Massajsiska
| Massajsiska Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
_(46537718972).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Crithagra |
| Art | Massajsiska C. buchanani |
| Vetenskapligt namn | |
| § Crithagra buchanani | |
| Auktor | Hartert, 1919 |
| Synonymer | |
| Sydlig stenknäcksiska Serinus buchanani | |
Massajsiska[2] (Crithagra buchanani) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i törnbuskmarker i östra Afrika. Beståndet anses vara livskraftigt.
Utseende och läte
Massajsiskan är en stor (14–15 cm) fink med mycket kraftig skäraktig näbb. Ovansidan är olivbrun, undersidan gul med streck på sidorna. Hanen är något mer färgglad än honan, med kraftigare streck undertill. Båda könen har gul övergump som syns tydligt i flykten. Arten liknar svavelsiskan, men skiljer sig på tydligt större näbb, streckad undersida och den gula övergumpen. Sången är kvittrig, ljus och varierande, ofta inkluderande härmningar från andra arter. Vanligaste lätet är ett glidande "sreeyu".[4]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer på savannen i södra Kenya och nordöstra Tanzania.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Släktestillhörighet
Tidigare placerades den i släktet Serinus, men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal afrikanska arter endast är avlägset släkt med t.ex. gulhämpling (S. serinus).[6]
Levnadssätt
Massajsiskan hittas i torr törnsavann och törnbuskmarker. Den ses vanligen i par eller smågrupper.
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Angus Buchanan (1886-1954), skots upptäcktsresande, naturforskare och samlare av specimen verksam i Sahara 1919-1922.[7]
Referenser
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Crithagra buchanani Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
- ^ Clement, P. (2020). Southern Grosbeak-Canary (Crithagra buchanani), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.sougrc1.01
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926130508/http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Läst 7 september 2015.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
Wikispecies har information om massajsiska.
Wikimedia Commons har media som rör massajsiska.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Dominic Sherony, Licens: CC BY-SA 2.0
Southern Grosbeak-Canary (Crithagra buchanani)