Masten (stjärnbild)
Masten | |
Lista över stjärnor i Masten | |
Latinskt namn | Malus |
---|---|
Rektascension | 9 h |
Deklination | -30° |
Ljusaste stjärnan | Alfa Pyxidis (3,68m) |
Närmaste stjärnan | Gliese 318 (30,13 lå) |
Messierobjekt | 0 |
Föreslogs av John Herschel. Har inte vunnit erkännande. |
Masten (Malus på latin) på den södra stjärnhimlen föreslogs 1844 som en del av den gamla stjärnbilden Skeppet Argo av den engelske astronomen John Herschel.[1] Den var tänkt att ersätta det mer tekniska namnet Kompassen och bättre passa in i den grekiska mytologin.[2] Förslaget vann inget gehör bland andra astronomer, men hann tryckas i flera stjärnkartor och astronomiska verk.[3][4][5][6]
Stjärnor
Mastens stjärnbild innehöll i stort sett samma stjärnor som Kompassen, det vill säga inga stjärnor ljusstarkare än magnitud 3.[7]
- Alfa Pyxidis var konstellationens ljusstarkaste stjärna med magnitud 3,67
- Beta Pyxidis magnitud 3,95
Referenser
- ^ ”Argo Navis, The Ship Argo”. Ian Ridpath’s Startales – Myths, legends and history of the constellations. http://www.ianridpath.com/startales/argo.htm. Läst 24 april 2014.
- ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9
- ^ Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. The McDonald & Woodward Publishing Company, Blacksburg, Virginia. sid. 83, 315–19. ISBN 978-0-939923-78-6
- ^ John Scalzi (2008). Rough Guide to the Universe. sid. 240. ISBN 978-1-40-538370-7
- ^ David H. Kelley med flera (2011). Exploring Ancient Skies: A Survey of Ancient and Cultural Astronomy. sid. 12. ISBN 978-1-44-197624-6
- ^ Emily Winterburn (2009). The Stargazer's Guide. sid. 124. ISBN 978-0-06-197637-7
- ^ ”Pyxis Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/pyxis-constellation/. Läst 24 april 2014.
|
Media som används på denna webbplats
The constellation of Argo Navis from 'Firmamentum Sobiescianum, sive Uranographia by Johannes Hevelius.
The view is mirrored following the tradition of celestial globes, showing the celestial sphere in a view from "outside"