Mariestad

Mariestad
Tätort
Centralort
Mariestads hamn med Mariestads domkyrka i fonden.
Mariestads hamn med Mariestads domkyrka i fonden.
Slogan: Sjöstaden Mariestad
Smeknamn: Vänerns pärla
LandSverige Sverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län
KommunMariestads kommun
DistriktMariestads distrikt,
Leksbergs distrikt,
Berga distrikt
Höjdläge56 m ö.h.
Koordinater58°42′7″N 13°49′32″Ö / 58.70194°N 13.82556°Ö / 58.70194; 13.82556
Area
 - tätort1 200 hektar (2020)[3]
 - kommun1 503,23 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort16 632 (2020)[3]
 - kommun24 623 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort13,9 inv./hektar
 - kommun16 inv./km²
Grundad1583
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortMariestad
Postnummer542 XX
Riktnummer0501
TätortskodT5372[4]
Beb.områdeskod1493TC103 (1960–)[5]
Geonames2692613
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Mariestad
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Mariestad (uttal) är en tätort i Västergötland och centralort i Mariestads kommun, Västra Götalands län. Mariestad var residensstad i Skaraborgs län och var 1583–1647 stiftsstad i Mariestads stift.

Historia

Mariestad i slutet av 1600-talet, avbildat i Suecia antiqua et hodierna.
1790-tals karta över Mariestad

Mariestad grundades år 1583 av Gustav Vasas son, hertig Karl, senare kung Karl IX, som döpte staden efter sin hustru Maria av Pfalz. Syftet var att skapa en handels- och köpstad, strategiskt placerad i Vadsbo härad i norra Västergötland. Staden grundades vid sätesgården Tunaholm (sedermera Marieholm) och den närliggande åsen. Stadens och kommunens vapen föreställer en oxe som stiger upp ur ett vattendrag. Detta avser återge det tillfälle när Karl, enligt sägen, såg just detta vid Tidan i Mariestad.[6]

Mariestad är tillsammans med Kalmar de två städer i Sverige som har en domkyrka, men saknar biskop. 1583 bildades av Värmland och Vadsbo och Valle härader i Västergötland en så kallad superintendentia under ledning av en präst med titeln superintendent. Denne fick sitt säte i Mariestad. Det nya stiftet blev officiellt 1605 och domkyrkan uppfördes åren 1593–1625. Kyrkan byggdes huvudsakligen efter ritningarna till Sankta Klara kyrka i Stockholm, uppförd av Karl IXs bror Johan III. År 1647 splittrades hertigdömet och Mariestad upphörde som superintendentia, Karlstads superintendentia bildades och Valle och Vadsbo återgick till Skara stift. 1772 blev superintendenten i Karlstad biskop.[6]

Mariestad har länge varit en förvaltningsstad, med såväl länsstyrelsen i Skaraborgs län som Skaraborgs läns landstings centralförvaltning. Kungsgården Marieholm blev redan år 1660 säte för landshövdingen i Skaraborgs län. Mariestad var sedan residensstad i Skaraborgs län ända fram till 1997 då Skaraborgs län uppgick i det nybildade storlänet Västra Götalands län. I samband med bildandet av det nya länet och Västra Götalandsregionen, försvann mycket av statens och landstingets förvaltning från Mariestad.[6] Befolkningsmässigt var Mariestad Sveriges minsta residensstad, vid Skaraborgs läns upphörande överfördes denna status till Härnösand.

Staden totalförstördes i en brand år 1693. Endast kyrkan och viss bebyggelse i stadens norra ände klarade sig. Staden återuppbyggdes efter en stadsplan med ett rutnätliknande gatusystem. Staden drabbades återigen av en storbrand 1895, denna gång med något lindrigare konsekvenser.

Industrin har varit viktig för Mariestads tillväxt ända sedan 1700-talet. Katrinefors bruk har framställt papper sedan 1765 och är än idag en betydande arbetsgivare i kommunen. Vid bruket tillverkades under en tid Unica-boxen av Aktiebolaget Tidan. Den framställdes av unicafiber.

