Melbournes pendeltåg

Melbournes pendeltåg
Siemens train in Metro Trains Melbourne Livery.jpg
Ett tåg av tillverkaren Siemens i Melbourne.
Allmänt
PlatsAustralien Melbourne
Antal linjer15
Antal hållplatser222
Antal passagerare243,2 miljoner (2018–2019)[1]
Organisation
Invigd1854
Infrastruktur­förvaltareMetro Trains Melbourne
TrafikoperatörMetro Trains Melbourne
BiljettoperatörPublic Transport Victoria
Tekniska fakta
Spårvidd1600 millimeter (bredspår)
FjärrblockeringJa
FramdrivningElmotorvagnståg samt dieselmotorvagnståg
ElektrifieradJa (förutom Stony Point)
Matning1500 V likström (luftledning)
Moderna pendeltågsstationen Southern Cross.
Melbournes pendeltågsnät

Melbournes pendeltåg finns i den australiska delstaten Victoria och körs sedan november 2009 av Metro Trains Melbourne.[2] Sammanlagt har pendeltågsnätet 222 stationer och en längd av 998 kilometer.[3]

Vagnparken utgörs av flera olika tågtyper. Äldst är tågen som tillverkades av Commonwealth Engineering och som kallas Comeng, en förkortning av tillverkarens namn. Dessa har sitt ursprung i ett avtal skrivet 1979 mellan Victorian Railways och Commonwealth Engineering.[4] Första exemplaret överlämnades till Victorian Railways den 25 september 1981 och var i tjänst tre dygn senare.[5] En annan tågtyp är High Capacity Metro Train som består av 7 vagnar[6] och rymmer 1 100 personer[7]. I centrala staden går tågen i pendeltågstunneln City Loop med tre underjordiska stationer.

  • City Loop med underjordiska stationer
    City Loop med underjordiska stationer
  • Flagstaff
    Flagstaff
  • Melbourne Central
    Melbourne Central
  • Parliament
    Parliament

Referenser

Noter

  1. ^ Annual Report 2018–19, Docklands, Victoria: Public Transport Victoria, 2019, s. 20, ISSN 2202-8315, https://www.ptv.vic.gov.au/assets/default-site/footer/data-and-reporting/annual-report/6b8c2cff5a/PTVH4043-Annual_Report_2019-A4-v1_ONLINE.pdf, läst 23 mars 2020 
  2. ^ ”Metro Trains Melbourne - case study” (på engelska). UGL Limited. Arkiverad från originalet den 29 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190629032832/https://www.ugllimited.com/en/case-studies/current/metro-trains-melbourne. Läst 25 mars 2020. 
  3. ^ ”Who we are” (på engelska). Metro Trains Melbourne. https://www.metrotrains.com.au/who-we-are/. Läst 23 mars 2020. 
  4. ^ Dunn 2013, s. 124.
  5. ^ Dunn 2013, s. 131–132.
  6. ^ ”First HCMT moves to new home” (på engelska). Downer. 10 december 2018. Arkiverad från originalet den 30 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190630/https://www.downergroup.com/first-hcmt-moves-to-new-home. Läst 24 mars 2020. 
  7. ^ ”High Capacity Metro Trains Project” (på engelska). Department of Transport. Arkiverad från originalet den 8 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200308175014/https://transport.vic.gov.au/our-transport-future/our-projects/high-capacity-metro-trainse. Läst 24 mars 2020. 

Tryckta källor

  • Dunn, John (2013) (på engelska). A History of Commonwealth Engineering Volume 4: 1977–1985. Rosenberg Publishing. ISBN 9781922013514 
Underjordiska pendeltågslinjer
Boulevardbanen (Köpenhamn) 1917 · City Circle (Sydney) 1926 · Nord-Süd-Tunnel (Berlin) 1936 · Nordsydbanan (Bryssel) 1952 · Stamsträckan (Wien) 1959 · Aragótunneln (Barcelona) 1960 · Risatunneln (Madrid) 1967 · Stamsträckan (München) 1972 · City-S-Bahn (Hamburg) 1975 · Linje A (Paris) 1977 · Linje B (Paris) 1977 · City-Tunnel (Frankfurt) 1978 · Förbindningsbanan (Stuttgart) 1978 · Linje C (Paris) 1979 · Oslotunnelen (Oslo) 1980 · City Loop (Melbourne) 1981 · Harburg S-Bahn (Hamburg) 1983 · Linje D (Paris) 1987 · Passagebanan (Milano) 1997 · Linje E (Paris) 1999 · Citytunneln (Malmö) 2010 · City-Tunnel (Leipzig) 2013 · Marmaray (Istanbul) 2013 · Ringbanan (Helsingfors) 2015 · Citybanan (Stockholm) 2017 · Elizabeth line (London) 2022  · City-S-Bahn (Berlin) 2023  · Stuttgart 21 (Stuttgart) 2025 · Västlänken (Göteborg) 2026 · Andra stamsträckan (München) 2028

Media som används på denna webbplats

Melbourne City Loop.png
Schematic of the City Loop railway in Melbourne, Australia. (Note that this diagram is not to scale and is not north-oriented).
Parliament Platform 3.jpg
Författare/Upphovsman: Teknorat, Licens: CC BY-SA 2.0
Flagstaff Station Platform 4 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Wpcpey, Licens: CC BY-SA 4.0
Flagstaff Station Platform 4
Melbourne railways map.gif
Författare/Upphovsman: John Shadbolt, Licens: CC BY 2.5
Map of Melbourne's railway network, geographically accurate, to approximate scale. Shows all stations.
Melbourne Central Station Platform 2017.jpg
Författare/Upphovsman: Wpcpey, Licens: CC BY-SA 4.0
Melbourne Central Station Platform
Siemens train in Metro Trains Melbourne Livery.jpg
Författare/Upphovsman: Zed Fitzhume, Licens: CC BY 2.0
Metro Trains Melbourne set 755M in full Metro Trains Melbourne livery.
Southern Cross Suburban.JPG
Författare/Upphovsman: The original uploader was Xb-70 på engelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 2.5
The platforms for Melbourne's suburban train system at Southern Cross Station