Matar (stjärna)
| Matar (η) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Pegasus |
| Rektascension | 22t 43m 00,13743s[1] |
| Deklination | 30° 13′ 16,4822″[1] |
| Skenbar magnitud () | +2,95[2] |
| Stjärntyp | |
| U–B | +0,57[2] |
| B–V | +0,86[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 4,3[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -100,06[1] mas/år Dek.: +15,46[1] mas/år |
| Parallax () | 19,51 ± 0,18[1] |
| Avstånd | 167 ± 2 lå (51,3 ± 0,5 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,18[4] |
| Detaljer | |
| Massa | 3,51 ± 0,13[5] M☉ |
| Radie | 24,51 +1,11-1,21[5] R☉ |
| Luminositet | 330,8 ± 35,0[5] L☉ |
| Temperatur | 4 980 ± 65[5] K |
| Metallicitet | +0,39[6] dex |
| Vinkelhastighet | 1,4[7] km/s |
| Ålder | 0,27 ± 0,03[7] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| Matar, 44 Pegasi, FK5 857, HD 215182, HIP 112158, HR 8650, SAO 90734, BD+29° 4741 [8] | |
Matar eller Eta Pegasi (η Pegasi, förkortat Eta Peg, η Peg) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[9] belägen i den norra delen av stjärnbilden Pegasus. Den har en skenbar magnitud på 2,95[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 19,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 167 ljusår (ca 51 parsek) från solen.
Nomenklatur
Eta Pegasi har det traditionella namnet Matar, som härrör från den arabiska storstaden Al Sa'd al Maṭar, vilket betyder en ”lycklig stjärna av regn”.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Matar för denna stjärnan den 21 augusti 2016 och ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.[9]
Egenskaper
Primärstjärnan i Matar är en gul till vit ljusstark jättestjärna av spektralklass G2 II[12]. Den har en massa som är ca 3,5[5] gånger större än solens massa, en radie som är ca 24[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 330[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 000[5] K.
Eta Pegasi är en dubbelstjärna med en omloppsperiod på 813 dygn och en excentricitet på 0,183.[7] Följeslagaren är en stjärna i huvudserien av spektralklass F0 V.[12] Det finns också längre bort två stjärnor av spektraltyp G, som kanske, men inte verifierat, är fysiskt relaterade till huvudparet.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
- ^ [a b c d e f g h] Baines, Ellyn K.; et al. (2018). "Fundamental Parameters of 87 Stars from the Navy Precision Optical Interferometer". The Astronomical Journal. 155. 30. arXiv:1712.08109 . Bibcode:2018AJ....155...30B. doi:10.3847/1538-3881/aa9d8b.
- ^ Luck, R. Earle; Wepfer, Gordon G. (November 1995), "Chemical Abundances for F and G Luminosity Class II Stars", Astronomical Journal, 110: 2425, Bibcode:1995AJ....110.2425L, doi:10.1086/117702
- ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209
- ^ "eta Peg". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-03-03.
- ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 July 2016.
- ^ Davis, George R., Jr. (1944), "The pronunciations, derivations, and meanings of a selected list of star names", Popular Astronomy, 52: 8, Bibcode:1944PA.....52....
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 May 2016.
- ^ [a b] Parsons, Sidney B.; Ake, Thomas B. (November 1998), "Ultraviolet and Optical Studies of Binaries with Luminous Cool Primaries and Hot Companions. V. The Entire IUE Sample", The Astrophysical Journal Supplement Series, 119 (1): 83–104, Bibcode:1998ApJS..119...83P, doi:10.1086/313152
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Pegasus chart