Staden har genom åren haft flera stora industrier, såväl inom tändstickstillverkning som bryggeri. Bryggeriet köptes av Spendrups 1967 men lades sedan ned. Mariestads bryggerianor lever dock ännu kvar genom öl som av Spendrups tillverkas under varumärket Mariestads bryggeri. Länge var Electrolux fabrik en mycket stor arbetsgivare i staden men fabriken har under en tid[när?] kraftigt minskat antalet anställda. Sommaren 2015 aviserade Electrolux att man skulle lägga ner fabriken och flytta produktionen till Ungern.[7] Electrolux avsåg stänga fabriken våren 2017.[8]

Administrativa tillhörigheter

Mariestads stad bildades 1583 som en utbrytning ur Leksbergs socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1952 införlivades Leksbergs socken/landskommun där delar av bebyggelsen redan fanns. 1971 uppgick stadskommunen i Mariestads kommun med Mariestad som centralort.[9]

I kyrkligt hänseende har Mariestad sedan 1584 hört till Mariestads församling med delar som hört till Leksbergs församling som 2006 uppgick i Mariestads församling.[10]

Orten ingick till 1959 i domkretsen för Mariestads rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Vadsbo domsagas tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Mariestad i Mariestads domsaga och orten ingår sedan 2009 i Skaraborgs domsaga.[11]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mariestad 1960–2020[12]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
10 419
1965
  
13 956
1970
  
16 637
1975
  
16 454
1980
  
15 693
1990
  
16 0161 018
1995
  
15 6791 060
2000
  
15 0431 061
2005
  
15 4481 096
2010
  
15 5911 097
2015
  
16 1221 134
2020
  
16 6321 200
Anm.: Sammanvuxen med Radbyn 1965.

Stadsbild

(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Flygfoto över Mariestad 1990.
Domkyrkan från nordöst.
Västerlånggatan i Gamla stan.

Mariestad omges av Sveriges största insjöskärgård, de största öarna heter Torsö, Fågelö och Brommö.

Gamla stan består av träbebyggelse från 1700- och 1800-talen och är ett riksintresse som en av Sveriges bäst bevarade äldre stadskärnor. I Gamla stan ligger även den över 80 meter höga domkyrkan som dominerar hela stadsbilden.

Mariestads centrum är uppbyggt kring två torg, Gamla och Nya torget. Gamla torget används idag som parkeringsplats. Bebyggelsen runt Nya torget domineras av 60- och 70-talsbebyggelse där det tidigare låg stenhus från sekelsskiftet.

Mariestads stationshus med sin jugendarkitektur hör till stadens byggnadsminnen sedan mars 2005[13]. Det gör byggnaden för såväl sitt samhällshistoriska som arkitektoniska värde [14]. Huset ritades av Lars Kellman, som var från trakten, och uppfördes 1909.

Kommunen anordnade under 2004 en internationell arkitekttävling för utformning av Mariestads front mot Vänern. Tävlingen mynnade ut i en fördjupad översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige. Projektet förändrar Mariestads hamnområde och ett flertal nya boenden har skapats.

Kommunen har på senare tid[när?] satsat på att erbjuda sjönära tomter. Smedjehagen är en ny[när?] stadsdel som främst består av villor, men även flerbostadshus vid Tidans mynning. Stadsdelen ansluts till gästhamnen och centrum via en cykelbro. Området Sjölyckan är det senaste[när?] området att exploateras.

Kommunikationer

Stationshuset i Mariestad 2013.
Motorvagnar littera Y31 från Västtrafik inväntar avgång i Mariestad 14 juni 2013.

Europaväg 20, E20, löper strax utanför Mariestad.

Mariestad ligger vid Kinnekullebanan och har med Kinnekulletåget direkttrafik till bland annat Lidköping, Örebro och Göteborg. Tidigare var Mariestad även ändstation för den nedlagda, smalspåriga Mariestad–Moholms Järnväg. Järnvägsstationen invigdes i mars 1874.

Västtrafiks bussar trafikerar Mariestad.

Näringsliv

De största arbetsgivarna i Mariestad är Metsä Tissue AB (Katrinefors bruk) och Mariestads kommun. Andra mindre arbetsgivare är DS Smith Packaging Sweden AB, Mann Teknik AB, RMIG Sweden AB och Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Turismen är en viktig del av näringslivet, särskilt sommartid. Många seglareVänern söker sig till staden, som har goda hamnmöjligheter och är omgiven av en skärgård.

