Matthias Petri Upplänning
Matthias Petri Upplänning | |
Född | 1533[1][2] |
---|---|
Död | 20 juni 1611[1][2] Västra Husby församling[1][2], Sverige |
Medborgare i | Sverige[1] |
Sysselsättning | Präst[1][2] |
Befattning | |
Kyrkoherde, Västra Husby församling (1567–1611)[1][2] | |
Maka | Anna Danielsdotter (g. 1565–) |
Barn | Elisabeth Mattsdotter Peder Mattsson Stiernfelt (f. 1568)[1][2][3] Hans Matthiæ (f. 1570) Anders Mattsson (f. 1591)[1][2] Johannes Matthiæ Gothus (f. 1592 och 1592)[1][2] |
Föräldrar | Per Mattsson Upplänning[3][2] Christina Eriksdotter (Puke)[3][2] |
Redigera Wikidata |
Matthias Petri Upplänning, född 1533, död 20 juni 1611 i Västra Husby församling, var en svensk präst.
Biografi
Matthias Petri Upplänning föddes 1533. Han var son till borgaren Peder Mattsson Upplänning och Christina Ericsdotter Puke i Söderköping. Hans far hade tidigare varit ägare till frälsegods i Uppland. Upplänning blev 1567 kyrkoherde i Västra Husby församling. Han skrev 7 mars 1590 under 1590 års arvförening. Upplänning avled 1611 i Västra Husby församling. Ett epitafium över honom, som föreställer hans himmelsfärd, hängdes upp i Västra Husby kyrka.[4]
Familj
Upplänning gifte sig 1565 med Anna Danielsdotter Grubbe. Hon var dotter till borgmästaren Daniel Jonsson Grubbe i Norrköping.
De fick tillsammans barnen:
- assessorn Peder Mattsson Stiernfelt (1568–1639)
- kyrkoherden Hans Matthiæ (1570–1637) i Sankt Olofs församling, Norrköping
- Elisabeth Mattsdotter som var gift med kyrkoherden Johannes Prytz i S:t Laurentii församling, Söderköping,
- landskamreren Knut Mattsson i Växjö
- borgmästaren Anders Mattsson (1592–1642) i Norrköping
- biskopen Johannes Matthiæ Gothus i Strängnäs stift
- en dotter som var gift med kyrkoherden Johannes Ljurenius i Västra Husby församling och kyrkoherden Johannes Arendt i Västra Husby församling.
De fick ytterligare 6 söner och 2 döttrar.[4]
Källor
Noter
- ^ [a b c d e f g h i] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 638, läst: 13 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 7, Norstedts förlag, 1932, s. 645, läst: 25 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 638. Libris 41149