Memorial

Memorial (ryska: Мемориал) är en internationell människorättsorganisation som verkar i ett antal före detta Sovjetstater. Organisationens verksamhet är framförallt inriktad på forskning kring och publicering av material om Sovjetunionens totalitäristiska historia, samt att övervaka mänskliga rättigheter i dagens Ryssland och före detta sovjetstater.

Memorial grundades officiellt vid en konferens som hölls 19 april, 1992, men den var organiserad redan under Glasnostperioden på 1980-talet i den forna Sovjetunionen. Efter upplösandet av Sovjet blev organisationen internationell, med organisationer i Ryssland, Ukraina, Kazakstan, Lettland och Georgien.

Dess officiella namn är Международное историко-просветительное, правозащитное и благотворительное общество "Мемориал", på engelska International historical-enlightment human rights and humanitarian society - Memorial.

Organisationen tilldelades Nobels fredspris 2022 tillsammans med Aliaksandr Bialiatski och Center for Civil Liberties.^[1]

Memorial ser som sitt uppdrag att stödja mänskliga rättigheter och demokrati och att förhindra en återkomst av totalitarism. Organisationen arbetar för att öka ett allmänt medvetande baserat på demokratiska och rättsenliga värderingar för att bli kvitt totalitära mönster. Den arbetar för att etablera mänskliga rättigheter i den praktiska politiken och vardagen. Memorial arbetar även med historieforskning och insamling av material för att sprida kunskap om den faktiska historien i forna sovjetstater. Organisationen vill hedra och bevara minnet av alla offer för politiskt förtryck.

2004 tog Memorial, tillsammans med tre andra emot priset Right Livelihood Award för sitt arbete i att dokumentera övergrepp på mänskliga rättigheter i Ryssland och forna sovjetstater.^[2]

2021 beordrade Högsta domstolen i Ryssland att den del av organisationen som undersöker historiska brott skulle läggas ned i landet, efter att den stämplats som extremistisk.^[3][4]

Memorial organiserar juridisk och finansiell hjälp till Gulagoffer.

Memorial forskar inom det politiska förtrycktes historia och publicerar forskningsresultaten i böcker, artiklar, på utställningar, museum och webbplatser.

På initiativ av organisationen restes den 30 oktober 1990 ett monument för Gulags offer (en enkel sten från Solovetskij) på Lubjankatorget i Moskva nära FSB:s högkvarter.

År 1991 bestämde Ryska sovjetrepubliken SFSR att den 30 oktober skulle bli Dagen för hågkomsten av det politiska förtryckets offer (ryska:День памяти жертв политических репрессий).

Organisationen låg bakom lagen för rehabilitering av det politiska förtryckets offer. Lagen gick igenom 1991.

Memorial hjälper också individer att finna dokument, gravar o.s.v. om politiskt dömda släktingar. År 2005 hade Memorial en databas på över 1 300 000 namn på sådana personer.^[5]

Memorial har också ett kontor i Tjetjenien för att övervaka den ryska arméns aktivitet där.

Natalja Estemirova (mördad 2009), var en av Memorials medarbetare i Kaukasus.

• Officiell webbplats
• Memorial hos Nobelstiftelsen (på engelska)
• Wikimedia Commons har media som rör Memorial.

Mottagare av Nobels fredspris 1901–1925 Dunant / Passy (1901) · Ducommun / Gobat (1902) · Cremer (1903) · Institut de droit international (1904) · Suttner (1905) · Roosevelt (1906) · Moneta / Renault (1907) · Arnoldson / Bajer (1908) · Beernaert / Estournelles de Constant (1909) · International Peace Bureau (1910) · Asser / Fried (1911) · Root (1912) · La Fontaine (1913) · Internationella Rödakorskommittén (1917) · Wilson (1919) · Bourgeois (1920) · Branting / Lange (1921) · Nansen (1922) · Chamberlain / Dawes (1925) 1926–1950 Briand / Stresemann (1926) · Buisson / Quidde (1927) · Kellogg (1929) · Söderblom (1930) · Addams / Butler (1931) · Angell (1933) · Henderson (1934) · Ossietzky (1935) · Lamas (1936) · Cecil (1937) · Nansenbyrån (1938) · Internationella Rödakorskommittén (1944) · Hull (1945) · Balch / Mott (1946) · Kväkarna (1947) · Orr (1949) · Bunche (1950) 1951–1975 Jouhaux (1951) · Schweitzer (1952) · Marshall (1953) · FN:s flyktingkommissariat (1954) · Pearson (1957) · Pire (1958) · Noel-Baker (1959) · Lutuli (1960) · Hammarskjöld (1961) · Pauling (1962) · Internationella Rödakorskommittén (1963) · King (1964) · UNICEF (1965) · Cassin (1968) · Internationella arbetsorganisationen (1969) · Borlaug (1970) · Brandt (1971) · Kissinger / Le (1973) · MacBride / Sato (1974) · Sacharov (1975) 1976–2000 Williams / Corrigan (1976) · AI (1977) · Sadat / Begin (1978) · Moder Teresa (1979) · Esquivel (1980) · FN:s flyktingkommissariat (1981) · Myrdal / García Robles (1982) · Wałęsa (1983) · Tutu (1984) · Internationella läkarrörelsen mot kärnvapen (1985) · Wiesel (1986) · Arias (1987) · FN:s fredsbevarande styrkor (1988) · Dalai lama (1989) · Gorbatjov (1990) · Suu Kyi (1991) · Menchú (1992) · Mandela / de Klerk (1993) · Arafat / Peres / Rabin (1994) · Rotblat / Pugwashrörelsen (1995) · Belo / Ramos-Horta (1996) · International Campaign to Ban Landmines / J. Williams (1997) · Hume / Trimble (1998) · Läkare utan gränser (1999) · Kim (2000) 2001–nutid FN / Kofi Annan (2001) · Carter (2002) · Ebadi (2003) · Maathai (2004) · Internationella atomenergiorganet / ElBaradei (2005) · Grameen Bank / Yunus (2006) · Gore / FN:s klimatpanel (2007) · Ahtisaari (2008) · Obama (2009) · Xiaobo (2010)  · Sirleaf / Gbowee / Karman (2011) · Europeiska unionen (2012) · Organisationen för förbud mot kemiska vapen (2013) · Yousafzai / Satyarthi (2014) · Tunisiens nationella dialogkvartett (2015) · Santos (2016) · International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (2017) · Mukwege / Murad (2018) · Abiy Ahmed (2019) · Världslivsmedelsprogrammet (2020) · Ressa / Muratov (2021) · Bjaljatski / Memorial / Center for Civil Liberties (2022) · Mohammadi (2023)