Mercedes-Benz W194

	Mercedes-Benz W194
	Ewy Rosqvist-von Korff i en Mercedes-Benz W194.
Grundinformation
Märke	Mercedes-Benz
Tillverkning	10 st, 1952
Även kallad	Mercedes-Benz 300 SL
Konstruktion
Besläktade	Mercedes-Benz W198
Drivlina
Motor	6-cyl radmotor
Drivning	Bakhjulsdrift
Kronologi
Efterträdare	Mercedes-Benz W196

Prototyp inför säsongen 1953.

Mercedes-Benz W194 är en sportvagn, tillverkad av den tyska biltillverkaren Mercedes-Benz 1952.

Utveckling

Mercedes-Benz hade dominerat Grand Prix racingen under trettiotalet, men efter andra världskriget var företaget bokstavligen slaget i spillror. Efter en anmärkningsvärt snabb återuppbyggnad i slutet av fyrtiotalet beslutade företagsledningen att återigen satsa på bilsport för att visa att man var på väg tillbaka. En ny tävlingsbil togs fram och eftersom resurserna var knappa baserades den på delar från Mercedes-Benz största modell, 300. Hjulupphängning och drivlina hämtades från den stora limousinen och motorn, som monterades lutad 50° i motorrummet för att få ner höjden och minska frontarean, kom från tvådörrarsmodellen 300 S.

Dessa standardkomponenter var tunga och motorn gav låg effekt i förhållande till konkurrenterna. För att ändå hålla nere vikten tog konstruktörerna fram en lätt rörram och en täckt kaross med lågt luftmotstånd ökade på toppfarten. Rörramen tog stor plats och därför kunde man inte använda konventionella dörrar. Istället användes måsvingedörrar.

Mercedes-stallet hade genomfört ett ”genrep” under 1951 i några mindre tävlingar i Sydamerika med förkrigsmodellen W154, men säsongen 1952 tävlade man fullt ut med W194. Efter debuten i Mille Miglia fick karossen större dörrar till Le Mans-tävlingen. I Eifelrennen tävlade man med öppna karosser och i Carrera Panamericana användes större 3,1-liters motorer.

Inför den första säsongen i sportvagns-VM 1953 hade konstruktörerna tagit fram en vidareutvecklad bil med modifierad kaross, starkare motor och transaxel, men företagsledningen beslutade att avveckla programmet och koncentrera resurserna på att ta fram formel 1-vagnen W196 till säsongen 1954. W194:n utvecklades istället till sportbilen 300 SL.

Tekniska data

Tekniska data	W194
Motor:	M194: 6-cylindrig radmotor
Cylindervolym:	2996 cm³
Borrning x slaglängd:	85,0 x 88,0 mm
Max effekt vid varvtal:	175 hk vid 5 200 v/min
Max vridmoment:	255 Nm
Ventilstyrning:	1 överliggande kamaxel, 2 ventiler per cylinder
Förgasare:	3 st Solex
Kompression:	8,0:1
Växellåda:	4-växlad manuell
Hjulupphängning fram:	Dubbla tvärlänkar, skruvfjädrar, hydrauliska stötdämpare, krängningshämmare
Hjulupphängning bak:	Pendelaxel, skruvfjädrar, hydrauliska stötdämpare
Bromsar:	Hydrauliska trumbromsar
Chassi & kaross:	Fackverksram med aluminiumkaross
Hjulbas:	240 cm
Torrvikt:	870 kg
Toppfart:	240 km/h

Tävlingsresultat

Mercedes-Benz sportvagnssatsning leddes av den legendariske stallchefen Alfred Neubauer, vars minutiösa förberedelser utgjorde en stor del av stallets framgångar. W194:ns debut i Mille Miglia i maj 1952 resulterade i en andraplats för paret Karl Kling/Hans Klenk och en fjärdeplats för Rudolf Caracciola/Paul Kurrle. Påföljande tävling, Berns Grand Prix i Bremgarten, slutade med en dubbelseger för stallet, med Kling på första plats, före Hermann Lang. Dessvärre kraschade Caracciola sin bil, en olycka som satte punkt för hans framgångsrika karriär.

Mercedes-stallet tog en dubbelseger även i Le Mans-loppet, med paret Hermann Lang/Fritz Riess på första plats, före Theo Helfrich/Norbert Niedermayer. I W194:ns enda lopp på hemmaplan, Eifelrennen på Nürburgring, lade modellen beslag på de fyra första platserna.

Bilens korta men framgångsrika karriär avslutades med ytterligare en dubbelseger i november, när paret Kling och Klenk vann Carrera Panamericana före Lang och Riess.

Källor

Mercedes-Benz: Legenden på landsvägen, red. Claus Worup, 1994. ISSN 0909-9271
The Mercedes-Benz since 1945, volume 1, av James Taylor, 1985. ISBN 0-900549-95-5