Bankväsende

Mariestads sparbank grundades 1822 och var en fristående sparbank fram till 1971 när den uppgick i Sparbanken Norra Skaraborg, sedermera en del av Swedbank.

Skaraborgs läns filialbank grundades 1853 med huvudkontor i Mariestad.[15] Örebro enskilda bank hade ett avdelningskontor i Mariestad från dess grundande 1837[16], men detta drogs in på 1860-talet. Istället hade Skaraborgs läns enskilda bank avdelningskontor i Mariestad från 1860-talet.[17] Filialbanken upphörde 1873 och dess rörelse övertogs av Skaraborgs enskilda bank. Den 1 april 1897 öppnade Riksbanken ett kontor i Mariestad.[18] Sydsvenska kreditaktiebolaget hade ett avdelningskontor från tidigt 1900-tal.[19][20] Även Göteborgs handelsbank etablerade så småningom ett kontor i Mariestad[21] och tog år 1925 över Sydsvenska kredits kontor. Göteborgs handelsbanks kontor togs över av Sveriges Kreditbank, senare PKbanken/Nordea. Under 1900-talet hade även Skandinaviska banken/SEB kontor i Mariestad.[22]

SEB har inte längre kontor i Mariestad, men Nordea, Handelsbanken och Swedbank har fortfarande kontor i staden.

Utbildning

I Mariestad finns tre högstadieskolor: de kommunala skolorna Tunaholmsskolan och Högelidsskolan samt friskolan Ekhamraskolan.

Det finns två gymnasieskolor, Vadsbogymnasiet och Vänergymnasiet. Vadsbogymnasiet är en kommunal gymnasieskola med cirka 1 000 elever. Verksamheten flyttades dit från intilliggande Tunaholmsskolan under sportlovet 1972, då Tunaholmsskolan blev högstadieskola.

I Mariestad finns även utbildningar under plattformen Dacapo. Sedan 2004 är hantverksutbildningarna en del av Göteborgs universitets institution för kulturvård.

Kultur

Vänerskutan på torget. I bakgrunden skymtar Mariestads stadshotell.

I Mariestad finns en av Sveriges äldsta och bäst bevarade landsortsteatrar, Mariestads teater. Teatern invigdes i januari 1843 och var helt färdigbyggd först 1848. Teatern är byggnadsminnesförklarad sedan 1993. I Mariestad finns även några museer. Dessa är Vadsbo Museum, Mariestads Industrimuseum, Leksbergs Skolmuseum samt Mariestads Musikarkiv Cantus Durus. Vadsbo Museum grundades den 14 september 1918 av Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening. Ansvaret för verksamheten övertogs den 1 juli 1983 av Mariestads kommun.

Musiklivet

I Mariestad har musiken stor betydelse. Centralt för detta är den kommunala musikskolan. I ungdomshuset Elvärket finns det en scen där lokala band uppträder. Klubb Kaliber, som bildades 2002, har varit en betydelsefull aktör för musiklivet i Mariestad på senare år[när?]. De arrangerar konserter på restauranger, folkparken och på Mariestads Teater. Mariestad har sedan 1970 haft en egen marschorkester, Mariestads Blåsorkester[23] samt sedan 1975 Mariestads Drillflickor[24] som tillsammans med blåsorkestern bildar Mariestads Blåsorkester och Drill. Bland de artister som kommer från Mariestad finns Henrik Sethsson, Bonni Ponten, Harlequin och Sound Express.

Folkpark

Mariestads skärgård.

Stadens folkpark ligger på Karlsholme som är ett konstgjort näs i Vänern i norra delen av Mariestad.

Sport

Speedwaylaget Örnarna har tidigare kört i Elitserien under många år och vunnit flera svenska mästerskap. Örnarnas hemmabana, Grevby (numer kallad Canvac Arena), ligger strax norr om Hasslerör, i norra delen av kommunen. Mariestads segelklubb (MSK) har haft stora framgångar inom kappsegling, med flera svenska mästerskapstitlar i olika klasser. Mariestads Enduroklubb (bildad 1991) anordnar tävlingen Oxjakten Enduro som går av stapeln sista helgen i augusti varje år och är en av Sveriges fem största endurotävlingar, med cirka 450–500 deltagare.

