Markaryds kommun

	Markaryds kommun; Kommun
	Kommunhuset
Slogan	Här lever vi längst i Sverige!
	; Markaryds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kronobergs län
Centralort	Markaryd
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	9 994 (2024-09-30)
Areal	532,84 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	517,09 kvadratkilometer
- därav vatten	15,75 kvadratkilometer
Bef.täthet	19,33 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	56°28′00″N 13°36′00″Ö / 56.466666666667°N 13.6°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Växjö domkrets (2005-09-12–); Ljungby domsaga (–2005-09-12)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0654
Anställda	1 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0767
GeoNames	2692595
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Markaryds kommun är en kommun i Kronobergs län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Markaryd, Traryd och Hinneryd, alla i Sunnerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. År 1916 bildades Markaryds köping genom en utbrytning ur Markaryds landskommun.

Strömsnäsbruks municipalsamhälle inrättades 5 mars 1903 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades Traryds köping av Traryds och Hinneryds landskommuner medan Markaryds köping och Markaryds landskommun förblev opåverkade. 1960 införlivades dock Markaryds landskommun i Markaryds köping.

Markaryds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Markaryds och Traryds köpingar.^[8]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Ljungby domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Växjö domsaga.^[9]

Geografi

Markaryds kommun är belägen i sydvästra hörnet av Småland, på gränsen till Skåne och Halland.

Topografi och hydrografi

Kommunen utgör en del av det vidsträckta Sydsvenska höglandet och präglas av en flack urbergsslätt, huvudsakligen bestående av näringsfattig gnejsberggrund. Ett intrikat spricksystem genomsyrar landskapet, löpande både i nord-sydlig riktning, som exemplifieras av Hinnån, och i nordöst-sydvästlig riktning, som styr Lagans förlopp norröst om Markaryd.

Större delen av kommunen är täckt av mager, skogbeklädd morän med inslag av myrmark. Isälvsavlagringar återfinns vid Hinnån och Ramshult. I området kring Hannabadsjön framträder ett komplext system av rullstensåsar, tillsammans med ett äldre odlingslandskap som präglar omgivningarna.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Markaryds kommun

Hela riket

Bebyggelse (6,0 %)

Skog (78,9 %)

Öppen myrmark (5,8 %)

Jordbruksmark (4,1 %)

Övrig mark (5,2 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i^[12]

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[13]:

Tätorter

Det finns tre tätorter i kommunen.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Markaryd	4 664
2	Strömsnäsbruk	2 246
3	Traryd	655

Centralorten är i fet stil.
Befolkningsstatistik är från SCB 2015 års tätortsräkning.

Styre och politik

Styre

I Markaryd styr en höger-mittenkoalition bestående av Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna, i majoritet.

År	Partier
1991-1994	C	M	KD	FP
1994-1998	S	MP	V
1998-2002	S	V	MP
2002-2006	KD	M	C	FP
2006-2010	KD	M	C	FP
2010-2014	KD	M	C
2014-2018	KD	C	M
2018-	KD	M	C

Kommunfullmäktige

Presidium

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
KD	Samuel Wombell	S	Ingrid Sundman	SD	Kenth Lassen	^[14]

Mandatfördelning 1970–2022

Största parti i kommunfullmäktige var från 1970 till och med 2002 Socialdemokraterna, och från och med 2006 Kristdemokraterna.

Det största borgerliga partiet var till och med valet 1994 Centerpartiet, men från och med valet 1998 har Kristdemokraterna blivit större. Vänsterpartiet åkte ut ur kommunfullmäktige 2006.

Folkpartiet var tredje största parti i kommunfullmäktige 1970 men har minskat sen dess till ett av de minsta. 2010 åkte partiet ut ur fullmäktige och ställde inte upp i valet 2014. Markaryds kommun var den kommun som hade högst röstandel på Kristdemokraterna i hela landet vid valen 2006, 2010, 2014 och 2018.^[15]^[16] Jämförelsevis var Kristdemokraterna det minsta partiet i kommunfullmäktige 1970 och 1973.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

20

13

6

2

5

3

20

13

6

2

5

49

88,0

43

1973

3

20

16

3

2

5

3

20

16

3

2

5

49

91,4

47

1976

2

21

15

4

2

5

2

21

15

4

2

5

49

91,2

39

10

1979

2

21

14

4

2

6

2

21

14

4

2

6

49

88,6

37

12

1982

2

22

1

12

2

8

2

22

12

2

8

49

89,5

36

13

1985

2

21

2

10

4

2

8

2

21

2

10

4

2

8

49

86,3

39

10

1988

2

21

3

10

3

7

2

21

3

10

3

7

49

82,3

34

15

1991

1

13

1

2

1

9

2

4

6

13

2

9

2

4

6

39

82,4

32

7

1994

1

16

2

3

2

7

1

2

5

16

2

3

2

7

2

5

39

83,4

26

13

1998

2

14

1

4

1

5

1

6

5

2

14

4

5

6

5

39

76,99

25

14

2002

1

17

5

1

10

5

17

5

10

5

39

74,94

23

16

2006

13

1

3

1

17

3

13

3

17

3

39

75,73

22

17

2010

11

1

2

16

3

11

2

16

3

35

78,06

19

16

2014

10

1

4

2

16

2

10

4

2

16

2

35

79,19

21

14

2018

9

7

2

15

2

9

7

2

15

2

35

80,22

21

14

2022

1

9

7

2

13

3

9

7

2

13

3

35

75,95

17

18

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande		Förste vice ordförande		Andre vice ordförande
KD	Bengt Germundsson	C	Sven Jansson	S	Joakim Pohlman	^[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsen ordförande är även kommunalråd.

