Maritta Marke

Maritta Marke
Marke på foto i tidningen Scenen 1927.
Marke på foto i tidningen Scenen 1927.
FöddAsta Margit Svensson
30 juni 1905
Äsperöd, Vanstads församling, Skåne
Död8 december 1983 (78 år)
S:t Johannes församling, Stockholm
Andra namnMargit Amble-Næss
Aktiva år1927–1977
MakeHåkan von Eichwald
(1929–1935; skilda)
Leif Amble-Næss
(1938–1974; hans död)
BarnLars Amble
SläktingarLolo Amble (sondotter)
IMDb SFDb

Asta Margit Amble-Næss, känd som Maritta Marke, ogift Svensson, född 30 juni 1905 i Äsperöd, Vanstads församling, dåvarande Malmöhus län, död 8 december 1983 i S:t Johannes församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och sångerska.

Biografi

Maritta Marke var dotter till Johan Svensson och Ester Jönsson (omgift Thylefelt). Hon scendebuterade 1927 som Lyckoflickan i operetten med samma namn vid Christian Schröders folkparksturné. I Stockholm debuterade hon 1928 som Maud i operetten Katja på Vasateatern, där hon sedan hade engagemang fram till 1931. Hon gick vidare till olika operettroller på Oscarsteatern och Vasateatern samt revy med Gösta Jonsson på Scalateatern.

Hon filmdebuterade 1931 i Gustaf Edgrens Trötte Teodor och kom att medverka i ett fyrtiotal film- och tv-produktioner. Under 1950-talet spelade hon nyårsrevy på Södra Teatern (Folkets Hus) i Malmö uppsatta av "Dubbel-Olle" Olsson.

Hon var gift två gånger: 1929–1935 med kapellmästaren Håkan von Eichwald och från 1938 med teaterregissören och skådespelaren Leif Amble-Næss till dennes död 1974. Hon var mor till skådespelaren Lars Amble.

Marke är gravsatt i Sankt Görans kolumbarium i Stockholm.[2]

Filmografi i urval

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1929Maud SumerdahlKatja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		Oskar TextoriusVasateatern[3]
MedverkandeStockholm–Motala, revy
Karl-Ewert, Svasse Bergqvist och Kar de Mumma		Folkteatern[4]
Susi GeislerNattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher		Oskar TextoriusVasateatern[5]
CoddlesHjärter dam
Lewis E. Gensler, Laurence Schwab och B. G. de Sylva		Nils JohannissonVasateatern[6][7]
Lady JaneRose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein		Gustaf BergmanVasateatern[8]
1930Fru FuchsKejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald		Oskar TextoriusVasateatern[9]
Sarah/JillMr Cinders
Vivian Ellis, Richard Myers, Clifford Grey och Greatrex Newman		Adolf NiskaVasateatern[10]
Märta SkoglundKrasch
Erik Lindorm		Sigurd WallénFolkteatern[11]
MedverkandeStockholm blir Stockholm, revy
Svasse Bergqvist		Franz Engelke och Adolf NiskaVasateatern[12]
1933MiotteDe tre musketörerna
Rudolf Schantzer, Ernst Welisch och Ralph Benatzky		Nils JohannissonOscarsteatern[13][14]
ClothildeNymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg		Harry StangenbergOscarsteatern[15]
1934HovdamDjävulsryttaren
Emmerich Kálmán, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		Nils JohannissonOscarsteatern[16]
Överceremonimästarinnan grevinnan DelaplacePaganini
Franz Lehár, Paul Kneppler och Beda Jenbach		Harry StangenbergOscarsteatern[17][18]
Corinne, teaterns primadonnaLilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		Nils JohannissonOscarsteatern[19]
Hederl TschöllJungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		Nils JohannissonOscarsteatern[20]
En kvinna som vet vad hon vill
Louis Verneuil, Alfred Grünwald och Oscar Straus		Nils JohannissonOscarsteatern[21]
1935BarbaraMaya
Imre Harmath, Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Szabolcs Fényes		Nils JohannissonOscarsteatern[22]
1936MedverkandeKlart söderut, revy
Kar de Mumma och Åke Söderblom		Björn HodellSödra Teatern[23]
1937MedverkandeSverige åt Svensson, revy
Kar de Mumma		Björn Hodell
Leif Amble-Naess		Södra Teatern[24]
1940Donna Lucia d'AlvadorezCharleys tant
Brandon Thomas		Leif Amble-NaessSödra teatern,
flyttad till Vasateatern[25][26]
1942Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		Leif Amble-NaessOscarsteatern[27]
QueenieTeaterbåten
Jerome Kern och Oscar Hammerstein II		Leif Amble-NaessOscarsteatern[28]
1943Roberta
Jerome Kern och Otto Harbach		Leif Amble-NaessOscarsteatern[29]
1958PrunierMadame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		Ivo CramérOscarsteatern[30]
1959Arg kvinnaMy Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		Sven Aage LarsenOscarsteatern[31]
1964Herakles och Amazonerna
Benn Levy		Tore KarteFredriksdalsteatern[32]
1967Sten Stensson Steen från Eslöv
Carro Bergkvist		Leif Amble-NaessFredriksdalsteatern[33]
1968Donna Lucia d'AlvadorezCharleys Tant
Brandon Thomas		Leif Amble-NæssFredriksdalsteatern[34]
1969Carolina Hårding, rektorDen glade soldaten Bom
Carro Bergkvist		Albert GaubierFredriksdalsteatern[35]
1970IljonkaCsardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		Isa QuenselOscarsteatern[36]
1974PraskowiaGlada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		Isa QuenselOscarsteatern[37]
1976Frau SchultzeVita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		Jackie SödermanOscarsteatern[38]
1977My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		Henny MürerOscarsteatern[39]

