Marlene Dumas
| Marlene Dumas | |
 Marlene Dumas, 2018. | |
| Född | 3 augusti 1953[1][2][3] (71 år) Kapstaden[4][5] |
|---|---|
| Medborgare i | Konungariket Nederländerna och Sydafrika[6] |
| Utbildad vid | Michaelis School of Fine Art, De Ateliers Amsterdams universitet, |
| Sysselsättning | Målare[7][4][8], litograf[9], ritare[4], collagist[4], bildkonstnär[7], tecknare[10], konstnär[11], konceptkonstnär[12] |
| Utmärkelser | |
| David Roëll-priset (1998)[13] Rolf Schockpris i de visuella konsterna (2011) Johannes Vermeer-priset (2012) Hedersdoktor vid Antwerpens universitet (2015) Årets konstnär (Kunstweek) (2015) | |
| Webbplats | marlenedumas.nl/ |
| Redigera Wikidata | |
Marlene Dumas, född 3 augusti 1953 i Kapstaden, är en sydafrikansk-nederländsk bildkonstnär.
Marlene Dumas är boer och växte upp som det yngsta av tre barn på en vingården Jacobsdal några mil från Kapstaden. Hon är dotter till bonden Johannes Dumas och Helena Dumas. Hon utbildade sig 1972–1975 i teckning, måleri och skulptur vid Kapstadens universitet, flyttade därefter till Nederländerna och studerade 1976–1978 på den privata konstskolan Ateliers '63 i Haarlem, bland annat för skulptören Carl Vissers och konceptkonstnärerna Jan Dibbets och Ger van Elk. Åren 1979–1980 studerade hon psykologi vid Amsterdams universitet. Hon höll sin första separatutställning 1979 på Galerie Annemarie de Kruyff i Paris.
Marlene Dumas bor och arbetar i Amsterdam. Hon är sedan tjugo år sambo med konstnären Jan Andriesse och har dottern Helena (född 1989), som ofta avbildats i hennes målningar. Hon fick 2011 Rolf Schockpriset i de visuella konsterna ”för hennes unika förmåga att skildra människans utsatthet och storhet med ett måleri som inte väjer för att skildra det svåra. Med inlevelse och kritiska ögon lyfter hon fram frågor kring ras, etnocentrism, kön och sexualitet”.[14]
Marlene Dumas behandlar i sin konst ofta våld och sex:
| ” | En målning av Dumas är lätt att känna igen. Den brukar visa ett ansikte eller en helfigur i dramatisk närbild, visad isolerad mot en neutral bakgrund. Uttryckt på ett annat sätt sitter människorna i hennes bilder inte på kafé eller promenerar inte längs gatan, utan de verkar ha uppstått ur någon infernalisk värld där personliga minnen ständigt är i kollision med publika traumata. Hennes avbildade personer inkluderar hennes dotter, hennes mor, terrorister, offer som drunknar, offer som hängs, Emily Dickinson, den sydafrikanska poeten Elisabeth Eybers och modellen Naomi Campbell. | „ |
| – Deborah Solomon[15] | ||
Källor
- Om Marlene Dumas på Satchi Gallerys webbplats, läst 2011-03-22
Noter
- ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Marlene Dumas, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Marlene Dumas, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
- ^ abART.[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Het kwaad is banaal (på nederländska), läs online, läst: 5 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Waterende Vrouw (på nederländska), läs online, läst: 14 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ A Peace of Meat (på engelska), läs online, läst: 7 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ NMVW:s samlingar, Kunstenaar, läs online, läst: 16 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, läs online, läst: 10 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.marlenedumas.nl .[källa från Wikidata]
- ^ Newsdesk Arkiverad 19 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2011-03-22
- ^ New York Times 2008-06-15
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Marlene Dumas.- website Marlene Dumas
- Deborah Solomon: Figuring Marlene Dumas i New York Times 2008-06-15
- Marlene Dumas hos Europeana
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Jan Harm Bakhuys, Licens: CC BY-SA 4.0
Marlene Dumas tijdens de opening van de tentoonstelling Personal Pop (kunstenaar Mohammed Shah Janan Miah) bij PartsProject te Den Haag op 18 februari 2018