Max Amann
| Max Amann | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 119-2186 / CC BY-SA 3.0 DE | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 24 november 1891 München, Bayern, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 10 mars 1957 (65 år) München, Bayern, Västtyskland |
| Begravningsplats | Ostfriedhof, München. |
| I tjänst för |  Kejsardömet Tyskland Weimarrepubliken Nazityskland |
| Försvarsgren |  Tyska kejserliga armén (1914–1918) SS (1932–1945) |
| Tjänstetid | 1914–1945 |
| Grad |  SS-Obergruppenführer |
| Utmärkelser |  Järnkorset av andra klassen Blodets orden Partimärket i guld.svg){kind=small} NSDAP:s tjänstemedalj i guld |
Max Amann, född den 24 november 1891 i München, Bayern, Kejsardömet Tyskland, död den 10 mars 1957 i München, Bayern, Västtyskland, var en tysk nazist, riksledare och SS-Obergruppenführer. Amann var från 1933 till 1945 ordförande för Reichspressekammer, som administrerade Nazitysklands olika massmedier.
Biografi
Första världskriget
Under första världskriget tjänstgjorde Amann i 16:e reservinfanteriregementet (RIR 16) som ingick i 6:e bayerska reservdivisionen. Regementet var känt under namnet "Regiment List" efter Julius List (1864–1914), som var dess första chef. I detta regemente stred vicekorpral Adolf Hitler och Amann var som fältväbel dennes överordnade.[2][3] Hitler tjänade i huvudsak som ordonnans.[4]
NSDAP
Efter första världskriget återvände Amann till München och gick 1921 med i NSDAP; han hade partibok nummer 3.[3] Hitler utsåg Amann till partiets förste kassör (1. Geschäftsführer der NSDAP) och presschef. I november 1923 förövade Hitler den så kallade ölkällarkuppen. Kuppen misslyckades och Hitler och flera andra anhängare internerades på fästningen i Landsberg am Lech. Amann avtjänade sex månader i fängelse. Efter frisläppandet gav Hitler 1925 Amann i uppgift att bygga upp partiets bokförlag, Eher-Verlag.[3] Amann var ansvarig för tidningarna Das Schwarze Korps och Völkischer Beobachter. Amann föreslog titeln Mein Kampf på den bok som Hitler tänkt kalla "Fyra och ett halvt års kamp mot lögner, dumhet och feghet" och ordnade med dess publicering. Amann förlorade sin vänstra arm i samband med en jaktolycka i september 1931.[5]
När nazisterna i januari 1933 tog över makten i Tyskland blev Amann ordförande i Rikets presskammare (Reichspressekammer) och Rikets organisation för tidningsutgivare och kontrollerade därmed presscensuren. År 1943 införlivade han Alfred Hugenbergs tidningskoncern i nazistpartiets tillgångar.
Efter andra världskriget ställdes Amann inför en denazifieringsdomstol och dömdes att förlora sina tillgångar. Max Amann dog utfattig i München 1957.[3]
Befordringar inom SS
- SS-Gruppenführer: 15 mars 1932
- SS-Obergruppenführer: 30 januari 1936
Referenser
Noter
- ^ ”SS General Officer Ranks Insignia Pre – April 1942” (på engelska). The Marshal's Baton: General Officer and Generalfeldmarschall Militaria & Reference. Arkiverad från originalet den 1 december 2011. https://www.webcitation.org/63bj0N1aD?url=http://www.themarshalsbaton.com/PRE%2042%20SS%20Genls.htm. Läst 1 december 2011.
- ^ Weber, Thomas (2011). Hitlers första krig: Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List och första världskriget. Lund: Historiska Media. sid. 126. ISBN 978-91-86297-60-2
- ^ [a b c d] Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 14f. ISBN 978-3-596-16048-8
- ^ Weber, sid. 128.
- ^ Miller, Michael D. & Collins, Gareth. ”SS-Obergruppenführer & General der Polizei: Max Amann” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 20 december 2011. https://www.webcitation.org/644rCQomb?url=http://www.geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Ogruf_A-G.html. Läst 20 december 2011.
Tryckta källor
- Ailsby, Christopher (2008). SS: Tredje rikets bödlar. Hallstavik: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 978-91-85789-08-5
- Bedürftig, Friedemann (2007). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2. Aufl.). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8
- Weber, Thomas (2011). Hitlers första krig: Adolf Hitler, soldaterna vid Regiment List och första världskriget. Lund: Historiska Media. ISBN 978-91-86297-60-2
- Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8
|
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of the NSDAP during 1920 to 1945. Used to accompany File:Flag of German Reich (1933–1935).svg as National and commercial flag during 1933 to 1935.
.svg){kind=link}
German soldiers. Adolf Hitler at left.
(c) Bundesarchiv, Bild 119-2186 / CC BY-SA 3.0 DE
Portrait Max Amann in der Uniform eines SS-Gruppenführers
Abgebildete Personen:
- Amann, Max: Reichsleiter, Präsident der Reichspressekammer, Deutschland ( GND 116296666 )
.svg)
Flag of the Germans(1866-1871)
Планка Золотой партийный знак НСДАП
Standarte seiner Majestät des Deutschen Kaisers
„Die Standarte, 4 m im Quadrat, besteht aus goldgelber Seide und zeigt das eiserne Kreuz, belegt mit dem kleineren Wappen Sr. Majestät. In den Winkeln des Kreuzes erscheinen je eine Kaiserkrone und drei rotbewehrte, schwarze Adler. Auf dem Kreuz steht "GO TT MIT UNS 18 70". Sobald Se. Majestät sich an Bord eines Schiffes begibt, wird die Kaiserstandarte am Topp des Grossmastes gehisst und alle anderen Kommando- und Unterscheidungszeichen gestrichen“.(Ströhl: Deutsche Wappenrolle, S. 80)
.png){kind=link}
Ribbon bar, Blood Order of the NSDAP
.svg)
Flag of Germany with a 3:2 ratio, instead of 3:5. The 3:2 version was used by the German Confederation and the Weimar Republic. See Flags of the World for more information.
Лента Медали за выслугу лет НСДАП(25 лет)
Ribbon bar: “Iron Cross 2nd Class” 1914-1939.
Författare/Upphovsman: Mintz l, Licens: CC BY-SA 3.0
Rang insignia of the SS/Waffen-SS, here universal collar patches to the General’s rank “SS-Obergruppenfuehrer” until 1945.