Max Taut
| Max Taut | |
 | |
| Född | 1884[1][2][3] Königsberg |
|---|---|
| Död | 1967[1][2][3] Berlin[4] |
| Begravd | Chorin klosterkirkegård |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Arkitekt[4], universitetslärare[5], pedagog[5] |
| Släktingar | Bruno Taut (syskon)[6] |
| Utmärkelser | |
| Berliner Kunstpreis (1955) | |
| Redigera Wikidata | |
Max Taut, född 15 maj 1884 i Königsberg, död 26 februari 1967 i Berlin, tysk arkitekt.
Max Taut blev känd under 1920-talet för sina sakliga kontorsbyggnader. Hans äldre bror Bruno Taut var även han känd arkitekt och de arbetade tillsammans på arkitektbyrån Taut & Hoffmann. Max Taut var med i flera arkitektföreningar som Gläserne Kette, Novembergruppe och Zehnerring. Taut blev känd för sin offentliga byggnader, däribland flera skolor samt byggnader för arbetarrörelsen. Till hans viktigaste verk av räknas Verbandshaus der Deutschen Buchdrucker, Verbandshaus des Deutschen Verkehrsbundes och Warenhaus der Konsumgenossenschaften.
I Berlin har Max-Taut-Schule vid Nöldnerplatz i Lichtenberg fått sitt namn efter Taut som ritade skolan.
Källor
- Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aaron Swartz, Max Taut, Open Library (på engelska), Open Library-ID: OL321092A, läs online, licens: GNU Affero General Public License, version 3.0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: max-tautnationalencyklopedin, omnämnd som: Max Taut, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, arch-pavouk.cz, läst: 7 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0262518, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500004216, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
Media som används på denna webbplats
Taut & Hoffmann.jpg
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC BY-SA 3.0
Architekten Max Taut, Bruno Taut, Franz Hoffmann 1929/1930
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC BY-SA 3.0
Architekten Max Taut, Bruno Taut, Franz Hoffmann 1929/1930
Verwaltungsgebäude Rüdesheimer Str 54-56.jpg
Författare/Upphovsman: Axel Mauruszat, Licens: CC BY-SA 3.0
This is a picture of the Berliner Kulturdenkmal (cultural monument) with the ID
Författare/Upphovsman: Axel Mauruszat, Licens: CC BY-SA 3.0
This is a picture of the Berliner Kulturdenkmal (cultural monument) with the ID
Alexander-von-Humboldt-Oberschule.jpg
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY-SA 3.0
Alexander-von-Humboldt-Oberschule, Berlin-Köpenick, Architekt: Max Taut
Författare/Upphovsman: Mangan2002, Licens: CC BY-SA 3.0
Alexander-von-Humboldt-Oberschule, Berlin-Köpenick, Architekt: Max Taut
Berlin, Mitte, Engeldamm, Verbandshaus des Deutschen Verkehrsbundes 04.jpg
Författare/Upphovsman: Jörg Zägel, Licens: CC BY-SA 3.0
The former office building of the German Traffic Union (the union of tranport workers) on Engeldamm, corner of Michaelkirchplatz in Berlin-Mitte, built 1927 to 1932 by architect Max Taut who used an earlier design by his brother Bruno Taut. The six-story skeleton structure of reinforced concrete was one of several union buildings in Berlin Max Taut constructed in the modern architectural style. After the Nazis expropriated the General Federation of German Trade Unions in 1933, the building was used by the German Labor Front (Deutsche Arbeitsfront) for the Gau Office of its "Kraft durch Freude" ("Strength through Joy") programme. Heavily damaged in WWII, the building was reconstructed from 1949 to 1951 and the originally dark wall cladding were replaced with light limestone panels. The house was then used by the GDR Free German Trade Union (FDGB) and later by serveral of its affiliate unions. After German reunification, the transport union ÖTV had its seat here. The building is landmarked.
Författare/Upphovsman: Jörg Zägel, Licens: CC BY-SA 3.0
The former office building of the German Traffic Union (the union of tranport workers) on Engeldamm, corner of Michaelkirchplatz in Berlin-Mitte, built 1927 to 1932 by architect Max Taut who used an earlier design by his brother Bruno Taut. The six-story skeleton structure of reinforced concrete was one of several union buildings in Berlin Max Taut constructed in the modern architectural style. After the Nazis expropriated the General Federation of German Trade Unions in 1933, the building was used by the German Labor Front (Deutsche Arbeitsfront) for the Gau Office of its "Kraft durch Freude" ("Strength through Joy") programme. Heavily damaged in WWII, the building was reconstructed from 1949 to 1951 and the originally dark wall cladding were replaced with light limestone panels. The house was then used by the GDR Free German Trade Union (FDGB) and later by serveral of its affiliate unions. After German reunification, the transport union ÖTV had its seat here. The building is landmarked.