Mayaruiner
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/2/27/Maya_region_w_german_names.png/250px-Maya_region_w_german_names.png)
Följande lista är en förteckning av mera betydande förkolumbianska fyndplatser från mayakulturen. Dessa hittas i det mesoamerikanska området som i dag omfattar fem stater:
- Mexiko (främst Yucatánhalvön)
- Belize
- Guatemala
- Honduras (i väster)
- El Salvador (i väster):
Land | Namn | Område | Grundad | Beskrivning | Bild |
---|---|---|---|---|---|
![]() | Acanmul | Campeche | Treplans palats | ![]() | |
![]() | Acanceh | Yucatan | 200-300[1] | Stor tempelpyramid på ortens huvudplats | ![]() |
![]() | Aké | Yucatan | 350[2] | Byggnad med monumentala pelare och megalitisk trappa | ![]() |
![]() | Aguateca | El Petén | 250 | Tillfälligt residens för kungen av Dos Pilas | ![]() |
![]() | Altun Ha | Belizedistriktet | 200 f vt | 13 tempel (det högsta är 16 meter) och bostadshus | ![]() |
![]() | Bonampak | Chiapas | 600 | Flera tempel med ovanliga väggmålningar | ![]() |
![]() | Cacaxtla | Tlaxcala | 400 | Ruinstadens centrum utgör en 200 meter lång och 25 meter bred plattform | ![]() |
![]() | Cahal Pech | Cayodistriktet | 1000 f vt | 34 rituella byggnader och bostäder, samt två bollplaner och ett svettbad | |
![]() | Calakmul | Campeche | 200 | Över 6 000 byggnader och en 45 meter hög pyramid | ![]() |
![]() | Caracol | Cayodistriktet | 1200 f vt | Den högsta byggnaden är en 34 meter hög pyramid; då staden var som störst bodde här mellan 120 000 och 180 000 människor | ![]() |
![]() | Cerros | Corozaldistriktet | 330 f vt | Tre stora akropoler omgivna av flera torg och pyramider; den högsta byggnaden är 22 meter | ![]() |
![]() | Chac II | Yucatan | Tidig ruinstad | ![]() | |
![]() | Chacchoben | Quintana Roo | Liten fyndplats | ![]() | |
![]() | Chacmultun | Yucatan | Tre stora byggnadskomplex med vattenmålerier | ![]() | |
![]() | Chakalal | Quintana Roo | Liten fyndort direkt vid kusten | ![]() | |
![]() | Chicanná | Campeche | 300-1100 | Byggnad II med stor monstergapsdörr i Chenes-stil (750-770) | |
![]() | Chichén Itzá | Yucatan | 500 | Tempelby med en diameter på cirka en kilometer; huvudbyggnad är pyramiden El Castillo | ![]() |
![]() | Chinkultic | Chiapas | 100 f.vt. | Hittills 200 upptäckta byggnader från klassisk tid | ![]() |
![]() | Chunchucmil | Yucatan | Utbrett nybygge med flera sacbe | ![]() | |
![]() | Chunhuhub | Campeche | Byggnad med praktfull fasad | ![]() | |
![]() | Chunlimón | Campeche | Fasadrest med ormgapsingång och maskkaskad i Chenès-stil | ![]() | |
![]() | Cival | El Petén | 600 f vt | 27 meter höga trappyramider omgivna av tempel och palats | |
![]() | Cobá | Quintana Roo | 600 | Fem separata grupper byggnader varav en 47 meter hög pyramid | ![]() |
![]() | Comalcalco | Tabasco | 800 | Mayakulturens västligaste tempelanläggning, med över 300 hittills identifierade strukturer | ![]() |
![]() | Copán | Copán | 160 | Stort tempel, pyramider, altare, en bollplan, stelar, reliefer och en monumental glyftrappa | ![]() |
![]() | Cuello | Orange Walkdistriktet | 2000 f vt | Den äldsta funna mayabosättningen | |
![]() | Dos Pilas | El Petén | 629 | Grundad som utpost till Tikal – senare fiende till Tikal | |
![]() | Dzibilchaltún | Yucatan | 900 f vt | Rester av omkring 8 000 byggnader, bland annat “De sju dockornas tempel” | ![]() |
![]() | El Mirador | El Petén | 1000 f vt | Den största mayametropolen från förklassisk tid, med två stora pyramider (72 och 55 meter höga) | |