Radioteater

Roller

ÅrRollProduktionRegi
1941Har den äran!, radiokabaret
Nils Perne och Sven Paddock[40]

Källor

Tryckta källor

  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 11, Mack-Old. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 50. Libris 7665089. ISBN 91-7752-269-9 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 159. Libris 1404046 

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar: (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.199 ISBN 91-973128-2-7
  3. ^ ”'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  4. ^ ”Succès 'Stockholm–Motala'”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 maj 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-05-31/145/12. Läst 2 januari 2016. 
  5. ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  6. ^ Teateralmanack 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 125
  7. ^ ”Hjärter dam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14419&pos=337. Läst 11 juli 2015. 
  8. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  9. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  10. ^ M.I. (16 mars 1930). ”Två teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-16/73/10. Läst 29 augusti 2015. 
  11. ^ Bo Bergman (11 juli 1930). ”'Krasch' på Folk-teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-07-11/184/9. Läst 2 februari 2016. 
  12. ^ Elin Brandell (7 september 1930). ”Höst- och succèsrevy på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1930-09-07&toPublicationDate=1930-09-07. Läst 29 augusti 2015. 
  13. ^ ”De tre musketörerna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25072&pos=30. Läst 4 juni 2015. 
  14. ^ ”Gask på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-21/19/7. Läst 5 januari 2016. 
  15. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 192. Libris 784760 
  16. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 197. Libris 784760 
  17. ^ ”Paganini”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25052&pos=116. Läst 10 juni 2015. 
  18. ^ Rosengren (1948), sid 198
  19. ^ Åbergsson (1 september 1934). ”'Lilla helgonet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 28. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-01/236/28. Läst 9 mars 2019. 
  20. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 13. 14 september 1934. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-09-14/249/13. Läst 9 mars 2019. 
  21. ^ L. (6 oktober 1934). ”Teater Musik Film: 'En kvinna som vet vad hon vill'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-10-06/271/9. Läst 9 mars 2019. 
  22. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 23 januari 1935. https://arkivet.dn.se/tidning/1935-01-23/22/7. Läst 11 maj 2019. 
  23. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1936). ”'Klart Söderut' på Södran”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/18. Läst 28 december 2015. 
  24. ^ Oscar Rydqvist (2 januari 1937). ”'Sverige åt Svensson' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  25. ^ Oscar Rydqvist (27 oktober 1940). ”'Charleys tant' på Södra teatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-10-27/294/12. Läst 25 augusti 2015. 
  26. ^ Stockholms teatrar 1940 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1940 (1941) s. 211
  27. ^ ”'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  28. ^ Teaterbåten på Oscarsteatern, programhäfte, 1942
  29. ^ Y.F. (6 mars 1943). ”"Roberta" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-03-06/63/10. Läst 11 juli 2015. 
  30. ^ ”Madame Pompadour”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25019&pos=94. Läst 26 juni 2015. 
  31. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  32. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 9 juni 1964. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-06-09/154/20. Läst 10 juni 2018. 
  33. ^ Bengt Jahnsson (12 juli 1967). ”Skål för alla blommor i världen”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-07-12/185/7. Läst 26 maj 2018. 
  34. ^ Bengt Jahnsson (28 juni 1968). ”Porlande Poppe som tant”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-28/172/14. Läst 31 maj 2018. 
  35. ^ Hans Axel Holm (1 juli 1969). ”Poppe fullfjädrad som soldaten Bom”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-01/174/10. Läst 31 maj 2018. 
  36. ^ ”Czardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24827&pos=24. Läst 26 juni 2015. 
  37. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24803&pos=34. Läst 26 juni 2015. 
  38. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24828&pos=166. Läst 12 juni 2015. 
  39. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  40. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 15 november 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-11-15/311/24. Läst 30 januari 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Maritta Marke Scenen 1927.jpg
Maritta Marke (1905-1983). (Foto i Scenen 1927).