Marinens krigshögskola
Marinens krigshögskola (MKHS) | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vapen för Marinens krigshögskola tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Marinens krigshögskola |
Datum | 1987–1998 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Marinen |
Typ | Försvarsgrensgemensam |
Roll | Utveckla och utbilda |
Del av | Mellersta militärområdet [a] |
Föregångare | Sjökrigsskolan |
Efterföljare | Militärhögskolan Karlberg, Militärhögskolan Halmstad, Militärhögskolan Östersund |
Storlek | Militärhögskola |
Högkvarter | Haninge garnison |
Förläggningsort | Berga |
Marsch | "Marinens krigshögskolas marsch" (Dohlin) [b] |
Befälhavare | |
Skolchef | Jan-Axel Thomelius [c] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | ![]() |
Tilläggstecken | ![]() |
Marinens krigshögskola (MKHS) var en skola för högre officersutbildning inom svenska marinen, som verkade i olika former åren 1987–1998. Förbandsledningen var förlagd i Haninge garnison, Berga.[2][3]
Historik
Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog regeringen samt överbefälhavaren att Sjökrigsskolan skulle avvecklas och att utbildningen skulle flyttas till Berga örlogsskolor, där det senast 1990 skulle bildas en ny skola. Försvarsutskottet stödde regeringens förslag om att verksamheten skulle flyttas till Berga. Dock hade utskottet övervägt en lokalisering av den nya skolan till Karlskrona. Men ansåg att en lokalisering till Karlskrona sammantaget var mindre lämplig.[4] I regeringens proposition 1983/84:112 meddelade regeringen att överbefälhavaren genomförde beslutade organisatoriska förändringar tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet. Vilket bland annat innebar att Sjökrigsskolan redan 1987 skulle flyttas till Berga.[5] Den 30 juni 1987 upphörde Sjökrigsskolan, och istället bildades Marinens krigshögskola (MKHS) den 1 juli 1987 i Berga.[6]
Genom Regeringens proposition 1997/98:1D6 beslutade riksdagen att försvarsgrenarnas officersskolor Flygvapnets officershögskola, Flygvapnets krigshögskola i Uppsala, Marinens officershögskola i Karlskrona, Marinens krigshögskola i Berga samt Krigsskolan i Solna skulle upplösas och avvecklas den 31 december 1998. Utbildningen skulle istället inordnas från den 1 januari 1999 i tre nya Militärhögskolor i Halmstad, Solna och i Östersund.[7] Den 31 december 1998 avvecklades Marinens officershögskola och verksamheten övertogs av de tre nya militärhögskolorna Militärhögskolan Karlberg, Militärhögskolan Halmstad och Militärhögskolan Östersund.
Verksamhet
Marinens krigshögskola var en skola för högre officersutbildning inom den svenska marinen, det vill säga vidareutbildade av officerare till kaptens tjänstegrad.[6]
Förläggningar och övningsplatser
När Marinens krigshögskola bildades sommaren 1987 grupperades skolan till kasern "Niord" på Berga som tidigare tillhört skolorna Vapenofficersskolan (VOS) och Marinens kompaniofficersskola (MKS). Byggnaderna kom dock att renoveras och modifieras, bland annat genom föreläsningssal samt kontorsrum för skolans befattningshavare.[6]
Heraldik och traditioner
Marinens krigshögskola övertog det heraldiska vapen som Sjökrigsskolan innehade fram till avvecklingen. Även andra traditioner övertogs av Marinens krigshögskola som till exempel deltagandet i "Slottskampen", ursprungligen en trekamp mellan Sjökrigsskolan och Berga örlogsskolor.[8] År 1990 antog skolan "Marinens krigshögskolas marsch" (Dohlin) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 30 juni 1994.[1]
Förbandschefer
- 1987–1987: P-G Svensson [d]
- 1987–1993: Kaj Nielsen
- 1993–1995: Håkan Beskow
- 1995–1996: Göran Gunnarsson
- 1996–1997: Sune Birke
- 1997–1998: Jan-Axel Thomelius
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Se även
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1987–1994 var skolan underställd chefen för Berga örlogsskolor, åren 1994–1998 chefen för Mellersta militärområdet.
- ^ Förbandsmarschen antogs 1990, fastställdes den 30 juni 1994.[1]
- ^ Jan-Axel Thomelius blev sista chefen för skolan.
- ^ P-G Svensson hade ett förordnande som tjänsteförrättande chef.
Noter
- ^ [a b] Sandberg (2007), s. 25
- ^ Braunstein (2011), s. 144
- ^ Kjellander (2007), s. 211
- ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102. Läst 21 juli 2018.
- ^ ”Regeringens proposition 1983/84:112”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-det-militara-forsvarets-fortsatta-utveckling_G703112. Läst 21 juli 2018.
- ^ [a b c] ”Sjöväsendet, nr 3/1984”. flottansman.se. Arkiverad från originalet den 15 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180715011426/http://www.flottansman.se/uploads/karlstad/Dykdalben%204-2013.pdf. Läst 21 juli 2018.
- ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1D6”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Budgetpropositionen-for-1998_GL031D6/?text=true. Läst 21 juli 2018.
- ^ de Wendel (1999), s. 49
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9
- Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.)
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- de Wendel, Gilbert, red (1999). Berga örlogsskolor 50 år. [Horsfjärden]: [Örlogsskolan, Försvarsmakten]. Libris 7454172. ISBN 91-630-8621-2
Vidare läsning
- de Wendel, Gilbert, red (1999). Berga örlogsskolor 50 år. [Horsfjärden]: [Örlogsskolan, Försvarsmakten]. Libris 7454172. ISBN 91-630-8621-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Marinens krigshögskola.
|
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman:
- Försvarets_krigsspelscentrum_vapen.svg: Lokal_Profil
- derivative work: Edaen (talk)
See about CoA blazoning: [Expand]
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Marinmuseum, Licens: CC BY 4.0
Tilläggstecken för Marinens Krigshögskola. Användes åren 1990-1999. Bärs av befäl och värnpliktiga på fältuniformens vänstra ärm. Runt emblem av blå textil med broderad framsida. I mitten finns ett gult krönt stockankare med korslagda eldrör. Runt om finns en lagerkrans. Ovanför stockankaret finns en krona med röd botten, gula kanter och vita pärlor. Nedanför står det i vita versaler: "Marinens Krigshögskola". Blå kantning.