Mayaspråk

Karta som visar områden där de olika mayaspråken talas i dag

Mayaspråk, eller mayanska språk, är en språkfamilj som omfattar ett trettiotal språk med sammanlagt cirka sex miljoner talare, huvudsakligen i Mexiko, Belize och Guatemala. 1996 erkände Guatemala formellt 21 mayaspråk inom sina gränser,[1] medan Mexiko erkänner ytterligare åtta.[2]

Den mayanska språkfamiljen är en av de bäst dokumenterade och mest studerade i Amerika.[3] Undergrupper är huastekiska språk, yucatekiska språk (bland andra yukatek), en västlig gren med cholan-tzeltalan och q'anjobalan, och en östlig gren (bland andra cakchiquel och quiché). De östliga och västliga delas sedan in i ytterligare undergrupper. Mayaspråk är en del av det mesoamerikanska språkområdet, ett språkförbund som har utvecklat sig under tusentals år i Mesoamerika. Alla mayaspråken har de typiska dragen från detta område. Exempel på detta är ergativitet och användning av relationssubstantiv i stället för prepositioner.

Under förcolumbiansk tid kom vissa mayaspråk att utveckla ett skriftspråk, som skrevs med glyfer. Denna skrift är känd från tiden 300–200 e.Kr. under den sena förklassiska perioden (400 f.Kr. till 250 e.Kr.),[4] men är bäst dokumenterad under mayacivilisationens klassiska period (cirka 250–900). De över 10 000 bevarade mayainskriptionerna på byggnader, monument, keramik och barkpapperscodexar,[5] kombinerat med den rika litteraturen på mayaspråk skriven med det latinska alfabetet efter den spanska koloniseringen, utgör en viktig grundval för dagens förståelse av Amerikas förcolumbianska historia.

Ursprung

Mayaspråkens geneaologi

Mayaspråk härstammar alla från ett enda urspråk kallat protomayanska eller urmaya, på maya Nab'ee Maya' Tzij (Det gamla mayaspråket)[6]. Tidigare ansåg forskningen att denna protomayanska talades en gång för åtminstone 5000 år sedan på hela Yucatánhalvön och kan ha sträckt sig in i Honduras och El Salvador. Man tror numera att urmaya talades i Cuchumataneshöglandet i det centrala Guatemala i ett område som motsvarar ungefär det område där kanjobal används i dag.[7]

De som talade detta ursprungliga mayaspråk levde sida vid sida med folk som talade xinka, lenca och mixe-Zoque språk.

Ungefärliga migrationsvägar för några grenar av mayaspråk[8]

Historisk utveckling

Enligt den gällande klassificeringen efter Lyle Campbell och Terrence Kaufmann, ägde den första uppdelning rum runt 2200 före vår tideräkning, då huastekiska avskilde sig från resten och talarna förflyttade sig åt nordväst längs golfkusten. Uryukatekanska och urcholanska talare skilde sig likaså från resten och förflyttade sig norröver till Yucatánhalvön. De som talade den västliga grenen av urmaya drog sig åt söder till områden som i dag befolkas av mameanska och quicheanska folk. När talare av urtzeltalanska skilde sig från den choleanska gruppen och drog söderut till höglandet i Chiapas, kom de i kontakt med talare av mixe-zoque språk.[9] Enligt en alternativ hypotes av Robertson och Houston bröts huastekiskan sig loss från den cholansk-tzeltalanska grenen mycket senare än vad Kaufman tror.[10]

Under den arkaiska perioden (fram till 2000 f.vt.) verkar många lånord från det mixe-zoqueanska språket ha tagits upp i urmaya. Detta har lett till en hypotes om att det tidiga mayafolket var underordnat talare av mixe-zoqueanska språk, möjligtvis olmekkulturen.[11] Däremot har språken xinca och lenca i stället många mayanska lånord. Specialister på mayaspråk, som Lyle Campbell, tror därför att det fanns en period, när mayafolket hade stark kontakt med lencaerna och xincaerna, kanske under den klassiska perioden (250–900).[12]

Språkfamiljens medlemmar och talares hemvist och antal

Tabellen ger en översikt över mayaspråken med de språk och varianter som är en del av familjen i dag. Uppgifter om antal talare baseras på Ethnologues uppskattningar, och avser omkring år 2000. De använder en relativt vid definition på en talare, så siffrorna ligger högre än andra uppskattningar. Mayabefolkningen ökar dock stadigt, så siffrorna kan även vara högre i dag än de var då uppskattningen gjordes.

