Mattmars socken

	Mattmars socken; Socken
	Mattmars kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Jämtland
Kommun	Åre kommun
Bildad	medeltiden
Area	224 kvadratkilometer
Upphov till	Mattmars landskommun; Mattmars församling
Motsvarar	Mattmars distrikt
Tingslag	Jämtlands västra domsagas tingslag (1940-01-01–); Undersåkers och Offerdals tingslag (1916-08-25–1939-12-31); Offerdals tingslag (–1916-08-24)
Karta
	Mattmars sockens läge i Jämtlands län. Mattmars sockens läge i Jämtlands län.
Koordinater	63°18′15″N 13°53′44″Ö / 63.30416667°N 13.89555556°Ö
	; Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod	2550
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Mattmars distrikt
	Redigera Wikidata

Mattmars socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Mattmars distrikt.

Socknens areal är 223,80 kvadratkilometer, varav 203,00 land.^[1] År 2000 fanns här 574 invånare.^[2] Kyrkbyn Mattmar med sockenkyrkan Mattmars kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Mattmars socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Mattmars församling och för de borgerliga frågorna till Mattmars landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Mörsils landskommun som uppgick 1974 i Åre kommun.^[2] Församlingen uppgick 2006 i Västra Storsjöbygdens församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Mattmar, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.^[4]

Geografi

Mattmars socken ligger kring Indalsälven nordväst om Storsjön. Socknen har odlingsbygd utmed älven och vid sjön och är i övrigt en kuperad skogsbygd.^[5]^[6]^[1]

Europaväg 14 genomkorsar socknen i öst–västlig riktning. Från E14 vid Mattmars kyrka går länsväg 321 söderut mot Hallen och Svenstavik.

Geografisk avgränsning

Mattmars socken gränsar i söder till Hallens socken. Gränsen mot denna går från den lilla Kvarnviken av Storsjön – alldeles vid Trångsvikens mynning – mot väster över Hammarnäset, genom Drevetjärnen och Stor-Drafsjön till Indalsälvens mynning vid Halabacken (som ligger i Mattmar socken). Gränsen går sedan strax norr om byn Faxan (i Hallens socken) västerut över Dammån och upp mot den nordligaste utlöparen av Oviksfjällen, nämligen Sällsjöfjället. Här ligger Järvdalsbodarna. Vid Järvdalen ligger ”tresockenröset” Hallen-Mattmar-Mörsil och gränsen viker här av dikt mot nordost och gränsar mot Mörsils socken. Den faller ut i Sällsjön och går sedan i huvudsak längs Storbodströmmen till Ockesjön (en del av Indalsälven). Gränsen går härifrån cirka fyra kilometer i ån Semlan och viker sedan mot nordost och går upp till triangelpunkten Kungsbacken (426 meter över havet) på Högåsen. Socknen gränsar här mot Alsens socken i Krokoms kommun. Sockengränsen går mot sydost och faller ut i Trångsviken av Storsjön på en punkt cirka två kilometer väster om tätorten Trångsviken.

Byar

Större byar inom socknen är Offne, Hållbacken, Tossberg, Kluk (med den så kallade Droppstenen vid torpet Backtorpet), Kvitsle, Mällbyn (kyrkby), Bye Halabacken samt Ytterocke.

Fornlämningar

Man har funnit omkring 15 gravhögar. Dessa är från yngre järnåldern och är belägna i trakten av Mattmars kyrka. Vidare har man funnit över 200 fångstgropar. Dessutom finns ett par ödegårdar från medeltiden. Det finns slaggrester från lågteknisk järnframställning.^[5]^[6]^[7]^[8]

Namnet

Namnet (1564 Matmar) kommer från bygden vid kyrkan so fått sitt namn av en tjärn numera kallad Mattmartjärnen. Förleden innehåller mat syftande på gott om fisk. Efterleden är mar, 'grund och sumpig vik'. Tjärnen har tidigare under våren varit förbunden med Indalsälven och då full med fisk.^[9]^[6]

Sockenvapen

Mattmars landskommun (1863–1951) var inte vapenförande vid sammanläggning med Mörsils landskommun 1 januari 1952. 2009 antogs ett sockenvapen för Mattmars socken av Mattmars hembygdsförening, som alltså inte officiellt fastställts för socknen.

Blasoneringen (vapenbeskrivning) är: ”I fält av silver, en svart brinnande vårdkase med röda lågor stående på ett grönt treberg och åtföljd ovan av en av en tandskura med tre spetsar bildad blå ginstam.”

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mattmars socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			386
1760			393
1769			421
1780			505
1790			440
1800			428
1810			487
1820			561
1830			563
1840			584
1850			629
1860			690
1870			766
1880			972
1890			1 163
1900			1 274
1910			1 304
1920			1 329
1930			1 203
1940			1 149
1950			1 133
1960			919
1970			681
1980			666
1990			653
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Se även

Referenser

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mattmar socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Mattmar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b c] Nationalencyklopedin
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Mattmars socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mattmars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Externa länkar

Arkiv relaterade till Mattmars socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Mattmars socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Mattmar socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Mattmar socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-6] [a b c] Nationalencyklopedin

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Mattmars socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Mattmars socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler