Jules Massenet
| Jules Massenet | |
.jpg) | |
| Född | Jules Émile Frédéric Massenet 12 maj 1842[1][2][3] Saint-Étienne eller Montaud[4] |
|---|---|
| Död | 13 augusti 1912[5][1][2] (70 år) Paris[6][4] |
| Begravd | Égrevilles begravningsplats |
| Medborgarskap | Frankrike |
| Utbildad vid | Conservatoire de Paris Lycée Saint-Louis |
| Sysselsättning | Kompositör[7], pianist[4], librettist, universitetslärare, musikvetare, musikpedagog, organist[4] |
| Befattning | |
| Ordförande, Académie des Beaux-Arts (1910–1910) Ordförande, Institut de France (1910–1910) | |
| Arbetsgivare | Conservatoire de Paris |
| Noterbara verk | Werther, Manon, Don Quichotte, Cendrillon, Thaïs och Hérodiade |
| Maka | Ninon de Gressy (g. 1866–)[8] |
| Barn | Juliette Massenet (f. 1868) |
| Föräldrar | Alexis Massenet |
| Utmärkelser | |
| Prix de Rome (1863) Resident på Villa Medici (1864)[9] Storofficer av Hederslegionen (1900)[10][11] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jules Émile Frédéric Massenet, född 12 maj 1842 i Montaud (numera en stadsdel i Saint-Étienne), död 13 augusti 1912 i Paris, var en fransk kompositör, främst av operor.
Biografi
Massenet gjorde snabb karriär i Paris. Han började som pianist och vann som sjuttonåring första pris i musikkonservatoriets pianoklass. Därefter satsade han på komposition. När han erhållit stora Rompriset för sin kantat David Rizzio 1863 fick han möjlighet att studera utomlands, bland annat i Italien i tre år.
Vid återkomsten fick han en opéra comique La grand' tante uppförd, men de följande åren ägnades främst åt orkester- och oratoriemusik och skapade det dramatiska oratoriet Marie-Magdeleine. Han skapade även sju orkestersviter av vilka Måleriska scener (franska: Scénes pittoresques) och Bilder från Elsass (franska: Scénes Alsaciennes) ofta spelas.
1884 utkom operan Manon som gjorde Massenet till sin tids mest firade operakomponist i Frankrike. Sedan följde en rad operor, bland andra Le Cid 1885, Werther 1891 och Thaïs 1894.
Massenet var uppenbart eklektisk och har ofta växlat tonspråk, men ändå åstadkommit flera uppskattade verk.
Verk
- Verklista för Jules Massenet
Referenser
- Rabe, Julius (1943). Radiotjänsts operabok : tolv operor beskrivna för radiolyssnarna. 3. Stockholm: Radiotjänst. sid. [219]-220. Libris 1804542
- Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 840-841 (Del 3). Libris 8198860
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jules-Massenettopic/Britannica-Online, omnämnd som: Jules Massenet, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6vq31f6, omnämnd som: Jules Massenet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 434, läs online, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Massenet, Jules Emile Frédéric, The Encyclopædia Britannicа.[källa från Wikidata]
- ^ Massenet, Jules Emile Frédéric, The Encyclopædia Britannicа.[källa från Wikidata]
- ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 80323, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.villamedici.it.[källa från Wikidata]
- ^ Léonore-ID: LH//1778/38.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www2.culture.gouv.fr.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Fria noter av Jules Massenet i International Music Score Library Project
- Jules Massenet – diskografi på Discogs (engelska)
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Fagairolles 34, Licens: CC BY-SA 4.0
Massenet Jules (1842-1912) signature 25/08/1876, procés-verbal de réception d'un chevalier de la Légion d'honneur (Base Léonore)
Jules Massenet, photographed by Eugène Pirou