FamiljGrenarUndergrupperUndergrupperUndergrupperSpråkISO-kodAntal talare
MayaspråkCholansk-tzeltalanska CholCholanskaChontalchf38 000 i Mexiko
Cholcti134 000 i Mexiko
ChortiChorticaa30 000 i Guatemala
TzeltalanskaTzeltaltzh190 000 i Mexiko
Tzotziltzo264 000 i Mexiko
HuastekanskaChikomuselskacobutdött (tidigare i Mexiko)
Huastekiskhus122 000 i Mexiko
Kanjobalansk-chujeanskaChujeanskaChujcac41 000 i Guatemala
9 500 i Mexiko
Tojolabaltoj36 000 i Mexiko
KanjobalanskaKanjobal-jakaltenanskaJakaltenanskajac89 000 i Guatemala
10 000 i Mexiko
Kanjobalkjb78 000 i Guatemala
Akatanskaknj49 000 i Guatemala
10 000 i Mexiko
MochoMochomhc150 i Mexiko
Quicheansk-mameanskaStor-mameanskaIxileanskaAguakatanskaagu18 000 i Guatemala
Ixilixl69 000 i Guatemala
Mameanska Mammam530 000 i Guatemala
11 000 i Mexiko
Tektitanskattc4 900 i Guatemala
1 000 i Mexiko
Stor-quicheanskaKekchiKekchikek400 000 i Guatemala
12 000 i El Salvador
11 000 i Belize
PokomPokomampoc49 000 i Guatemala
Pokomchipoh92 000 i Guatemala
QuicheanskaQuiché-achiAchiacc86 000 i Guatemala
Quichéquc2 333 000 i Guatemala
 Kakchikelcak446 000 i Guatemala
Tzutujiltzj84 000 i Guatemala
SakapulkanskaSakapulkanskaquv15 000 i Guatemala
SipakapanskaSipakapanskaqum8 000 i Guatemala
UspantanskaUspantanskausp3 000 i Guatemala
YukatekanskMopan-itzaItzaitzutdött (tidigare i Guatemala)
Mopanmop9 2000 i Belize
2 600 i Guatemala
Yukatansk-lakandonskaLakandonskalac1 000 i Mexiko
Yukatek mayayua740 000 i Mexiko
6 000 i Belize

Skriftspråk

Sida 9 från Dresden Codexen: klassiskt Mayaspråk skrivet med Mayaglyfer (från Förstermann-utgåvan 1880)

Mayas skrift är nu (2012) nästan helt uttydd. Den var en blandning av logografiska och stavelsesymboler.[13] Skriften innehåller en mängd betydelsebärande symboler, vilka likt kinesiska/japanska borde ha tillåtit att de olika dialekterna/språken skrevs med samma skrift. Tillgängligt material pekar dock åt att codexar och andra klassiska texter skrevs på en litterär form av det nu utdöda Ch'olti'-språket. Det förefaller som om mayaeliten använde detta språk likt ett lingua franca över hela den mayaspråktalande regionen. Texter kan ha skrivits på andra mayaspråk i Petén och på Yucatánhalvön, särskilt yucatek maya. Det finns även tecken på att skriften tillfälligtvis använts för att skriva mayaspråk från Guatemalas högländer. [14] Ch'oltí-skrivare kan dock ha engagerats för att skriva ned text på andra språk, varför element av Ch'oltí följt med.

Mayanska lånord

Det finns enstaka lånord med mayaursprung eller möjligt sådant ursprung i andra språk, särskilt i spanska, engelska och något närliggande mesoamerikanskt språk.

Enligt Coe[15] härrör det engelska ordet shark, «haj», direkt från yukatek xoc, som betyder «fisk». Oxford English Dictionary anger sharks ursprung som «osäker», och att ordet «ser ut att ha blivit infört av sjömän från kapten John Hawkins expedition, som hade med sig ett exemplar som ställdes ut i London 1569».

Ett annat ord som härrör från maya, är «cigarr» och «cigarett». Zik är yukatanska för «rök», medan «röka» är zikar på chorti och zikil på chol.

Ordet «orkan» (än tydligare på spanska «huracán» och engelska «hurricane») är tydligt relaterat till mayaguden Jun Raqan (Huracan). Det är dock möjligt att ordet kom in i europeiska språk från karibiska.[16] Om ordet lånades in från maya till karibiska eller från karibiska till maya är oklart.

