Mary Karadja

Mary Karadja
FöddMarie Louise Smith
12 mars 1868[1][2]
Sankt Nikolai församling[2], Sverige
Död7 september 1943[2] (75 år)
Locarno[2], Schweiz
Andra namnprincesse Karadja och Mary Karadja
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare
MakeJean Karadja Pasha[2]
BarnConstantin Karadja (f. 1889)[2]
FöräldrarLars Olsson Smith[2]
SläktingarOtto Smith (syskon)[2]
Lucie Lagerbielke (syskon)[2]
Utmärkelser
Şefkat Nişanı[3]
Redigera Wikidata

Mary Karadja, ursprungligen Marie Louise Smith, född 12 mars 1868 i Stockholm, död 1943 i Locarno[4], var en svenskfödd prinsessa och författare.

Biografi

Mary Karadja var det yngsta av fyra barn till brännvinskungen L. O. Smith och hans första hustru Maria Lovisa Collin. Hon fick sin skolutbildning i en pension i Genève mellan 9 och 16 års ålder, och var flerspråkig. Hon gifte sig i april 1887 enligt både grekisk-ortodox och protestantisk ritual med den fanariotiske prinsen och osmanske ministern vid hoven i Stockholm, Köpenhamn och Haag, Jean Karadja Pasha (1835–1894). De fick två barn, prinsen och sedermera juristen och rumänske diplomaten Constantin Karadja samt prinsessan Despina (1892–1983). Paret bodde först i Stockholm, senare i Haag och London. 1893 bosatte de sig på slottet Les Concessiones i den belgiska orten Bovigny nära den luxemburgska gränsen.

Spiritist

Efter makens död intresserade sig Mary Karadja för spiritismen. Hon vistades omväxlande i Belgien, Storbritannien och Frankrike och hade inflytande över bildandet av spiritistiska föreningar i Sverige.[5]

Författarskap

Mary Karadja var en mångsidig författare och skrev flera skönlitterära verk samt ett antal spiritistiska skrifter. Under 1902–1904 utgav hon den spiritistiska tidskriften XX:e seklet tillsammans med Lizzy Lind af Hageby och Anna Synnerdahl.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

Källor

  • Idun 1896:47, 1896-11-20
  • Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok, Karadja, Mary Louise.
  • Michael Hagemeister: Karadja, Fürstin Mary (-Louise), in: Handbuch des Antisemitismus, Band 8, 2015, p. 76
  • Michael Hagemeister: Die «Protokolle der Weisen von Zion» vor Gericht. Der Berner Prozess 1933–1937 und die «antisemitische Internationale». Zürich : Chronos, 2017. p. 540

Noter

  1. ^ FemBios databas, Mary Karadja, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Marie Louise (Mary) Karadja 1868-03-12 — 1943-09-07 Dramatiker, redaktör, spiritist, läst: 9 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läs online, läst: 19 november 2023, licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges Radio P1, vetenskapsradion: Historia 2009-11-26
  5. ^ Sveriges Jane Lyzell: Sveriges Moderna Spriritualistiska historia på Ramsbergsgårdens webbplats, läst 2009-11-26

Vidare läsning

  • Frände, Pia (2002). ”Prins Karadja och silkessnöret”. Sverige och den islamiska världen (2002): sid. 111-113  : ill.  Libris 9941616
  • Langer, Joakim; Berglund, Pelle (2009). Constantin Karadja - bara ett liv till. Svenska äventyrare. Stockholm: Sivart. Libris 11600043. ISBN 9789185705221 
  • Nilsson, UlrikaMary Karadja i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (9 februari 2021) CC-BY
  • Ros, Stig (1900). Fallet Karadja : något om spiritism och vidskepelse. [Lindesberg]: Eget förlag. Libris 11333568 
  • Ryberg, Inga (2007). ”Mary Smith Karadja : brännvinskungens dotter som blev prinsessa”. Carlshamniana 2007(22),: sid. 127-166. 0283-7862. ISSN 0283-7862.  Libris 10660281
  • Sanner, Inga (1992). ”I andars sällskap : om kvinnan och sekelskiftets spiritism”. Tvärsnitt 14(1992) :4,: sid. 12-21. 0348-7997. ISSN 0348-7997.  Libris 9264335


Media som används på denna webbplats

Cc-by new.svg
The new « Attribution » icon from Creative Commons
Princesse karadja 1899.png
Prinzessin Mary Karadja 1899
Emblem-scales.svg
Författare/Upphovsman: w:User:Tkgd2007; w:User:Booyabazooka; The people from the Tango! project., Licens: CC BY-SA 2.5
An amalgamation of an icon from the Tango! Desktop Project and a scale. Made in Inkscape.