Masada

Världsarv
	Masada, מצדה
	(c) Andrew Shiva / Wikipedia, CC BY-SA 4.0 Masadaklippan
Geografiskt läge
Koordinater	31°18′49″N 35°21′10″Ö / 31.31361°N 35.35278°Ö
Land	Israel
Region*	Asien
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	i, iii, vi
Referens	1040
Historik
Världsarv sedan	2001 (25e mötet)
	; Masada, מצדה Masada på kartan över Israel..
	* Enligt Unescos indelning.

Masada (modern hebreiska מצדה metzadá) är en antik fästning belägen på ett nära 400 meter högt platåberg i Negevöknen 5 km väster om Döda havets sydspets i dagens Israel. Under slutfasen av judiska kriget mot romarna tog en grupp judiska motståndsmän sin tillflykt till fästningen och höll stånd under flera års belägring. Händelsen, och dess mytologi, spelar en viktig roll i det moderna Israel.

Masada blev år 2001 listad av Unesco som kulturellt världsarv.^[1]

Masada under antiken

Under åren 161-143 f.Kr. byggdes ett litet fort på krönet av klippan. Åren 37-34 f.Kr. lät Herodes den store bygga ett palats i ena änden av höjdplatån och såg till att resten blev väl befäst. Fästningen mäter över 700 meter från norr till söder och över 350 meter från öster till väster.

Under det judiska upproret mot det romerska styret erövrades Masada år 66 e.Kr. från romarna. År 72 började en romersk armé på 15 000 man, tionde legionen, under ledning av prokuratorn Flavius Silva att belägra fästningen där det då fanns nära 1 000 män, kvinnor och barn. Männen i fästningen tillhörde seloterna, som var en judisk gruppering med oförsonlig inställning till romarriket. När romarna år 73 slutligen kunde inta Masada fann de alla döda utom två kvinnor och fem barn som hade gömt sig djupt nere i en grotta.

Enligt den traditionella historieskrivningen som baseras till stor del på den samtida judiske historieskrivaren Josefus beskrivning i boken Det judiska kriget av Masadas belägring och erövring, valde försvararna att begå kollektivt självmord hellre än att hamna i romarnas händer.

”	Sedan valde de med lott ut tio män som skulle dräpa resten; var och en av dem lade sig ner hos sin fru och barn på marken, och slog armarna om dem, och sedan blottade sin strupe till de som av lott utförde den melankoliska tjänsten; och när de tio hade, utan ängslan, dräpt alla, avgjorde de med lott enligt samma regel för dem själva, att den som med lott utvalts först dödade de andra nio, och sedan efter allt skulle döda sig själv.^[2]	„
– Josephus i Det judiska kriget

Den traditionella historiebeskrivningen om hur de återstående judarna dräpte varandra är ifrågasatt. Ett problem med historien är hur Josefus fick information om vad som hände uppe på Masada innan alla dog, eftersom Josefus inte själv var där. Ett indicium som dock stöder Josephus berättelse är att under arkeologiska utgrävningar 1963 av Yigael Yadin hittades elva keramikbitar med olika namn på. Ett av namnen var Ben Ya'ir, som var ledare för de judiska rebellerna. Keramikbitarna kan ha varit lotterna som Josephus skrev om.^[3]

Masada i det moderna Israel

Masada har, baserat på den traditionella heroiska historieskrivningen, blivit en symbol för det judiska motståndet mot allt främmande herravälde, bland annat svär flera förband i Israeliska armén en ed med lydelsen "Masada ska aldrig falla igen" på platsen.^[4]^[5]

I nyare forskning har andra teorier framförts beträffande orsaken till försvararnas död. I boken The Masada Myth: Collective Memory and Mythmaking in Israel hävdar professor Nachman Ben-Yehuda att tron på att försvararna begått kollektivt självmord är en del av mytologiseringen av Masada för att på så sätt skapa en nationalistisk ikon.^[6]

Skolgrupper gör utflykter till den otillgängliga klippan.

Skiss

Skiss över Masadas platå
	1. Ormpassageporten. 2. bostäder. 3. bysantinsk klostergrotta. 4. östra vattencisternen. 5. bostäder. 6. mikve. 7. södra porten. 8. bostäder. 9. södra vattencisternen. 10. södra fästningen. 11. bassäng. 12. litet palats. 13. runt kolumbariumtorn. 14. mosaikverkstad. 15. litet palats. 16. litet palats. 17. bassäng. Västra palatset: 18. serviceområde. 19. bostadsområde. 20. förråd. 21. administration. 22. tanners' torn 23. västra bysantinska porten. 24. kolumbariumtorn. 25. synagoga. 26. bysantinsk kyrka. 27. kaserner. Norra palatset: 28. huvudbostäder 29. stenbrott 30. commandanthuvudkontor. 31. torn. 32. administrationsbyggnad 33. port 34. förråd 35. badhus 36. vattenport. Herodes palats: 37. övre terrassen. 38. mellersta terrassen. 39. nedre terrassen. A. Gömda ostrakon i valvet. B. Herodes tronsal. C. Färgglad mosaik. D. Romarnas angreppspunkt. E. Gömda mynt. F. Gömda ostrakon. G. Tre skelett hittade.

