Medelhavsstenskvätta

Medelhavsstenskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Underarten melanoleuca på Lesbos i Grekland
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteStenskvättor
Oenanthe
ArtMedelhavsstenskvätta
O. hispanica
Vetenskapligt namn
§ Oenanthe hispanica
AuktorLinné, 1758

Medelhavsstenskvätta (Oenanthe hispanica) är en liten insektsätande tätting i släktet stenskvättor (Oenanthe).[2] Sedan 2019 delar BirdLife Sverige upp arten i två, västlig medelhavsstenskvätta (O. hispanica) och östlig medelhavsstenskvätta (O. melanoleuca).

Kännetecken

Utseende

Denna lilla, slanka stenskvätta med lång stjärt uppnår en längd på 13,5-15.5 cm. Karakteristiskt är att det svarta ändbandet på stjärten inte är jämnbrett utan bredare i stjärthörnen, en egenskap den endast delar med närbesläktade nunnestenskvättan.[3]

Båda underarterna (eller arterna, se nedan) uppvisar två olika morfer hos båda könen: en ljusstrupig (med svart ögonmask) som är vanligare hos den västliga underarten, och en mörkstrupig som dominerar hos den östliga underarten. Hanen har vitt rygg, i fräsch dräkt ockragul, och det svarta på huvudet är olikt vitryggig stenskvätta skiljt från den svarta vingen. Honan är lik hona nunnestenskvätta men är varmare brunaktig ovan och på bröstet mer jämnt gulorange.[3]

Hona av taxonet melanoleuca

Västliga hispanica har mindre ögonmask respektive haklapp hos hanen än östliga melanoleuca. Båda könen är vidare mer gulockra på bröst och rygg och har kortare handpenneprojektion.[3]

Hane av taxonet hispanica i Spanien.

Läten

Sången består av en torr, kort och explosiv strof, påminnande om korttålärka eller en uppvarvad törnsångare, ibland med härmningar av exempelvis ladusvala eller steglits. Den är mycket lik nunnestenskvättans, möjligen med något längre strofer men kortare pauser dem emellan. Även lätena är mycket lika: sprucka "brsche" och smackande "tschack". Varningslätet är ett fallande, visslande "viy".[3]

Utbredning och systematik

Medelhavsstenskvättan häckar i södra Europa, Främre Asien och nordvästra Afrika.[3] Den är en flyttfågel som övervintrar söder om Sahara.[3] Den förekommer sällsynt i nordvästra Europa. I Sverige har den fram till 2015 observerats vid 14 tillfällen. Sex av dessa har bestämts tillhöra den östliga underarten melanoleuca och tre västlig hispanica (resten av fynden blev aldrig bestämda till underart).[4]

Underarter och artgränser

Medelhavsstenskvätta brukar delas upp i två underarter, en västlig och en östlig. Den västliga nominatformen häckar på Iberiska halvön, södra Frankrike, Italien, nordvästra Balkan och i Nordafrika. Den östliga, melanoleuca, häckar öster om hispanica i södra Italien och på Balkan österut till Iran.[5]

Medelhavsstenskvätta tillhör en grupp med närbesläktade arter där även nunnestenskvätta och cypernstenskvätta ingår. Systematiken är komplicerad och omtvistad. Vissa behandlar medelhavsstenskvättan och nunnestenskvätta (Oenanthe pleschanka) som en art, främst på grund av att det i ett område öster om Kaspiska havet i Kara Bugash, förekommer 12% hybrider mellan dessa båda taxon.[5] I andra områden är de dock mycket få.[5] Detta antagande förstärks av Outlaw et. al 2009 som föreslår en sammanslagning av nunne- och medelhavsstensskvätta baserat på en jämförande analys av DNA. Samma studie föreslår också att cypernstenskvätta (O. cypriaca) bör behandlas som en systerart till denna sammanslagna art.[6]

DNA-studier visar dock att nominatformen av medelhavsstenskvätta, hispanica, är den mest avvikande i hela melanoleuca-pleschanka-cypriaca-gruppen.[7][8] Sedan 2019 urskiljer därför BirdLife Sverige de båda underarterna som skilda arter, västlig medelhavsstenskvätta (O. hispanica) och östlig medelhavsstenskvätta (O. melanoleuca).[9]

