Medevi brunn

Medevi brunn i Västra Ny socken, Motala kommun, Östergötland, är Sveriges äldsta brunnsort. Medevi brunn ligger cirka 15 kilometer norr om Motala.

Brunnsverksamheten grundades av Urban Hjärne och friherre Gustaf Soop 1678. Hjärne besökte platsen året innan och fann att källan innehöll hälsobringande vatten och var en riktig surbrunn (äldre benämning på hälsokälla med starkt kolsyrehaltigt vatten) av samma slag som andra berömda källor i utlandet. Soop var ägare till Medevi gård och därmed markägare.^[1]

Soop hade besökt brunnar utomlands och var intresserad av att hitta en surbrunn. Han tog därför vattenprov och skickade två flaskor till Hiärne. Hiärne analyserade vattnet och det visade sig motsvara kraven på en surbrunn. Upptäckten väckte intresse inte bara hos Soop utan även hos det kungliga rådet greve Gustaf Oxenstierna. En delegation där Oxenstierna och Hiärne ingick anlände till Medevi och en vattenanalys gjordes den 25 juli 1678.^[2] Hiärne kunde sedan fastslå att^[3]

Änkedrottningen besökte Medevi i juli 1679, ytterligare besök finns dokumenterade 1687 och 1688.^[3] Möjligen var källan redan före Hjärnes tid var källan känd för sitt undergörande vatten. Vadstena kloster blev 1383 ägare till källan. Påven Leo X lät flytta Katarina Ulfsdotters helgondag till 25 juni, vilket möjligen hade att göra med att man ville knyta henne till de källfester som dokumenterats på vid andra källor i Linköpings stift och möjligen kan ha förekommit även här.^[4]

Medevi fick tidigt kunglig status, då änkedrottning Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp kurerade sig här redan 1679. En rad kungligheter har efter henne druckit av vattnet, däribland Karl XI, Gustav III, Karl XV och Carl XVI Gustaf. I Sverige fanns i mitten av 1700-talet ungefär 300 surbrunnar, de flesta dock ganska obetydliga.^[3] Vid brunnsapoteket var Jöns Jakob Berzelius praktikant vid sekelskiftet 1800. I apoteksmuseet står dennes elektricitetsmaskin från 1799 bevarad.

Medevi brunn användes som flyktingläger för flyktingar från de baltiska staterna under andra världskriget.^[5]

Brunnsmiljön med dess många bevarade byggnader – bland annat Högbrunnen från år 1809 – hör idag till våra mest betydande medicinalhistoriska monument. Bland övriga byggnader kan nämnas Stora brunnssalongen, brunnskyrkan, badhuset och Medevi Lasarett. De flesta byggnaderna är byggnadsminnesförklarade.

Under sommarsäsongen ges dagliga konserter (utom måndagar) av Medevi Brunnsorkester som är en traditionell svensk mässingssextett. All musik framförs på originalinstrument som är från tiden kring förra sekelskiftet. Denna brunnsmusik kompletteras också med den så kallade grötlunken, där alla är välkomna att deltaga att i lugn takt vandra efter den marscherande orkestern på Stora gången. Grötlunken har anor från 1870-talet och har fått sitt namn efter den gröt med katrinplommon som brunnsgästerna åt på kvällen. Efter måltiden ställde man upp sig på Stora gången för att "gå ner" gröten i magen till marschmusik. På den tiden gick man en längre sträcka på ett par kilometer och för att känna traditionens vingslag går "den långa" grötlunken av stapeln en gång varje sommar. För dem som vill komma i riktig stämning serveras kornmjölsgröt med katrinplommon som kvällsmål.

Medevi ägs av Medevi Brunn AB. Flera byggnader hyrs ut som sommarstugor, men åretruntboende finns även. Här finns hotell, vandrarhem, värdshus, schweizeri och en rad museer, däribland Apoteksmuseet och Lasarettsmuseet. Under sommarmånaderna juni och juli bedrivs konfirmationsläger på Medevi Brunn, då konfirmander från Stockholmsområdet kommer för att fördjupa sin gudstro. Medevi är även sista depån i cykelloppet Vätternrundan.

• Medevi gård

• Lagerqvist, Lars O. (1978). Medevi brunn 300 år: 1678-1978 : historia och byggnadsbeskrivning. Medevi: Medevi brunn. Libris 204067 
• Nationalencyklopedin (1992). NE HF band 09. NE Nationalencyklopedin. sid. 257. Libris 16947012. ISBN 978-91-976240-8-4 

• Antonsson, Ingemar (1980). Han grundade Sveriges första hälsobrunn. Motala: Förf. Libris 497598 
• Bergman, Torbern (1783). Underrättelse om Medevi surbrunnar. Stockholm. Libris 9945471 
• Dockson, Per (1997). Kring Medevi brunn och Urban Hjärne. Landskrona: Arkitekter Weisz & Dockson. Libris 7452053. ISBN 91-630-5487-6 
• Düben, Gustaf von (1867). Medevi helsobrunn och bad. Stockholm: Norstedt. Libris 1580176 
• Giersing, O M. (1871) (på danska). Jernkilderne i Ronneby & Medevi: For Læger og Lidende. Kjøbenhavn: Gyldendal. Libris 9473690 
• Hedin, Sven Anders (1994[1803]). Utkast till en handbok för brunnsgäster: jämte beskrivning över de mest godkända mineralbrunnar och badinrättningar i Sverige (Faks.-utg.). Linköping: Ekström. Libris 7793702. ISBN 91-971213-3-9 
• Häger, Bengt (1999). ”Medevi brunn”. Östergötland / [redaktör: Ninni Wahlsten] (Stockholm : Svenska turistfören. (STF), 1999): sid. [150]-[167] : ill. (vissa i färg).  Libris 3115104
• Lagerqvist, Lars O (1978). Medevi brunn 300 år: 1678-1978 : historia och byggnadsbeskrivning. Medevi: Medevi brunn. Libris 204067 
• Levertin, Alfred (1878). En ny källa vid Medevi: meddelande. Stockholm: P.A.Norstedt & söner. Libris 9967492 
• Medevi brunn. Medevi: Medevi brunn. 1983. Libris 10434008 
• Medevi brunn: källa till vederkvickelse. Motala: Medevi brunn. 1990. Libris 1215842 
• Noreen, Sven E (1971). Medevi: en märklig surbrunn - och fritidsmiljö. Linköping. Libris 3372820 
• Näsström, Gustaf (1978[1929]). Det gamla Medevi: kulturhistoriska anteckningar (Facs.-uppl.). Lund: Ekstrand. Libris 7640816. ISBN 91-7408-030-X 
• Stål, d. ä. Carl (1880). Något om Medevi. Stockholm: Förf:n. Libris 1600802 

• Wikimedia Commons har media som rör Medevi brunn.
  Bilder & media
• Wikisource har originalverk relaterade till Medevi brunn
  Originalverk
• Officiell webbplats