Masada i populärkulturen

TV-serien Masada - den tragiska triumfen från 1981 och TV-serien The Dovekeepers från 2001 skildrar romarnas belägring av den svårtillgängliga fästningen.^[7]

Galleri

Varmbadhus i Masada
Norra palatset
Mikve - rituellt bad.
Bysantinsk kyrka
Västra Bysantinska porten
(c) Government Press Office (Israel), CC BY-SA 3.0
Masada och Ormpassagen
Platsen for det romerska lägret "Camp F"
Den romerska rampen sedd uppifrån
Linbanan upp till Masada

Referenser

Noter

^ ”Masada” (på engelska) (html). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1040. Läst 4 januari 2016.
^ Josephus (75). ”CHAPTER 9” (på engelska). The Wars Of The Jews Or The History Of The Destruction Of Jerusalem. "Book VII". http://sacred-texts.com/jud/josephus/war-7.htm. Läst 5 januari 2015
^ ”Israeli Icon Under Fire (The Mythology Of Masada)” (på engelska) (html). RICHARD MONASTERSKY. http://www.freerepublic.com/focus/news/803089/posts. Läst 5 januari 2016.
^ ”Masada will not fall again - or will it?”. The Jerusalem Post | JPost.com. http://www.jpost.com/Israel/Masada-will-not-fall-again-or-will-it. Läst 6 februari 2018.
^ Sloane, Elizabeth (16 maj 2017). ”Did the Jews Kill Themselves at Masada Rather Than Fall Into Roman Hands?” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/MAGAZINE-is-the-masada-tradition-true-1.5472686. Läst 7 februari 2018.
^ Ancient battle divides Israel as Masada 'myth' unravels The Independent, 30 mars 1997
^ ”About THE DOVEKEEPERS” (på engelska) (html). CBS. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117184555/http://www.cbs.com/shows/the-dovekeepers/about/. Läst 4 januari 2016.

Tryckta referenser

Josephus (75) (på engelska). The Wars Of The Jews Or The History Of The Destruction Of Jerusalem. "Book VII". http://sacred-texts.com/jud/josephus/war-7.htm. Läst 5 januari 2015

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Masada.
Bilder & media

[unesco-1] ”Masada” (på engelska) (html). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1040. Läst 4 januari 2016.

[thewars-2] Josephus (75). ”CHAPTER 9” (på engelska). The Wars Of The Jews Or The History Of The Destruction Of Jerusalem. "Book VII". http://sacred-texts.com/jud/josephus/war-7.htm. Läst 5 januari 2015

[freerepublic-3] ”Israeli Icon Under Fire (The Mythology Of Masada)” (på engelska) (html). RICHARD MONASTERSKY. http://www.freerepublic.com/focus/news/803089/posts. Läst 5 januari 2016.

[4] ”Masada will not fall again - or will it?”. The Jerusalem Post | JPost.com. http://www.jpost.com/Israel/Masada-will-not-fall-again-or-will-it. Läst 6 februari 2018.

[5] Sloane, Elizabeth (16 maj 2017). ”Did the Jews Kill Themselves at Masada Rather Than Fall Into Roman Hands?” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/MAGAZINE-is-the-masada-tradition-true-1.5472686. Läst 7 februari 2018.

[6] Ancient battle divides Israel as Masada 'myth' unravels The Independent, 30 mars 1997

[cbs-7] ”About THE DOVEKEEPERS” (på engelska) (html). CBS. Arkiverad från originalet den 17 november 2015. https://web.archive.org/web/20151117184555/http://www.cbs.com/shows/the-dovekeepers/about/. Läst 4 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Moshe Milner (1946–)

	Alternativa namn	Miylner, Moše; Milner, Mosheh‏; Moshé Milner; Milner, M.‏; Mîlner, Moše; Miylner, Mošeh
	Beskrivning	israelisk fotograf צלם ישראלי
	Födelsedatum	1946
	Födelsestad	Tyskland
	Auktoritetsdata	: Q28750411 VIAF: 100999744 ISNI: 0000000108040507 LCCN: n82072104 GND: 115699732 BNF: 15548788n WorldCat

Navigation

Navigering

Temaportaler