Familjetillhörighet

Tidigare fördes stenskvättorna liksom flera andra små trastlika fåglar som näktergalar, rödstjärtar och buskskvättor till familjen trastar, men dessa har efter DNA-studier visat sig vara närmare släkt med flugsnappare. [10][11]

Levnadssätt

Medelhavsstenskvättan hittas i öppna mijöer med klippor, träd och buskar, mestadels under 600 meters höjd. Bland annat ses den längs åstränder, på klippiga och steniga sluttningar och i kargt betat landskap med inslag av cypressväxten Tetraclinis articulata, en (Juniperus) och ek eller bland pistasch, olivträd och vinodlingar. Födan består av ryggradslösa djur, frön och bär.[3][12]

Häckning

Fågeln häckar från slutet av april i Spanien, mars–juni i nordvästra Afrika och från början av maj i Armenien och Grekland. Boet, en rätt grund skål bestående av växtfibrer och mossa och fodrad med hår eller dun, placeras under en sten, en tuva eller i ett hålutrymme i marken eller i en gammal byggnad. Den lägger vanligen mellan fyra och fem ägg.[3][12]

Ägg från medelhavsstenskvätta av nominatformen.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal,[13] dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan knappt 1,3 till knappt 3,7 miljoner par.[14] Extrapolerat uppskattas världspopulationen till 4,6-13,4 miljoner vuxna individer.[1]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Oenanthe hispanica Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  3. ^ [a b c d e f g h] Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 266-267. ISBN 91-34-51038-9 
  4. ^ Medelhavsstenskvätta Arkiverad 15 april 2019 hämtat från the Wayback Machine., BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  5. ^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  6. ^ Outlaw, R.K., Voelker, G., Bowie, R.C.K., (2009) Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenathe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Molecular Phylogenetics and Evolution, doi; 10.1016/j.ympev.2009.09.023
  7. ^ Randler, C., Förschler, M.I., Gonzalez, J., Aliabadian, M., Bairlein, F. & Wink, M. (2012) Phylogeography, pre-zygotic isolation and taxonomic status in the endemic Cyprus Wheatear Oenanthe cypriaca. J. Orn. 153(2): 303–312.
  8. ^ Schweizer, M, Warmuth, V, Alaei Kakhki, N, Alia- badian, M., Förschler, M., Shirihai, H., Suh, A. och Burri, R. 2019. Parallel plumage colour evolution and introgressive hybridization in wheatears. J. Evol. Biol. 32: 100–110.
  9. ^ BirdLife Sveriges taxonomikommitté, Rapport nr 10, Vår Fågelvärld, nr.2, 2019
  10. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol Phylogenet Evol.
  11. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Zool Scripta.
  12. ^ [a b] Collar, N. (2019). Black-eared Wheatear (Oenanthe hispanica). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58545 15 april 2019).
  13. ^ EBCC. 2015. Pan-European Common Bird Monitoring Scheme
  14. ^ BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.

Källor

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Eastern Black-eared Wheatear (Oenanthe melanoleuca) female, Jordan.jpg
Författare/Upphovsman: Charles J Sharp , Licens: CC BY-SA 4.0
Eastern Black-eared Wheatear (Oenanthe melanoleuca) female, Dana Biosphere Reserve, Jordan
Oenanthe hispanica MHNT 232 HdB Messaad Algérie.jpg
Författare/Upphovsman:
Didier Descouens
, Licens: CC BY-SA 4.0
Egg of Black-eared Wheatear. Collection of Henri Heim de Balsac /Jacques Perrin de Brichambaut.
Black-eared Wheatear, Punta del Sabinar, Spain.jpg
Författare/Upphovsman: Vince Smith from London, United Kingdom, Licens: CC BY-SA 2.0
Black-eared Wheatear Oenanthe hispanica. Punta del Sabinar, Spain.
Eastern Black-eared Wheatear (Oenanthe melanoleuca), male, Lesvos, Greece, 17.04.2015 (17163344538).jpg
Författare/Upphovsman: Frank Vassen from Brussels, Belgium, Licens: CC BY 2.0
Digiscoping with Swarovski ATM 80 HD 30 X, Nikon 1V1 + 11-27,5 mm lens (Adapter DCB)