Mayaspett

Mayaspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteCampephilus
ArtMayaspett
C. guatemalensis
Vetenskapligt namn
§ Campephilus guatemalensis
Auktor(Hartlaub, 1844)
Utbredning
Synonymer
Centralamerikansk jättespett

Mayaspett[2] (Campephilus guatemalensis) är en fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Utseende och läte

Mayaspetten är en stor hackspett med en längd på 37 cm. Den liknar i stort neotropisk spillkråka, men är större och kraftigare. Adulta fågeln är mestadels svart ovan med ljus näbb, buskig tofs och vita linjer utmed skuldrorna som nästan möts i ett "V" på ryggen. Strupen är svart och resten av undersidan vit med täta svarta tvärband. Hanen har rött på huvud och huvudtofs, medan honan är svart på tofsen och på strupen. Honan skijer sig tydligt från hona neotropisk spillkråka genom avsaknad av vitt strimma i ansiktet.[4]

Liksom andra Campephilus-hackspettar trummar mayaspetten karakteristiskt med två snabba och kraftfulla slag. Bland lätena hörs nasala skallrande ljud och ett "keeu keeu keeu".[4]

Utbredning och systematik

Mayaspett förekommer i låglänta områden i Centralamerika och delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Levnadssätt

Mayaspetten hittas i fuktiga skogar och kringliggande öppnare områden. Den lägger två vita ägg i ett bohål tre till 30 meter i ett träd. Äggen ruvas och ungarna matas av båda föräldrar. Underfödosök hackar den ofta ut relativt stora hål i jakt på insekter som skalbaggar och larver. Den kan också äta bär, ödlor och frukt.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[5]

Bilder

Noter

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Campephilus guatemalensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c] Stiles, F. Gary; Skutch, Alexander F. (1989). A Guide to the Birds of Costa Rica. Ithaca, NY: Cornell University. Sid. 258. ISBN 978-0-8014-9600-4. 
  5. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​​ • GBIF: 2478580​​​ • Inaturalist: 18291​ • ITIS: 554106​ • IUCN: 22681402​ • NCBI: 381861​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Xeno-canto: Campephilus-guatemalensis​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Pale-billed Woodpecker.jpg
Författare/Upphovsman: dominic sherony, Licens: CC BY-SA 2.0
Pale-billed Woodpecker (Campephilus guatemalensis)
Campephilus guatemalensis map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Pale-billed Woodpecker (Campephilus guatemalensis)
Pale-billed woodpecker, Costa Rica.jpg
Författare/Upphovsman: D. Gordon E. Robertson, Licens: CC BY-SA 3.0
Pale-billed Woodpecker (Campephilus guatemalensis) taken in Manuel Antonio National Park, Costa Rica
Campephilus guatemalensis.jpg
Författare/Upphovsman: dominic sherony, Licens: CC BY-SA 2.0
Pale-billed Woodpecker
Pale-billed woodpecker001.jpg
(c) Alexsf007 at en.wikipedia, CC BY 3.0
Pale-billed Woodpecker, Cayo, Belize