Kinna municipalsamhälle inrättades 12 december i Kinna landskommun, där landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Kinna köping. Skene municipalsamhälle inrättades i Örby landskommun 9 maj 1941 och upplöstes 1951 när Skene köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Marks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kinna och Skene köpingar samt landskommunerna Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra Mark och Örby.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[6]
Kommunen ligger i det natursköna sprickdalslandskapet på Sydsvenska höglandets västra sida. Storåns dalgång, fortsättningen i sjön Lygnern och Viskans dalgång avspeglar detta geografiska läge. Dalgångarna var tidigare ishavsfjärdar under inlandsisens avsmältning, vilket resulterade i områden med vattenavsatta leror – idag utgör dessa Marks kommuns bördiga odlingsmarker.
Sedimenten i Storåns dalgång pryds av vackra raviner, medan de norra delarna av kommunen huvudsakligen täcks av morän. Vid Ubbhult formar bottenmoränryggar, även kallade drumliner, landskapet. Skogen i området domineras av barrträd med inslag av lövskog, skapandes en varierad och naturskön miljö.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Marks kommun
Hela riket
Bebyggelse (6,0 %)
Skog (68,7 %)
Öppen myrmark (2,2 %)
Jordbruksmark (14,0 %)
Övrig mark (9,1 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2024 fanns 12 naturreservat i Marks kommun.[9] Som exempel kan nämnas Assbergs ruiner som är känt för sina varierade landskap. I nordöstra delen finns välbevarade naturbetesmarker med spridda buskar och träddungar. I väster finns ohävdade ravinarmar med olika växtstadier, från öppna marker till äldre lövskogar. Området är hem för många arter av växter och djur, vilket gör det viktigt för bevarande av biologisk mångfald.[10] Ett annat exempel är Stoms ås som är känt för sin gamla bokskog med en rik mångfald av sällsynta mossor och lavar. Området är också hem för många gamla bok- och ekträd samt en stor mängd död ved, vilket är viktigt för ekosystemets mångfald. Målet med reservatet är att utöka bokskogsarealen för att gynna de sällsynta arterna.[11]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:
År 2020 bodde 68,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 14 tätorter i Marks kommun:[14]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet Presidium och Övriga nämnder ej uppdaterade efter valet 2022Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Allianspartierna i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 24 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet inkluderades även Markbygdspartiet i koalitionen som fortsatte styra i minoritet.[15] Koalitionen gick under namnet "Markalliansen". Valet 2018 ledde till delvis maktskifte där Liberalerna och Centerpartiet stannade vid makten samtidigt som Socialdemokraterna klev in i samarbetet. Detta trots att Allianspartierna inför valet gått ut med avsikten att styra kommunen tillsammans.[16] Liberalerna lämnade den styrande koalitionen efter valet 2022, men ingick tillsammans med Vänsterpartiet en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna och Centerpartiet som stannade kvar vid makten.[17]
Bland kommunstyrelsens ledamöter har ett arbetsutskott valts ut. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning kopplad till sig, Kommunstyrelses förvaltning, som "förbereder och genomför de beslut som nämnden fattar".[21]
Övriga nämnder
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden
C
Leif Sternfeldt
M
Elise Benjaminsson
Krisledningsnämnden
S
Lisa Dahlberg
M
Tomas Johansson
Kultur- och fritidsnämnden
S
Birgitta Andersson
M
Ylva Höglund
Miljönämnden
S
Håkan Andersson
M
Peter Branshöj
Plan- och byggnadsnämnden
C
Pontus Johansson
M
Rolf Skarin
Socialnämnden
L
Johan Lepp
M
Ann Iberius Orrvik
Teknik- och servicenämnden
S
Bo Peterson
M
Pär-Erik Johansson
Valnämnden
S
Bodil Wennerström
M
Kerstin Weiman-Lindén
Äldreomsorgsnämnden
C
Ulla-Maj Persson
Kd
Martin Arnell
Överförmyndarnämnden
L
Maria Aronsson Dahl
Kd
Per-Olof Hermansson
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Viskadalen har en lång historia inom textilindustrin, där ett spinneri grundades i Rydal år 1853. Tekoindustrin fortsätter att vara en betydande del av näringslivet i Marks kommun, med kommunen som ledande arbetsgivare följt av Ludvig Svensson AB, specialiserat på hemtextilier, och Stora Enso Packaging AB, fokuserat på transportemballage i wellpapp, båda belägna i centralorten. Förutom detta spelar även service- och tjänstenäringar en viktig roll i områdets näringsliv.[7]
Kommunen har 35 255 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 74:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Marks kommun 1970–2020[22]
År
Folkmängd
1970
29 000
1975
30 217
1980
31 418
1985
31 708
1990
33 070
1995
33 583
2000
32 951
2005
33 494
2010
33 845
2015
33 906
2020
34 896
Kultur
Kulturarv
Bland kommunens kulturarv kan nämnas de 10 byggnadsminnena i kommunen samt de sex områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bland byggnadsminnena är sex av dessa så kallade förläggaregårdar,[23] något som är unikt för kommunen. De byggdes under 1830-talet och är en typ av herrgårdar. Förutom vissa kännetecken som imponerande storlekar, ljus träpanel, många symmetriska fönster, detaljrika utsmyckningar runt fönster och dörrar, valmade gavelspetsar och två flygelbyggnader så har de också en tydlig koppling till centralortens historia som centrum för Sveriges textilproduktion. Nämnvärt är att centralorten stod för 80 procent av Sveriges vävproduktion i mitten på 1800-talet.[24]
Kommunvapen
Blasonering: I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.
Vapnet skapades för Marks kommun och registrerades hos PRV 1974. Inom området hade de två tidigare köpingarna Kinna och Skene samt Sätila landskommun haft vapen, vilkas giltighet upphörde vid sammanläggningen.
Bland idrottsklubbar i Marks kommun märks framför allt Öxabäcks IF, som hade ett av Sveriges bästa damfotbollslag på 1970- och 1980-talet. Kinna IF spelade några säsonger i herrarnas andradivision i fotboll på 1950- och 1960-talet.
I basket har Marbo Basket och Sätila Basket nått framgångar.
Se även
Personer med anknytning till Marks kommun
Spinnerskan i Mark
Referenser
^ [ab] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.