Marinregementet

Marinregementet
Uniformer för flottan och Marinregementet (längst till höger) vid 1860-talets mitt.
Information
Datum1824–1886
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen [a]
EfterföljareBlekinge bataljon
StorlekRegemente
HögkvarterKarlskrona garnison
FörläggningsortKarlskrona
Stockholm
Göteborg
ÖvningsplatsWämö slätt
SegernamnHogland
Svensksund
Befälhavare
RegementschefCarl Verner von Heidenstam [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsfana m/1867

Marinregementet var ett sjöartilleriförband inom svenska flottan som verkade i olika former åren 1824–1886. Förbandsledningen var förlagd i Karlskrona garnison i Karlskrona.[1]

Historia

Garnisonstruppen vid flottan kallades i äldre tider marinjärer, och av dessa fanns ett regemente bestående av 1 400 man, vilket 1766 minskades till 700, som med tiden dels blev volontärer, dels kofferdibåtsmän. Ett nytt volontärregemente på 400 man uppsattes 1789 och ännu ett bestående av 1 000 man kallat Storamiralens regemente samma år. Efter slutet av Gustav III:s ryska krig sammanslogs regementena till två på tillsammans 1 500 man, vilka bedrev garnisonstjänst i Karlskrona; ett kompani var dock förlagt till Göteborg, senare flyttades ett kompani till Stralsund. I stället uppsattes på Pommerska kammarens bekostnad ett nytt kompani. Slutligen fanns i Karlskrona två regementen med volontärer, i Stockholm ett och i Göteborg ytterligare ett.

Dessa förvandlades 1824 till Sjöartillerikåren på 874 man fördelat på 10 kompanier, av vilka sju förlades i Karlskrona, två i Stockholm och ett i Göteborg. Sjöartillerikåren skulle i fredstid utöva garnisonstjänst vid flottans stationer och där bedriva artilleriarbeten. Dess ändamål skulle vara att utbilda goda artillerister men den skulle övas både som infanteri och som artilleri. Sjöartillerikåren förvandlades 1832 till Sjöartilleriregementet på 800 man i 10 kompanier och med ungefär samma tjänstgöring som den förra kåren, varjämte regementet skulle utgöra stam för Blekinge läns beväring. Regementet förlades i garnison i Karlskrona, dit även kompanierna från Stockholm och Göteborg förflyttades.

År 1845 förändrades Sjöartilleriregementet till Marinregementet, med i huvudsak samma uppgifter som det förra. Marinregementet överflyttades med 1872 års ingång från sjö- till lantförsvaret och skulle sedan dras in i mån av personalens avgång. Vid uppsättningen av Blekinge bataljon 1886 överfördes de flesta kvarvarande officerarna och underofficerarna dit, varefter Marinregementet avvecklades.

Förläggningar och övningsplatser

När Sjöartillerikåren omorganiserades till Sjöartilleriregementet och förlades till Karlskrona förlades regementet till kasern Sparre och vapenövades på Wämö slätt. År 1872 överfördes Marinregementet till infanteriet på indragningstat, men förlades till samma kasern. Kasern Sparre överlämnades 1889 till Flottan.[1]

Förbandschefer

  • 1832–1856 Pehr Sparre
  • 1856–1866 Carl Christian Kreüger
  • 1866–1886 Carl Verner von Heidenstam

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Sjöartillerikåren1824-??-??–1832-??-??
Sjöartilleriregementet1832-??-??–1845-11-27
Marinregementet1845-11-28–1886-12-31
Förläggningsorter och detachement
Karlskrona garnison (F)1832-??-??–1886-12-31

Galleri

  • File
    Uniform för Volontärregementet 1779.
  • Uniformer för soldat vid Sjöartilleriregementet (till höger) och rotebåtsman cirka 1825.
    Uniformer för soldat vid Sjöartilleriregementet (till höger) och rotebåtsman cirka 1825.
  • Uniform för Sjöartilleriregementet 1828.
    Uniform för Sjöartilleriregementet 1828.
  • Uniform m/1845 för manskap vid regementet.
    Uniform m/1845 för manskap vid regementet.
  • Kasern Sparre i Karlskrona.
    Kasern Sparre i Karlskrona.
  • Kasern Sparre i Karlskrona.
    Kasern Sparre i Karlskrona.
  • Minnessten över Marinregementet rest i Gräsvik, Karlskrona.
    Minnessten över Marinregementet rest i Gräsvik, Karlskrona.

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1872–1886 tillhörde regementet armén och infanteriet.
  2. ^ Carl Verner von Heidenstam var regementes sista chef.

Noter

  1. ^ [a b] Kjellander (2007), s. 212-213

Tryckta källor

  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Marinregementet, 1904–1926.

Media som används på denna webbplats

Bataljon Sparre, Karlskrona, juli 2021 02.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Drottninggatan 18. Kasern Sparre uppfördes 1805 och har genom tiden förlängts till sin nuvarande form. Byggnaden, eller kasernen, var ursprungligen tänkt att utformas som ett U-format kasernetablissement. Kasernen var från början avsedd för 1000 båtsmän, men kom senare att användas av andra militära förband. Under 1890-talet samt 1960-talet moderniserades kasernen för att uppleva nödvändig standrad. År 1984 lämnade försvaret kasernen och sedan 1990 har Boverket sin lokaler i kasernen.
Uniform för båtsmanshållet och Sjöartillerikåren, cirka 1825.jpg
Författare/Upphovsman: Adolf Ulric Schützercrantz, Licens: CC0
Tillhör Armémuseums arkiv
Karlskrona grenadjärregemente, minnessten, Karlskrona, juli 2021, 03.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Karlskrona grenadjärregementes minnessten av granit omgivet av fyra fyrkantshuggna stenar med en grenadjärgranat på varje. Stenarna har minnesplattor och är förenade med en järnkätting. Avtäckningen skedde den 18 september 1927. När detachementet drogs in 1939 sattes de fyra bronsplattorna upp på de fyra hörnstenarna. Minnesplattorna minner om Marinregementet, Blekinge bataljon, Smålands grenadjärkår och Kronobergs regementets detachement i Karlskrona. Denna sten minner om Marinregementet
AM.016439.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Fana m/1867. Vit sidenfana med Carl XV:s namnchiffer och med slutna kronor i hörnen samt med segernamnen Hogland och Svensksund. Fanan är spikad på vitmålad stång. Den 18 nov 1891 skrev från första Generalbefälets stabsexpedition, dnr 773, till Konungen, att Blekinge bataljon då ännu ej ägde en fana, varför hemställdes "att en eller båda av f d Marinregementets fanor måtte bliva tilldelade".
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Bataljon Sparre, Karlskrona, juli 2021 04.jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
Drottninggatan 18. Kasern Sparre uppfördes 1805 och har genom tiden förlängts till sin nuvarande form. Byggnaden, eller kasernen, var ursprungligen tänkt att utformas som ett U-format kasernetablissement. Kasernen var från början avsedd för 1000 båtsmän, men kom senare att användas av andra militära förband. Under 1890-talet samt 1960-talet moderniserades kasernen för att uppleva nödvändig standrad. År 1984 lämnade försvaret kasernen och sedan 1990 har Boverket sin lokaler i kasernen.
No-nb digibok 2015020328001 0087.jpg
Illustrasjon hentet fra boken "Svenska och norska arméerna, samt flottorna i deras nuvarande uniformering" av Dardel, Fritz von og utgitt av Bonnier (se, 1863)
Uniform modell 1845 för Marinregementet.jpg
Författare/Upphovsman: Per Eklund, Licens: CC0
Tillhör Armémuseums arkiv