Referenser

Noter

  1. ^ Spence, et al. (1998).
  2. ^ Achi räknas som en variant av quiché av guatemalanska myndigheter. Räknar man med achi, blir det 30 levande mayaspråk.
  3. ^ Campbell (1997), s. 165.
  4. ^ William A. Saturno, David Stuart, Boris Beltrán: Early Maya Writing at San Bartolo, Guatemala, Department of Anthropology, University of New Hampshire, Durham, USA, University of Texas at Austin, Austin, Texas, Escuela de Historia, Universidad de San Carlos, Guatemala City, Sciencexpress (5 januari 2006).
  5. ^ Kettunen och Helmke (2005), s. 6.
  6. ^ Nora C. England; Autonomia de Los Idiomas Mayas: Historia e identidad, Cholsamaj (1994).
  7. ^ Campbell (1997), s. 165. Det tidigaste förslaget (Sapper 1912) som pekade ut höglandet i Chiapas och Guatemala som säte för mayaspråkens ursprung, publicerades av den tyske antikvarien och forskaren Karl Sapper; se Fernández de Miranda (1968), s. 75.
  8. ^ Vilar på Kaufman (1976).
  9. ^ Kaufman (1976)
  10. ^ Robertson och Houston (2002).
  11. ^ Denna teori framfördes först av Campbell och Kaufman (1976).
  12. ^ Campbell (1997), s. 165.
  13. ^ Kettunen & Helmke (2006), p. 6.
  14. ^ Kettunen och Helmke (2005, s.12)
  15. ^ Coe (1999), reviderad utgåva av Coe (1992)
  16. ^ Read och González (2000), s. 200

