Mehmet VI

Mehmet VI
Mehmet VI 1918.
36:e Osmanska sultanen
Regeringstid4 juli 1918–1 november 1922
(4 år och 120 dagar)
FöreträdareMehmet V
EfterträdareMonarkin avskaffad
GemålEmine Nazikeda
(gifta 1885)
Inşirah Hanım
(1906–1909, skilda)
Müveddet Kadın
(gifta 1911)
Nevvare Hanım
(1918–1924, skilda)
Nevzad Hanım
(gifta 1921)
BarnMünire Fenire Sultan
(född 1888 död 1888)
Fatma Ulviye Sultan
(född 1892 död 1967)
Rukiye Sabiha Sultan
(född 1894 död 1971)
Şehzade Mehmed Ertuğrul
(född 1912 död 1944)
PersonnamnMehmed Vahdeddîn Han bin Abdülmecid
ÄttOsmanska dynastin
FarAbd ül-Mecid I
MorGülistu Kadın
(biologiska mor)
Şayeste Hanım
(adoptiv mor)
Född14 januari 1861
Osmanska riket Dolmabahçepalatset i Konstantinopel, Osmanska riket
Död16 maj 1926 (65 år)
Kungariket Italien San Remo, Italien
Begravd3 juli 1926
Tekkiye-moskén i Damaskus


Mehmet VI Vahdettin, född 14 januari 1861 i Konstantinopel (nuvarande Istanbul), död 16 maj 1926 i San Remo, Ligurien, var den 36:e och siste sultanen av Osmanska riket, tillika den näst siste kalifen (han efterträddes som kalif av kusinen Abd ül-Mecid II), från 1918 till 1922. Han efterträdde sin äldre bror Mehmet V. Han var son till Abd ül-Mecid I, och gift med Emine Nazikeda.

Mehmet tillträdde den 4 juli 1918, efter att riket kapitulerat inför ententen under första världskriget. Den 10 augusti 1920 undertecknade Mehmets representanter freden i Sèvres. Sedan republikanerna under Kemal Atatürk erövrat hela nuvarande Turkiet utom det av ententen ockuperade Konstantinopel med omnejd, avgick Mehmet den 1 november 1922 och lämnade Konstantinopel den 17 november ombord på ett brittiskt örlogsfartyg. Den 19 november blev Abd ül-Mecid II kalif. Den 3 mars 1923 förklarade folkförsamlingen i Ankara sultanatet upphävt.

Mehmet gick i exil och bosatte sig först på Malta, sedan på Italienska rivieran, där han avled i San Remo den 16 maj 1926. Han ligger begravd i Tekkiye-moskén i Damaskus.[1]

Källor

Noter

Externa länkar


Media som används på denna webbplats

Flag of Italy (1861-1946) crowned.svg
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Coat of arms of the Ottoman Empire (1882–1922).svg
Every sultan of the Ottoman Empire had his own monogram, called the tughra, which served as a royal symbol. A coat of arms in the European heraldic sense was created in the late 19th century. Hampton Court requested from the Ottoman Empire a coat of arms to be included in their collection. As the coat of arms had not been previously used in the Ottoman Empire, it was designed after this request, and the final design was adopted by Sultan Abdul Hamid II on 17 April 1882.
Damascus Sulaymaniyya Takiyya tomb of the last Sultan Mehmet VI 7886.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
grave of Mehmed VI – grave in the cemetery of the Sulaymaniyya Takiyya
Flag of the Ottoman Empire.svg
The Ottoman flag and Turkey Republic Flag of 1844–1935. Late Ottoman flag which was made based on the historical documents listed in the Source section. Note that a five-pointed star was rarely used in the crescent-and-star symbol before the 19th century.
Tughra of Mehmed VI.svg
Tughra (i.e., seal or signature) of Mehmed VI, last Sultan of the Ottoman Empire (1918-1922). An explanation of the different elements composing the tughra can be found here.
Sultan Mehmed VI of the Ottoman Empire.jpg
36: e och sista Sultanen av det Ottomanska Riket också, 115. Kalif av Islam; Mehmet VI.