Masters 1991
Masters 1991 (Benson and Hedges Masters) var en professionell inbjudningsturnering i snooker, som spelades 3 - 10 februari 1991 i Wembley Conference Centre i London, England. Stephen Hendry vann sin tredje raka titel, den förste i historien att vinna Masters tre år i följd, och den andre, efter Cliff Thorburn, att vinna Masters tre gånger totalt.
Finalen mellan Hendry och Mike Hallett har gått till historien på grund av den fantastiska vändning som Hendry stod för. Mike Hallett hade gått fram till en 7-0-ledning i finalen, och var då bara två frames från seger. Tre frame senare var ställningen 8-2, och Hallett behövde bara sänka rosa och svart för vinst av framet och matchen. Han missade dock rosa[1], och Hendry vände och vann alla de sju återstående framen av matchen. Segersiffrorna blev alltså 9-8 till Hendry. Mike Hallett hämtade sig aldrig riktigt efter detta nederlag, och dalade på rankingen från de absoluta toppositionerna.
Skotten Alan McManus gjorde sin debut i Masters detta år, en tävling som han skulle komma att vinna tre år senare.
Resultat
| Första omgången: Bäst av 9 frames | Andra omgången: Bäst av 9 frames | Kvartsfinaler: Bäst av 9 frames | Semifinaler: Bäst av 11 frames | Final: Bäst av 17 frames | |||||||||||||
 Stephen Hendry | 5 | ||||||||||||||||
 John Virgo | 1 | ||||||||||||||||
| Stephen Hendry | 5 | ||||||||||||||||
| Tony Meo | 0 | ||||||||||||||||
| Tony Meo | 5 | Dean Reynolds | 2 | ||||||||||||||
| Gary Wilkinson | 3 | Tony Meo | 5 | ||||||||||||||
| Stephen Hendry | 6 | ||||||||||||||||
| Jimmy White | 1 | ||||||||||||||||
| Jimmy White | 5 | ||||||||||||||||
| Martin Clark | 1 | ||||||||||||||||
| Jimmy White | 5 | ||||||||||||||||
| Steve James | 4 | ||||||||||||||||
| Steve James | 5 | ||||||||||||||||
 Doug Mountjoy | 4 | ||||||||||||||||
| Stephen Hendry | 9 | ||||||||||||||||
| Mike Hallett | 8 | ||||||||||||||||
 Alain Robidoux | 3 | Mike Hallett | 5 | ||||||||||||||
| Alan McManus | 5 | Alan McManus | 3 | ||||||||||||||
| Mike Hallett | 5 | ||||||||||||||||
| Neal Foulds | 1 | ||||||||||||||||
| Steve Davis | 4 | ||||||||||||||||
| Neal Foulds | 5 | ||||||||||||||||
| Mike Hallett | 5 | ||||||||||||||||
| Terry Griffiths | 3 | ||||||||||||||||
| Terry Griffiths | 5 | ||||||||||||||||
 Dennis Taylor | 2 | ||||||||||||||||
| Terry Griffiths | 5 | ||||||||||||||||
| John Parrott | 2 | ||||||||||||||||
| Willie Thorne | 3 | ||||||||||||||||
| John Parrott | 5 | ||||||||||||||||
Källor
- Everton, Clive: The Embassy Book of World Snooker, Bloomsbury Publishing PLC , 1993. ISBN 978-0747516101
- Snooker Database
Referenser
| |||||
Media som används på denna webbplats
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
.svg)
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
.svg)
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.
.svg){kind=link}
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.