Mark- och miljödomstol

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

En mark- och miljödomstol (MMD) är i Sverige en särskild domstol som har som huvudsaklig uppgift att handlägga mål och ärenden enligt det som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988) och plan- och bygglagen (2010:900).

Historik

Mark- och miljödomstolarna inledde sin verksamhet den 2 maj 2011. De bildades genom en sammanslagning av de förutvarande fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna. Till de nya domstolarna fördes också vissa mål och ärenden som tidigare hade handlagts i förvaltningsrätt och hos regeringen.

Domstolarna

Mark- och miljödomstolarna är inordnade i de allmänna domstolarna.

Följande tingsrätter är mark- och miljödomstolar:

Mark- och miljödomstols avgöranden får överklagas till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), som är Svea hovrätt, avdelning 6.

Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut i mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen får som huvudregel inte överklagas. Mark- och Miljööverdomstolen får dock, i annat mål än mål enligt miljöbalken, bestämma att avgörandet får överklagas, om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen.

Domstolarnas sammansättning

I mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen finns det lagfarna domare och tekniska råd. I mark- och miljödomstolen dömer också särskilda ledamöter.

Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar. En särskild ledamot ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde, av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av frågor om vatten och avlopp.

Förfarandet

Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol inleds genom ansökan om stämning eller ansökan till domstolen eller genom överklagande av beslut meddelat av förvaltningsmyndighet eller kommun.

Rättegångsbalkens regler gäller i huvudsak för handläggningen av de mål där mark- och miljödomstolen är första instans, medan bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden, med vissa undantag, gäller för handläggningen av mål och ärenden som har inletts genom överklagande till mark- och miljödomstolen.

Källor

Författningstexter
  • Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
  • Förordningen (2010:984) om mark- och miljödomstolarnas domsområden
Litteratur

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.