Mejeri
Ett mejeri är en fabrik där mjölk förädlas till i första hand livsmedelsprodukter. I proceduren ingår separering, pastörisering, standardisering och homogenisering. Mjölk kan i ett mejeri förädlas till filmjölk, yoghurt, smör, grädde, ost, messmör och kvarg. Mjölken kommer oftast ifrån nötkreatur men mjölkens näringssammansättning har lett till att en rad djur används i samma syfte i andra länder för produktion av exempelvis getmjölk och buffelmjölk.
Mejeribranschen är ett av de områden som under det senaste århundradet rationaliserats. Förr tillverkade gårdarna själva olika produkter av sin egen mjölk men övergick sedan till att sälja mjölken till mejerier, som ofta fanns på bynivå. Dessa har sedermera slagits samman till allt större enheter. De långa transporter som storskaligheten innebär gör nedkylning nödvändig eftersom mjölken annars skulle förstöras av bakterier.
De största mejeriföretagen i Sverige är Arla, Falköpings Mejeri, Skånemejerier och Norrmejerier. Tidigare var landet strikt uppdelat mellan de olika mejeriföretagen som hade hand om var sin landsdel. Denna uppdelning håller dock mer och mer på att försvinna.
Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR) grundades 1932 och gick i början av 2000-talet upp i branschföreningen Svensk Mjölk.
Historik
Mejerihantering har funnits så länge människor har mjölkat kor, getter, får, renar, lamor, kameler, hästar m.m. och förädlat mjölken till produkter som filmjölk, yoghurt, långfil, grädde, smör, mese, ost, kumys (airag) med mera. Däremot har det huvudsakligen gjorts på gårdsnivå med enkla metoder, då färsk mjölk och grädde inte kunnat transporteras några längre sträckor och krävt relativt snabb förädling innan den härsknat. Nya upptäckter inom transport, kylning och sterilisering medförde att mjölkförädlingen kunde ske i större skala.
Hildemar Lidholm var den första som 1869 tog ångkraft till hjälp för att driva en kärna med ångkraft. På 1870-talet uppfanns separatorn vilket kom att rationalisera mejeridriften. Till en början drevs de större separatorerna vanligen av hästvandringar, men ersattes efterhand med maskinell drift.[1]
Är 1871 grundade jordbrukaren och kaptenen Ridderbjelke Uppsala Mejeriaktiebolag.[2] Det första mejeriet i Sverige sägs dock vara Västra Karups Mejeri som idag är nerlagt.[3]
Utbildning av mejerskor tog sin början vid mejeriskolor under 1800-talets första hälft, men innan dess utbildades flickor av äldre mejerskor och arbetet gick ofta i arv.
De personer som på sommaren "gick på vall" eller till en fäbod med mjölkdjur som kor, får och getter, utförde en komplett mejeriproduktion som till exempel tillverkning av smör, mese och ost vilket hämtades hem från vallen av gårdsfolket med jämna mellanrum. Av förklarliga skäl var man tvungen att förädla mjölken fullt ut eftersom den annars skulle ha surnat och blivit otjänlig. Någon annan kylkälla än en iskall fjällbäck eller jordkällare fanns inte att tillgå.[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13]
Vid 1900-talets början hade en mejerska en årslön på cirka 1000 kronor, vilket kan jämföras med sjuksköterskor som fick 600 kronor och lärarinnor vid (som det hette) idiothem endast fick 400 kronor.[14] Det visar den särställning och uppskattning som mejerskorna hade och rönte vid den här tiden.
Kvinna mjölkar en ko på en åker, cirka 1930.
Statare och mjölkerskor med mjölkkannor vid ett mejeri, cirka 1925.
Kvinnliga arbetare i ett mejeri, runt 1900-tal.
Mjölkkörning med häst och vagn, 1910-tal.
Svenska mjölk- och mjölkproduktanläggningar
Alla svensktillverkade mjölkprodukter är i Sverige märkta med ett nummer som talar om vid vilket mejeri den är tillverkad i. Detta är ett godkännandenummer som delats ut av Livsmedelsverket.
Även på av livsmedelskedjornas egna produkter kan man därför se vid vilket mejeri den är tillverkad, om den är tillverkad i Sverige.
