Mencius
| Mencius (孟子) | |
 Mencius, från Myths and Legends of China, 1922 av E. T. C. Werner. | |
| Född | 372 f.Kr. Zou (鄒國) |
|---|---|
| Död | 289 f.Kr. |
| Region | Kinesisk filosofi |
| Skola | Konfucianism |
| Intressen | Etik, Politisk filosofi |
| Idéer | Människans godhet |
| Influenser | Konfucius, Zisi (子思) [1] |
| Influerat | Zhu Xi (朱熹) |
Mencius, eller Meng Zi, Mengzi, Meng Tze, Meng Tzu (kinesiska 孟子, pinyin Mèngzǐ), född cirka 372 f.Kr. i nuvarande Zoucheng, död cirka 289 f.Kr., anses vara en av de stora konfucianska filosoferna. Mencius föddes i staden Zhou, inte så långt ifrån Konfucius hemort, och han var troligen en elev till Konfucius barnbarn Zisi.
Mencius skrev ner sin tankar i ett verk han kort och gott kallade Mencius där han tydligt och med många exempel klarlade sina filosofiska ståndpunkter. I boken finns det två huvudteman, Mencius syn på hur en stat skall styras och hans syn på den mänskliga naturen.[2] Det sistnämnda var ett tema som Konfucius inte pratade så mycket om och det är det ämne som kan sägas vara Mencius stora bidrag till den konfucianska läran och den kinesiska filosofin.
Mencius menar att det är härskarens uppgift att se till att folket har det bra och utvecklas både materiellt och andligt. Den som styr landet ska agera så som en landsfader och med sitt eget goda uppförande vara ett föredöme för folket. På så sätt kommer härskaren mycket längre än genom att styra med hot eller våld. Det är först när härskaren själv agerar föredömligt som han kan förvänta sig att ha folket på sin sida. Hur man styr skiljer kungen från despoten. Enligt Mencius är människan i grund och botten god och om härskaren styr på ett föredömligt sätt kommer folket att följa efter. Om en härskare inte följer sin egen goda natur utan uppför sig som en tyrann och missbrukar sina befogenheter, ja då har folket rätt att avsätta sin härskare eller till och med rätt att döda honom. Hans avlägsnande bör i sådant fall verkställas av ättens medlemmar, av någon hög minister i allmänna välfärdens namn eller också av en stor reformator ("himlens tjänare"). En god styrelses plikt är att i första rummet betrygga undersåtarnas fysiska välbefinnande och sedan draga omsorg om deras uppfostran. När var och en är väl född och klädd, när skatterna är ringa och jordbruket jämte handeln på allt sätt främjas (enligt Meng-tse:s anvisningar), då skall alla, som undervisats om sina plikter, bli dygdiga och nöjda.[2]
En människa kan göra onda saker trots att han av naturen är god, men det sker endast om människan inte har fått den rätta vägledningen och utbildningen. En människa har medfödda goda egenskaper som ingen annan art har och i rätt omgivning och med en god utbildning kan alla utvecklas till att bli goda människor.
Översättningar i urval
- Chan Wing-tsit, red (1963) (på engelska). A Source Book in Chinese Philosophy. Princeton: Princeton University Press. Libris 1089082
- Egerod, Søren, red. Mencius' Samtaler og Sentenser: I dansk Oversættelse med Indledning og Forklaringer ved Søren Egerod. Kjøbenhavn: Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck, 1953.
- Henrikson Alf, Hwang Tsu-Yü, red (1952). Kinesiska tänkare. Forumbiblioteket, nr 50. Illustrationer av Birger Lundquist. Stockholm: Forum. Libris 8197969
Referenser
Fotnoter
- ^ Zhāng 1999, s.v. 子思, s. 56 C
- ^ [a b] Meng-tse i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Källor
- Joseph A. Adler: Chinese Religions (London, 2002) ISBN 0-415-26283-6
- Zhāng, Huīzhī 張撝之, red. (1999). Zhōngguó lìdài rénmíng dà cídiǎn 中國曆代人名大辭典. 2 band. Shanghai: Shànghǎi gǔjí chūbǎnshè 上海古籍出版社.
Media som används på denna webbplats
Myths & Legends of China By E.T.C. Werner H.B.M. Consul Foochow (Retired) Barrister-at-law Middle Temple Late Member of The Chinese Government Historiographical Bureau Peking Author of “Descriptive Sociology: Chinese” “China of the Chinese” Etc. With Thirty-two Illustrations In Colours By Chinese Artists George G. Harrap & Co. Ltd. London Bombay Sydney
In Memoriam
Gladys Nina Chalmers Werner Page 7 Preface
The chief literary sources of Chinese myths are the Li tai shên hsien t’ung chien, in thirty-two volumes, the Shên hsien lieh chuan, in eight volumes, the Fêng shên yen i, in eight volumes, and the Sou shên chi, in ten volumes. In writing the following pages I have translated or paraphrased largely from these works. I have also consulted and at times quoted from the excellent volumes on Chinese Superstitions by Père Henri Doré, comprised in the valuable series Variétés Sinologiques, published by the Catholic Mission Press at Shanghai. The native works contained in the Ssŭ K’u Ch’üan Shu, one of the few public libraries in Peking, have proved useful for purposes of reference. My heartiest thanks are due to my good friend Mr Mu Hsüeh-hsün, a scholar of wide learning and generous disposition, for having kindly allowed me to use his very large and useful library of Chinese books. The late Dr G.E. Morrison also, until he sold it to a Japanese baron, was good enough to let me consult his extensive collection of foreign works relating to China whenever I wished, but owing to the fact that so very little work has been done in Chinese mythology by Western writers I found it better in dealing with this subject to go direct to the original Chinese texts. I am indebted to Professor H.A. Giles, and to his publishers, Messrs Kelly and Walsh, Shanghai, for permission to reprint from Strange Stories from a Chinese Studio the fox legends given in Chapter XV.
This is, so far as I know, the only monograph on Chinese mythology in any non-Chinese language. Nor do the native works include any scientific analysis or philosophical treatment of their myths. Page 8
My aim, after summarizing the sociology of the Chinese as a prerequisite to the understanding of their ideas and sentiments, and dealing as fully as possible, consistently with limitations of space (limitations which have necessitated the presentation of a very large and intricate topic in a highly compressed form), with the philosophy of the subject, has been to set forth in English dress those myths which may be regarded as the accredited representatives of Chinese mythology—those which live in the minds of the people and are referred to most frequently in their literature, not those which are merely diverting without being typical or instructive—in short, a true, not a distorted image.
Edward Theodore Chalmers Werner
Peking
February 1922