![]() | El Pilar | Cayodistriktet | 500 f vt | Över tio stora pyramider, 25 torg plus andra byggnader | |
![]() | Kabah | Yucatan | 300 f vt | Pyramider, palats, triumfbågar och Maskernas Palats | ![]() |
![]() | Kaminaljuyu | Guatemala City | 1500 f vt | Över etthundra plattformar och gravar i utkanten av huvudstaden Guatemala City | |
![]() | Kohunlich | Quintana Roo | 200 f.Kr. | Byggnader i Rio Bec-stil – till exempel Maskernas Palats | |
![]() | La Corona | El Petén | ej daterad | Fyndplats Q med bland annat en 90x50cm stor kalkstensplatta med 140 glyftecken | |
![]() | Labná | Yucatan | 700 | Palats, portal och El Mirador i puuc-stil | ![]() |
![]() | Lamanai | Orange Walkdistriktet | 1500 f.Kr. | Stort huvudtempel och hundratals sidobyggnader; en av de längst bebodda mayastäderna | ![]() |
![]() | Lubaantun | Toledodistriktet | 700 | Byggnader av kalkstensblock utan murbruk | ![]() |
![]() | Maní | Yucatan | 2000 f vt | Fyndplats för tre viktiga mayakodexar | |
![]() | Mayapán | Yucatan | 1000 | 4 000 byggnader, därav har hittills 114 tempel identifierats | |
![]() | Nakbé | El Petén | 1400 f vt | Två stora byggnadsverk i centrum, med tempel mellan 40 och 72 meter höga | |
![]() | Nim Li Punit | Toledodistriktet | 500 | Trappstegspyramider (den högsta 12 meter) omgivna av tre torg | |
![]() | Palenque | Chiapas | 500 | Stort palats med flera tempel, en akvedukt och rejäla gravstenar | ![]() |
![]() | Quiriguá | Izabal | 200 | Många skulpturer och stelar - den största är 10 meter hög och väger 65 ton | |
![]() | Sayil | Yucatan | 600 | 85 meter långt palats i tre etage, omgivet av tempel och stelar | ![]() |
![]() | Takalik Abaj | Retalhuleu | 800 f vt. | 80 byggnader med flera torg och cirka 300 stenmonument som stelar och altare | |
![]() | Toniná | Chiapas | 400 | flera stelar med glyfer, altare och stuckfriser | ![]() |
![]() | Tikal | El Petén | 700 f vt | 3 000 strukturer såsom tempel, palats, bollplaner, plattformar, terrasser, akvedukter, cisterner och stelar | ![]() |
![]() | Tortuguero | Tabasco | 500 | Idag långtgående förstört. Stele nr 6 berömd för inskriften 13 baktun förknippad med spekulativa 2012-fenomen | ![]() |
![]() | Tulúm | Quintana Roo | 600 | Befinner sig på en kalkstensklippa 12 meter över Karibiska havet | ![]() |
![]() | Uaxactún | El Petén | 1000 f vt | Masktemplet och bollspelplats | |
![]() | Uxmal | Yucatan | 700 | Byggnadsverk i puuc-stil med byggnader på konstgjorda plan | ![]() |
![]() | Xunantunich | Cayodistriktet | 200 | 25 tempel och palatsbyggnader | ![]() |
![]() | Yaxchilán | Chiapas | 400 | Stort antal stenskulpturer och stelar | ![]() |
Noter
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025125853/http://haciendakankirixche.com/en/2012/03/arqueologia-local/. Läst 25 oktober 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141025140544/http://archaeology.about.com/od/archaeologic7/a/Ake.htm. Läst 25 oktober 2014.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är ett fotografi av ett monument i Mexiko, identifierad efter ID
Pyramid in Chacchoben, a maya site in the Mexican state of Quintana Roo
Templo de las Siete Muñecas. Dzibilchaltún, Yucatán, México
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC BY-SA 3.0
Tikal Maya Ruins Temple II on the archeological site Tikal
Författare/Upphovsman: Sébastian Homberger, Licens: CC BY 2.5
Agauteca temple plaza 18.10.2006
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Chunlimón, Campeche, Mexico: Chac mask.
The "Temple of Frescoes" at Tulum, Q. Roo
Författare/Upphovsman: Pete Fordham, Licens: CC BY-SA 2.0
Zona Arqueológica Maya de Calakmul
Författare/Upphovsman: David Germain, Licens: CC BY-SA 2.5
Photo de la Face Nord du temple des Masques, Batiment au centre du complexe E, Uaxactun, Guatemala. De ce temple on peut observer trois plus petits temples, à l'est, parfaitements alignés avec le lever du soleil aux equinoxes et solstices (Le soleil se lève à la même place aux 2 équinoxes).
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Chakalal, archaeological site in Quintana Roo, Mexico.
Författare/Upphovsman: Devon Jones, Licens: CC BY-SA 3.0
Caana,largest structure at Caracol, Belize, believed to have served many functions ranging from palacial residence to ceremonial. (December 2005)
Författare/Upphovsman: Own picture of Hjvannes, Licens: CC BY-SA 3.0
Het balspeelveld van Copán
Författare/Upphovsman: Josh from new rochelle, Licens: CC BY 2.0
Maya ruins of Xunantunich
Författare/Upphovsman: Keith Pomakis, Licens: CC BY-SA 2.5
La Gran Pyramide (The Great Pyramid) at the Mayan ruins of Uxmal, Mexico.
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Acanmul, Campeche, Mexico: main palace.
Mascaron
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Aké, Yucatan, Mexico: columns building.
Författare/Upphovsman: en:User:Chmouel, Licens: CC BY-SA 3.0
Ruiny kompleksu pałacowego
Författare/Upphovsman: Alfonsobouchot, Licens: CC BY-SA 3.0
Estela 6 de Tortuguero
Författare/Upphovsman: Jan Pešula, Licens: CC BY-SA 2.5
Detail (side view) of Stela D in Quiriguá, Guatemala, showing ancient Maya inscriptions. The stela was erected on February 17, 766.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nepenthes antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Description: Maya Ruins of Lamanai
Source: Nepenthes - own pic
Författare/Upphovsman: Jacob Rus, Licens: CC BY-SA 2.0
An image of one of the pyramids in the upper level of Yaxchilan.
Författare/Upphovsman: China Crisis, Licens: CC BY-SA 3.0
The gateway of Labna (built 600-900 AD).
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Chacmultun, Yucatan, Mexico. Cabalpak.
Författare/Upphovsman: Hajor, Licens: CC BY-SA 3.0
Altun Ha archaeological site, Belize.
Författare/Upphovsman: HJPD, Licens: CC BY-SA 3.0
Acanceh,Yucatan, Mexico: main pyramid.
Författare/Upphovsman: Fcb981, Licens: CC BY-SA 3.0
El Castillo at Chichen Itza
Il tempio di Kukulkán a Chichen Itzá, la zona archeologica situata nella penisola dello Yucatan in Messico.(c) David R. Hixson, CC BY-SA 2.5
View of Chunchucmil Sacbe 2 and the "Chukum" Quadrangle Group.
Författare/Upphovsman: Hannover 22:07, 3. Jul. 2008 (CEST), Licens: CC BY-SA 3.0
Chicanná Schlangenmaultür
Författare/Upphovsman: Adrian Hernandez, Licens: CC BY-SA 4.0
Relieve de La Corona que muestra una escena del Juego de pelota de Mesoamérica.
Författare/Upphovsman: Nepenthes, Licens: CC BY-SA 3.0
Settlement area of ancient Maya in North and Central America.