Livsmedelsverkets lista över EU-godkända anläggningar för mjölkprodukter
Referenser
- Fotnoter
- ^ Svensk uppslagsbok, band 18 s. 670–671
- ^ 126 år av mejerihistoria i Uppsala Arkiverad 16 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Båstad kommuns webbplats Arkiverad 1 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Landsbygdens historia genom mjölken Arkiverad 16 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Mejerskor och byamejerier
- ^ Mejerskor vid Bygdeå mejeri
- ^ Ett kvinnligt arbete som blev manligt Arkiverad 16 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Att skapa genus : teknik och kvinnlighet i svenska mejerier / av Lena Sommestad
- ^ Svensk osthistoria
- ^ Från mejerska till mejerist (20p uppsats)
- ^ Råd och upplysningar till mejerskor: (Föredrag, hållet vid Östergötlands hushållnings-sällskaps ordinarie sammankomst i Linköping d.28 jan.1890).
- ^ Det går långsamt fram - Jordbruksdepartementet DS 2004:39
- ^ En bit osthistoria Arkiverad 5 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [1] i Svensk Läraretidning (1900)
- Tryckta källor
- Hallinder, Annika (1994). ”Mejerska - yrket som försvann”. Västerbotten (Umeå. 1920) [19]94:3,: sid. 14-21 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938. Libris 10139811
- Gradin, Eva (1992). Länsmejerskan fröken Anna Gustavsson. Libris 11258877
- Agda Hedbom och Linnéa Andersson - Mejerskor 1900-talet, Uppsala, 2007, Lena Sommestad
- Webbkällor
Litteratur
- Översikter
- Mejeriväsendet av Nils Engström i Sveriges land och folk (1901)
- Mejeri i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- Allmänna Svenska Mejeristföreningen i Barnekows mejerikalender (1925)
- Sverige: Mjölkhushållning, i Herman Juhlin-Dannfelt, Lantbrukets historia (1925)
- Mat och ost
- Mejerihistoria
- Claus Bjørn (redaktör), Dansk Mejeribrug 1882-2000 (1982)
- Norske melkeprodusenter gjennom 100 år, 1881-1981
- Olav Benterud (redaktör), Norske Meieriers Salgssentral 1928-1978 (1978)
- Svensk Mejeriindustri (1957), till SMR:s 25-årsjubileum
- Gillis Rudeberg, Mjölkcentralen : Lantmännens mjölkförsäljningsförening u. p. a. : 1915-1945 : minnesskrift (1945)
- Sommestad, Lena, Från mejerska till mejerist : en studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess (1992)
- Mjölkcentralen femtio år (1964)
- Teknikföretagens historia
- Ett världsföretag växer fram : Alfa-Laval 100 år (1983)
- Sven Rydenfelt, Sagan om Tetra Pak (1995)
- Lars Leander, Tetra pak : visionen som blev verklighet (1995)
- Peter Andersson (journalist) och Tommy Larsson, Tetra : historien om dynastin Rausing (1998)
- Tidskrifter
- Nordisk Mejeritidning (1886-1918)
- Svenska Mejeritidningen (1909-1978), ISSN 0039-6877
- Nordisk Mejeriindustri (1974-1990), ISSN 0345-830X
- Nordisk Mejeriinformation (1991-1994), ISSN 1101-8399
- Svenska Mejerikalendern (sedan 1937), ISSN 0282-8650, länk
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman:
Butiksskyltning med olika mejeriprodukter. Till vänster syns smörpaket med en reklamskylt: "Det är smöret som gör'et". I mitten syns en stor pappersmjölkflaska och en skylt med texten "Börja dagen med en fil". Till höger syns en figur som liknar månen som håller i en skylt som säger "ostsmörgås nyttig mat".
En man transporterar mjölkkannor med häst och vagn vid Schiringe gård i Mellösa socken.
Författare/Upphovsman: Apple farmer, Licens: CC BY-SA 3.0
Rausjødalen Setermeieri, Tolga, Norway, Summer 2006
Författare/Upphovsman: Kinclli, Licens: CC BY-SA 3.0
Exempel på producent märkning av mejeriprodukter i EU
Författare/Upphovsman:
Fru Karolina Ärlund mjölkar kon Rosa hemma på Karlbyå i Härad, Strängnäs, omkring år 1930
Författare/Upphovsman: Manuguf, Licens: CC BY-SA 3.0
Inside the dairy of Fontain .
Arbetare vid Bristorps mejeri vid Högsjö säteri separerar mjölk runt sekelskiftet 1900. Mjölkseparatorn, som syns i bildens vänstra del, var en revolutionerande uppfinning. Man kunde hälla mjölken i en bunke, veva runt den och ut kom grädden i en pip och skummjölken i en annan. Innan fick man vänta på att grädden skulle flyta upp av sig själv. Det var svensken Gustaf de Laval som 1878 konstruerade mjölkseparatorn som skulle förändra mjölkhanteringen över hela världen.
Statare och mjölkerskor vid mejeriet på Björksund i Tystberga omkring år 1925