Tryckta källor

  • Barrera Vásquez, Alfredo; Juan Ramón Bastarrachea Manzano och William Brito Sansores (1980). Diccionario maya Cordemex : maya-español, español-maya. Mérida, Yucatán, Mexiko: Ediciones Cordemex. OCLC 7550928 
  • Bolles, David (1997–). ”Combined Dictionary–Concordance of the Yucatecan Mayan Language” (revidert 2003). Foundation for the Advancement of Mesoamerican Studies, Inc. (FAMSI). http://www.famsi.org/reports/96072/index.html. Läst 12 augusti 2010. 
  • Bolles, David; Alejandra Bolles (2004) (revidert nettversjon, 1996 Lee, New Hampshire). A Grammar of the Yucatecan Mayan Language. The Foundation Research Department. http://www.famsi.org/research/bolles/grammar/index.html. Läst 12 augusti 2010 
  • Campbell, Lyle (1997). American Indian Languages: The Historical Linguistics of Native America. Oxford Studies in Anthropological Linguistics, nr. 4. New York: Oxford University Press. ISBN 0-195-09427-1 
  • Campbell, Lyle; och Una Canger (1978). ”Chicomuceltec's last throes”. International Journal of American Linguistics 44: sid. 228–230. doi:10.1086/465548. ISSN 0020-7071. 
  • Campbell, Lyle; och Terrence Kaufman (1976). ”A Linguistic Look at the Olmec”. American Antiquity 41 (1): sid. 80–89. doi:10.2307/279044. ISSN 0002-7316. http://jstor.org/stable/279044. 
  • Campbell, Lyle; Terrence Kaufman (oktober 1985). ”Mayan Linguistics: Where are We Now?”. Annual Review of Anthropology 14 (1): sid. 187. doi:10.1146/annurev.an.14.100185.001155. 
  • Campbell, Lyle; Terrence Kaufman och Thomas C. Smith-Stark (1986). ”Meso-America as a Linguistic Area”. Language 62 (3): sid. 530–570. doi:10.2307/415477. http://jstor.org/stable/415477. 
  • Choi, Jinsook (2002) (PDF). The Role of Language in Ideological Construction of Mayan Identities in Guatemala. Arkiverad från originalet den 2007-03-19. https://web.archive.org/web/20070319225630/http://studentorgs.utexas.edu/salsa/proceedings/2002/papers/choi.pdf. 
  • Coe, Michael D. (1987). The Maya (4. revidert). London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-27455-X 
  • Coe, Michael D. (1992). Breaking the Maya Code. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-05061-9. OCLC 26605966 
  • Coon, Jessica (2010). ”Complementation in Chol (Mayan): A Theory of Split Ergativity” (elektronisk versjon). Massachusetts Institute of Technology. http://ling.auf.net/lingBuzz/001072. Läst 12 augusti 2010. 
  • Curl, John (2005). Ancient American Poets. Tempe, AZ: Bilingual Press. ISBN 1-931010-21-8. http://red-coral.net/Dzit.html 
  • Dienhart, John M. (1997). The Mayan Languages- A Comparative Vocabulary. Universitetet i Odense 
  • Edmonson, Munro S. (1968). ”Classical Quiché”. Handbook of Middle American Indians, Vol. 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 249–268. ISBN 0-292-73665-7 
  • Edmonson, Munro S. (1985). ”Quiche Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Bind 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
  • Edmonson, Munro S.; och Victoria R. Bricker (1985). ”Yucatecan Mayan Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Bind 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
  • England, Nora C. (1994). Autonomia de los Idiomas Mayas: Historia e identidad. (Ukuta'miil Ramaq'iil Utzijob'aal ri Maya' Amaaq'.) (2.). Guatemala by: Cholsamaj. ISBN 84-89451-05-2 
  • Fabri, Antonella (2003). ”Genocide or Assimilation: Discourses of Women's Bodies, Health, and Nation in Guatemala”. The Politics of Selfhood: Bodies and Identities in Global Capitalism. University of Minnesota Press. ISBN 0-8166-3754-7 
  • Fernández de Miranda, María Teresa (1968). ”Inventory of Classificatory Materials”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 63–78. ISBN 0-292-73665-7 
  • (nettversjon) Ethnologue: Languages of the World (15.). Dallas, TX: SIL International. 2005. ISBN 1-55671-159-X. OCLC 60338097. http://www.ethnologue.com. Läst 12 augusti 2010 
  • Gossen, Gary (1985). ”Tzotzil Literature”. Supplement to the Handbook of Middle American Indians, Volume 3. Austin: University of Texas Press. ISBN 0-292-77593-8 
  • Grenoble, Lenore A.; Lindsay J. Whaley (1998). ”Forord” (PDF). Endangered languages: Current issues and future prospects.. Cambridge University Press. sid. xi-xii. ISBN 0-521-59102-3 
  • Houston, Stephen D.; John Robertson och David Stuart (2000). ”The Language of Classic Maya Inscriptions”. Current Anthropology 41 (3): sid. 321–356. ISSN 0010-3204. 
  • Kaufman, Terrence (1976). ”Archaeological and Linguistic Correlations in Mayaland and Associated Areas of Meso-America”. World Archaeology 8 (1): sid. 101–118. ISSN 0043-8243. 
  • Kettunen, Harri; Christophe Helmke (2005) (PDF). Introduction to Maya Hieroglyphs. Wayeb and Leiden University. http://www.mesoweb.com/resources/handbook/index.html. Läst 12 augusti 2010 
  • Lenkersdorf, Carlos (1996). Los hombres verdaderos. Voces y testimonios tojolabales. Lengua y sociedad, naturaleza y cultura, artes y comunidad cósmica. Mexico City: Siglo XXI. ISBN 968-23-1998-6 
  • Longacre, Robert (1968). ”Systemic Comparison and Reconstruction”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 117–159. ISBN 0-292-73665-7 
  • McQuown, Norman A. (1968). ”Classical Yucatec (Maya)”. Handbook of Middle American Indians, Bind 5: Linguistics. Austin: University of Texas Press. sid. 201–248. ISBN 0-292-73665-7 
  • Oxlajuuj Keej Maya' Ajtz'iib' (OKMA) (1993). Maya' chii'. Los idiomas Mayas de Guatemala. Guatemala by: Cholsamaj. ISBN 84-89451-52-4 
  • Read, Kay Almere; och Jason González (2000). Handbook of Mesoamerican Mythology. Oxford: ABC-CLIO. ISBN 1-85109-340-0. OCLC 43879188 
  • Robertson, John (1977). ”Proposed revision in Mayan subgrouping”. International Journal of American Linguistics 43:: sid. 105–120. doi:10.1086/465466. 
  • Robertson, John och Stephen Houston (2002). ”El problema del Wasteko: Una perspectiva lingüística y arqueológica”. XVI Simposio de InvestigacionesArqueológicas en Guatemala. Museo Nacional de Arqueología y Etnología, Guatemala. sid. 714–724 
  • Sapper, Karl (1912). Über einige Sprachen von Südchiapas. sid. 295–320. 
  • Schele, Linda; David Freidel (1990). A Forest of Kings: The Untold Story of the Ancient Maya. New York: William Morrow. ISBN 0-688-07456-1 
  • Soustelle, Jacques (1984). The Olmecs: The Oldest Civilization in Mexico. New York: Doubleday and Co. ISBN 0-385-17249-4 
  • Spence, Jack; David R. Dye, Paula Worby, Carmen Rosa de Leon-Escribano, George Vickers och Mike Lanchin (August 1988). Promise and Reality: Implementation of the Guatemalan Peace Accords. Hemispheres Initiatives. http://lanic.utexas.edu/project/hemisphereinitiatives/promise.htm. Läst 12 augusti 2010 
  • Suaréz, Jorge A. (1983). The Mesoamerican Indian Languages. Cambridge Language Surveys. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-22834-4 
  • Tozzer, Alfred M. (1977) [1921]. A Maya Grammar (nyutgivelse). New York: Dover Publications. ISBN 0-486-23465-7 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Dresden Codex p09.jpg
image from the Dresden Codex (page 9). Adapted from the 1880 edition by Förstemann.
Mayanlanguageslocations.png
Map showing the locations of different Mayan languages in central america. Made by Maunus based on a outline map from Perry Castañeda public domain map collection
Mayisk språktre.png
Författare/Upphovsman: Haakon K, Licens: CC BY-SA 3.0
Mayisk språktre.
Mayisk språkmigrasjonskart.png
Författare/Upphovsman: Haakon K, Licens: CC BY-SA 3.0
Kart som viser Kaufmanns teori om de mayiske språkas migrasjonsruter.