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Tage Svensson	1992	1994	Centerpartiet
Christer Blomquist	1995	1998	Socialdemokraterna
Joakim Pohlman	1999	2002	Socialdemokraterna
Bengt Germundsson	2003		Kristdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd^[17]	Ordförande		Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden	M	Tommy Andersson	S	Ros-Marie Jönsson Neckö
Nämnd för familjerättsliga frågor			KD	Berit Larsson
Socialnämnden	KD	Berit Larsson	S	Joakim Reimerstam
Utbildnings- och kulturnämnden	KD	Maria Svensson Lundin	S	Berne Eliasson
Valnämnden	S	Berne Eliasson	op	Maria Wombell
Överförmyndarnämnden			M	Tommy Andersson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Industrin är den främsta näringsgrenen i kommunen, där majoriteten av företagen är småföretag med färre än tio anställda. Bland de större företagen finns Nibe Industrier, som tillverkar elpannor och värmepumpar, samt Konecranes Lifttrucks AB, som producerar lyftutrustning. Dessa företag är belägna i centralorten.^[18] Andra kända företag i Markaryds kommun är till exempel: Markaryds Metallarmatur AB, Helmark Carosseri AB, Nordic Truckcenter AB och Ekamant AB.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av Europaväg 4, riksväg 15 samt av länsvägarna 117 och 120.^[10]

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 9 994 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 215:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Markaryds kommun 1970–2020^[19]

År			Folkmängd
1970			11 795
1975			11 918
1980			11 798
1985			11 265
1990			11 093
1995			10 609
2000			9 798
2005			9 571
2010			9 619
2015			9 779
2020			10 373

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld en dansande blå trana med röd hjässa och däröver en blå ginstam belagd med två posthorn av guld.

De båda köpingar som 1971 förenades i Markaryds kommun hade varsitt vapen. I stället för att (vilket var vanligt) överta den namngivande enhetens så skapade man ett nytt. Tranan kommer från Tra(ne)ryds talande vapen och posthornen från Markaryd. På orten fanns tidigt en viktig poststation.

(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Traryds köping
(1963–70)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Markaryds köping
(1948–70)

Se även

Naturreservat i Markaryds kommun
Lista över fornlämningar i Markaryds kommun
Personer med anknytning till Markaryds kommun

Referenser

^ Ny slogan för Markaryd, 11 januari 2013, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b] ”Markaryd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markaryd. Läst 8 maj 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet pdf
^ Valmyndigheten, val 2006, 2010 och 2014
^ ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 8 februari 2020.
^ [a b] ”KF181217.pdf (Markaryds kommun)”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062938/https://www.markaryd.se/download/18.9da072416817e21cdd4855c/1546848977862/KF181217.pdf. Läst 13 januari 2019.
^ ”Markaryd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markaryd. Läst 8 juni 2024.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

Vidare läsning

Wingborg, Olle (2000). Litteratur om Markaryd : en kommun i gränsbygd. Smålands bibliografi, 0280-7785 ; 9. Växjö: Länsbibl. Sydost i samverkan med Smålands bibliografiska sällsk. Libris 7454872. ISBN 91-630-9733-8. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=7 Arkiverad 21 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Markaryds kommun.
Bilder & media
www.markaryd.se

[ed2f2d7d80db0d8abf8a38cc74f7e8f35c8134cf-1] Ny slogan för Markaryd, 11 januari 2013, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-2] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-3] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-4] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-5] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-6] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-7] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ljungby tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-10] [a b] ”Markaryd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markaryd. Läst 8 maj 2024.

[11] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[12] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[13] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[pdf-14] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet pdf

[15] Valmyndigheten, val 2006, 2010 och 2014

[16] ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 8 februari 2020.

[ref_1-17] [a b] ”KF181217.pdf (Markaryds kommun)”. Arkiverad från originalet den 13 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190113062938/https://www.markaryd.se/download/18.9da072416817e21cdd4855c/1546848977862/KF181217.pdf. Läst 13 januari 2019.

[18] ”Markaryd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/markaryd. Läst 8 juni 2024.

[19] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Markaryds kommun

Innehåll

Administrativ historik

Geografi

Topografi och hydrografi

Administrativ indelning

Tätorter

Styre och politik

Styre

Kommunfullmäktige

Presidium

Mandatfördelning 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelse

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Övriga nämnder

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Infrastruktur

Transporter

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kultur

Kommunvapen

Se även

Referenser

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Befolkning, areal
Markaryds kommun Kommun
Kommunhuset
Slogan	Här lever vi längst i Sverige!^[1]
Markaryds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Kronobergs län
Centralort	Markaryd
Inrättad	1 januari 1971^[2]
Folkmängd	9 994 (2024-09-30)^[3]
Areal	532,84 kvadratkilometer (2019-01-01)^[4]
- därav land	517,09 kvadratkilometer^[4]
- därav vatten	15,75 kvadratkilometer^[4]
Bef.täthet	19,33 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	56°28′00″N 13°36′00″Ö / 56.466666666667°N 13.6°Ö / 56.466666666667; 13.6
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Växjö domkrets (2005-09-12–) Ljungby domsaga (–2005-09-12)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0654^[5]
Anställda	1 175 (2019-11)^[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0767^[7]
GeoNames	2692595
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata