Maximilian Grabner
| Maximilian Grabner | |
 Maximilian Grabner i september 1945. | |
 Untersturmführer | |
|---|---|
| Född | 2 oktober 1905 Wien, Österrike-Ungern |
| Död | 24 januari 1948 (42 år) Kraków, Polen |
| Inträde | 1 september 1938 |
| Tjänstetid | 1938–1945 |
| Befäl | Chef för Auschwitz politiska avdelning (juni 1940 – november 1943) |
Maximilian Grabner, född 2 oktober 1905 i Wien, Österrike-Ungern, död 24 januari 1948 i Kraków, Polen, var en österrikisk SS-Untersturmführer. Han var chef för den politiska avdelningen (Lager-Gestapo) i Auschwitz. Som Untersturmführer innehade Grabner högst tjänstegrad bland de österrikiska SS-männen i Auschwitz.
Biografi
Maximilian Grabner var utbildad skogshuggare.[1] Efter Anschluss, Tysklands annektering av Österrike 1938, inträdde Grabner i SS och stationerades året därpå vid Gestapo i Kattowitz. Auschwitz ingick i polisdistriktet Kattowitz och i juni 1940 kommenderades Grabner till detta läger för att leda den politiska avdelningen.[2] I Auschwitz styrde Grabner Block 11, där fångar torterades och arkebuserades. Till Block 11 sändes även personer som dömts av polisdomstolen i Kattowitz. Chefen för polisdomstolen, Rudolf Mildner, besökte Auschwitz vid upprepade tillfällen.[3] Som chef för Gestapo i Auschwitz ansvarade Grabner för säkerheten i lägret, bland annat att bekämpa motstånd bland fångarna och att förhindra flyktförsök. De fångar, som misstänktes utgöra en säkerhetsrisk, utsattes för mycket hårdhänta förhör av en av Grabners underordnade, Wilhelm Boger, som gjorde sig ökänd för sin sadism.[4] Enligt ögonvittnen talade Grabner till nyanlända judar utanför Birkenaus gaskamrar och försäkrade dessa om att de skulle få en varm dusch och därefter serveras soppa.[5][6]
Den 1 december 1943 avsattes Grabner från sin post i Auschwitz och greps på order av SS-domaren Konrad Morgen, som utredde oegentligheter och korruption bland lägerpersonalen. Grabner ställdes året därpå inför en SS-domstol, åtalad för att självsvåldigt ha beordrat arkebusering av 2 000 lägerfångar. Han stod även åtalad för stöld och korruption. Åklagaren yrkade på 12 års fängelse, men då chefen för Gestapo, Heinrich Müller, vägrade att samarbeta med SS-domstolen, rann åtalet mot Grabner ut i sanden. Efter andra världskrigets slut greps Grabner av de allierade, som utlämnade honom till Polen. I Kraków ställdes Grabner inför rätta vid Auschwitzrättegången, tillsammans med bland andra Arthur Liebehenschel och Maria Mandl. Grabner dömdes till döden för brott mot mänskligheten och avrättades genom hängning.[1]
Referenser
Noter
Tryckta källor
- Gutman, Israel; Berenbaum, Michael, red (1998) (på engelska). Anatomy of the Auschwitz Death Camp. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 0-253-32684-2
- Hilberg, Raul (1985) (på engelska). The Destruction of the European Jews. New York: Holmes & Meier. ISBN 0-8419-0832-X
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
- Rejali, Darius M. (2007) (på engelska). Torture and Democracy. Princeton, New Jersey: Princeton University Press. ISBN 0-691-11422-6
- Rees, Laurence (2007). Auschwitz: den slutgiltiga lösningen. Stockholm: Prisma. ISBN 978-91-518-4753-5
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Fotograaf Onbekend / Anefo, Licens: CC0
Maximilian Grabner
Författare/Upphovsman: Harolddd, Licens: CC BY-SA 3.0
Rang insignia of the SS/Waffen-SS, here universal collar patches to the Officers rank “SS-Untersturmfuehrer” until 1945.
Författare/Upphovsman: Diether, Licens: CC BY-SA 3.0
Block 11 at Auschwitz I, in the background the small door prisoners used to enter the "standing cell". There wasn't enough room to sit, as many four inmates would be confined in one standing cell.