using the 9.25" Celestron Telescope (85min exposure)
- M13 Hercules Globular photo detail Dark Atmospheres
- Variable Stars in M13. II.The Red Variables and the Globular Cluster Period-Luminosity Relation
- Variable Stars in M13. III. The Cepheid Variables and their Relation to Evolutionary Changes in Metal-Poor BL Her Stars.
- Messier 13, Image by Waid Observatory
- NightSkyInfo.com – M13, the Hercules Globular Cluster
- Photometric study of the V2 cepheid in M13
- Period, Amplitude and Light Curve of V38 in M13
- Great Globular Cluster in Hercules (Messier 13/NGC 6205)
- Rothery, David. ”M13 – Hercules Globular Cluster”. Deep Sky Video. Brady Haran. http://www.deepskyvideos.com/videos/messier/M13_hercules_globular_cluster.html.
|
Media som används på denna webbplats
(c) Vanderbei på engelska Wikipedia, CC BY 2.5
Image of M13 taken by Robert J. Vanderbei using a 10" Ritchey-Chretien telescope and a Starlight Express SXV-H9 CCD camera.