Mariestad dominerade svensk innebandy i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. IBK Lockerud (Mariestad) blev de första officiella svenska mästarna för herrar 1990. Även IBK Lockeruds damer har varit framgångsrika. 2009 klev damlaget upp i Elitserien. Mariestad BOIS, Mariestads ishockeylag, spelade i Allsvenskan 2008 men slutade sist och spelar nu[när?] åter i Division 1.

Lista över några andra av Mariestads idrottsklubbar

Kända personer med anknytning till Mariestad

Se även

Noter

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 16 november 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Göthberg (1997). ”Mariestad - liten och behaglig”. Byggnadsvårdsföreningen. Arkiverad från originalet den 22 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150522180025/http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/%C3%B6vrigt/mariestad-liten-och-behaglig. Läst 22 maj 2015. 
  7. ^ SvD 25 juni 2015: Electrolux lägger ned i Mariestad, läst 12 januari 2016
  8. ^ Mariestads Tidning 20 november 2015: Hysch-hysch kring Electrolux flytt Arkiverad 19 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 12 januari 2016
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mariestads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  13. ^ http://www.hallekis.com/arkiv/xx050315a.htm
  14. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
  15. ^ 1856-1860 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Skaraborgs län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, p. 43
  16. ^ Inrikes Underrättelser Arkiverad 7 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Wexjöbladet, 22 december 1837
  17. ^ 1866-1870 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Skaraborgs län, p. 27
  18. ^ 1896-1900 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd 9. Åren 1896-1900. Skaraborgs län, p. 32
  19. ^ 1901-1905 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Skaraborgs län, p. 38
  20. ^ Affärslifvet Arkiverad 7 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Aftonbladet, 8 september 1902
  21. ^ Nordiska bandelsbanken i Sveriges statskalender 1921
  22. ^ Årsredovisning 1992 Arkiverad 5 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Skandinaviska Enskilda Banken
  23. ^ Mariestads Blåsorkester och Drill
  24. ^ Mariestads Blåsorkester och Drill

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sweden Västra Götaland location map.svg
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Västra Götaland i Sverige

Equirectangular projection, N / S sträcker sig 190%. Geografiska gränser för kartan:

  • N: 59.50° N
  • S: 57.10° N
  • W: 10.90° E
  • E: 15.20° E
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Västerlånggatan, Mariestad.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Västerlånggatan, Mariestad
Sv-Mariestad.ogg
Författare/Upphovsman: Mårten Mellberg , Licens: CC BY-SA 4.0
Uttal av orten Mariestad på svenska
Y31 i Mariestad.JPG
Författare/Upphovsman: Rasmus 28, Licens: CC BY-SA 3.0
Västtrafiks Y31 1400 (längst bort i bilden) inväntar avgång 12:21 med tåg 3361 mot Lidköping och Herrljunga. Närmast i bilden syns Västtrafiks Y31 1419 som just inkommit några minuter tidigt med tåg 3359 från Hallsberg, ordinarie ankomsttid är 11:52, rälsbussen skall senare avgå tillbaka mot Hallsberg. Längst bort till vänster i bilden skymtar vagnar ur Green Cargo:s godståg.
Mariestads station.JPG
Författare/Upphovsman: Rasmus 28, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Mariestad - KMB - 16000300023456.jpg
(c) Jan Norrman / Riksantikvarieämbetet, CC BY 2.5
Notera Av dokumentationsskäl har originalbeskrivningen från Riksantikvarieämbetet behållits. Tillrättalägganden och alternativa beskrivningar bör införas separat från nedanstående information.
Felaktigheter kan även anmälas till denna sida.
Motiv: Mariestad

Nyckelord: Flygbilder, Riksintressen

Kategori: Stadsmiljö
SkylineMariestad.jpg
Författare/Upphovsman: B5254, Licens: CC0
Vy över Mariestads stadskärna och domkyrka
Mariestadskargard.jpg
Författare/Upphovsman: Namram, Licens: CC BY-SA 3.0
Mariestads skärgård i Vänern.
Jahlinmarceta mariestad.jpg
Författare/Upphovsman: Jesper Ahlin Marceta, Licens: CC BY-SA 4.0
Mariestad
Vänerskutan, Mariestad 01.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 4.0
Per-Erik Willös skulptur Vänerskutan på Stora Torget i Mariestad. Invigd 1966
18th century map of Mariestad, Sweden.jpg
Handritad 1700-tals karta över Mariestad