Mary-Claire King
| Mary-Claire King | |
 Mary-Claire King, 2016. | |
| Född | 27 februari 1946[1] (78 år) Wilmette, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of California, San Francisco, postdoktoral, [2] University of California, Berkeley, filosofie doktor, [2] Carleton College, filosofie kandidat, [2] |
| Sysselsättning | Biolog, människorättsförsvarare, genetiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | University of California, Berkeley University of Washington (1995–)[3] |
| Utmärkelser | |
| AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1994)[4] Komen Brinker Award for Scientific Distinction (1999)[5] Marion Spencer Fay Award (2004)[6] Gruber-priset i genetik (2004)[7] Weizmann Women & Science Award (2006)[8] Dr A.H. Heinekenpriset för medicin (2006)[9] Pearl Meister Greengard-priset (2010)[10] Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (2013)[11] Albert Lasker Special Achievement Award (2014)[12] National Medal of Science (2014)[13] Dan David-priset (2018)[14] Shawpriset i medicin (2018)[15] Benjamin Franklin-medaljen (APS) (2018)[16] Mendel Medal (2018)[17] Prins Mahidol-priset (2018) Shawpriset i medicin (2018) William Allan-priset (2020)[18] Gairdner Foundation International Award (2021) Clarivate Citation Laureates (2022)[19] | |
| Webbplats | depts.washington.edu/kingweb/ |
| Redigera Wikidata | |
Mary-Claire King, född 27 februari 1946 i Illinois, är en amerikansk biolog. Hennes forskning har kartlagt den ärftliga bröstcancergenen BRCA1.[20][21] Hon studerar mänsklig genetik och är särskilt intresserad av genetisk heterogenitet och komplexa egenskaper.[22]
Förutom sitt arbete när det gäller att identifiera bröstcancergener, är King också känd för att visa att människor och schimpanser är 99% genetiskt identiska[23] och för att tillämpa genomisk sekvensering för att identifiera offer för brott mot mänskliga rättigheter.[24] 1984 började hon arbeta med att identifiera barn som hade stulits från sina familjer och adopterats illegalt under militärdiktaturen i Argentina under Smutsiga kriget (1976–1983).[25]
Hon har mottagit många utmärkelser, bland annat Laskerpriset och National Medal of Science. Tidningen Discover utnämnde 2002 King som en av de 50 viktigaste kvinnorna inom vetenskapen.[26]
Källor
- ^ SNAC, Mary-Claire King, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, ww5.komen.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, drexel.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, gruber.yale.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.weizmann.ac.il , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, knaw.nl , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.rockefeller.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uni-frankfurt.de , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.laskerfoundation.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dandavidprize.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.shawprize.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.amphilsoc.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.genetics.org.uk , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ashg.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv”. DN.SE. 6 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-forskning-har-hjalpt-manga-tusen-patienter-att-leva-ett-mer-normalt-liv/. Läst 7 oktober 2019.
- ^ ”Nine Nobel Prize Predictions for 2019” (på engelska). Inside Science. 2 oktober 2019. https://www.insidescience.org/news/nine-nobel-prize-predictions-2019. Läst 7 oktober 2019.
- ^ ”UW Genome Sciences: Mary-Claire King”. www.gs.washington.edu. https://www.gs.washington.edu/faculty/king.htm. Läst 11 september 2022.
- ^ King, Mary-Claire; Wilson, A. C. (1975). ”Evolution at Two Levels in Humans and Chimpanzees”. Science 188 (4184): sid. 107–116. ISSN 0036-8075. https://www.jstor.org/stable/1739875. Läst 11 september 2022.
- ^ Dreifus, Claudia (9 februari 2015). ”A Never-Ending Genetic Quest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/02/10/science/mary-claire-kings-pioneering-gene-work-from-breast-cancer-to-human-rights.html. Läst 11 september 2022.
- ^ Angier, Natalie (27 april 1993). ”SCIENTIST AT WORK: Mary-Claire King; Quest for Genes and Lost Children” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1993/04/27/science/scientist-at-work-mary-claire-king-quest-for-genes-and-lost-children.html. Läst 11 september 2022.
- ^ Svitil, Kathy A (1 november 2002). ”The 50 Most Important Women in Science” (på engelska). Discover Magazine. https://www.discovermagazine.com/the-sciences/the-50-most-important-women-in-science. Läst 11 september 2022.
|
Media som används på denna webbplats
Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.