Matthias Stom

Ung man läsande vid vaxljus (cirka 1630), Nationalmuseum.
Konungarnas tillbedjan (cirka 1630), Nationalmuseum.
Sara, Abraham och Hagar, Göteborgs konstmuseum

Matthias Stom (alternativa namnformer: Matthias Stomer, Mathias Stomer, Matthias Stohom, Matthias Stomma, Matheo Schem, Matteo Tomar), född i Amersfoort i Republiken Förenade Nederländerna ca 1600, död omkring 1650Sicilien i Italien, var en känd holländsk konstnär. Stom var verksam i Italien från 1615. Han var elev till Gerard van Honthorst i Rom och målade mestadels religiösa motiv. Matthias Stoms son (eller möjligen barnbarn) Mattia (il giovane) Stomer (1649–1702) var också konstnär. Stom är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[1] och Nationalmuseum[2].

Referenser

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sara Abraham och Hagar - Matthias Stomer (1).JPG
Författare/Upphovsman: UFA66, Licens: CC BY-SA 3.0
Detta är en bild av ett konstverk på Göteborgs Konstmuseum i Sverige med identifieraren:
The Adoration of the Magi (Matthias Stom) - Nationalmuseum - 18796.tif
I Matteusevangeliet berättas att de tre konungarna färdades österifrån och följde en stjärna som ledde dem till judarnas konung i Betlehem. De tre representerar olika åldrar, folkslag, och kontinenter – Europa, Afrika och Asien – och deras hyllning till Jesus symboliserar den världsliga makten underkastelse inför kyrkans auktoritet. Gåvorna i form av guld, rökelse och myrra, tolkades som symboler för Kristi kungavärdighet, prästämbete och människoblivande. Målningen åskådliggör tanken att det nya testamentet vilar på fundamentet av det gamla: på platsen där den heliga familjen tar emot de tre konungarna ligger de sönderbrutna pelarna från ett antikt tempel. Ett starkt dagsljus lyser upp de stadiga figurerna som modelleras fram genom knivskarpa kontraster mellan skuggor och dagrar. Det praktfulla skådespelet med konungarna, vars klädsel av sidenbrokad återges med en utsökt känsla för olika stoffer, kombineras med konstnärens strävan efter tydlighet i berättelsen. Realismen i gestaltningen av de manliga figurerna kontrasterar mot Jesusbarnets och Marias mer idealiserade former.