Marie Åsberg

Marie Åsberg, född Strimme 7 januari 1938, är en svensk psykiatriker och professor emerita vid Karolinska institutet. Hon arbetar framförallt med behandlingsforskning och är känd för sin roll i införandet av diagnosen utmattningssyndrom samt för framtagandet av skattningsskalan Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (MADRS) för depressionssymptom.

Biografi

Åsbergs mamma arbetade som medicinsk sekreterare. Efter gymnasiet påbörjade Åsberg läkarstudier vid Karolinska Institutet och fullföljde studierna som den första i sin släkt med akademisk examen.^[1] Hon har forskat vid Karolinska institutet om depressioner, och självmordsförebyggande verksamhet sedan 1960-talet. Åsberg disputerade 1973 med Börje Cronholm som handledare på en avhandling om depressionsbehandling med Nortriptylin.^[2] Därefter undersökte hon olika biomarkörer för depression och fann en koppling mellan låga nivåer av serotonin och självmord. Åsberg var med och organiserade en särskild mottagning på Karolinska sjukhuset för självmordsbenägna patienter.^[3] Hon utnämndes 1982 till professor i psykiatri vid KI.^{[källa behövs]} I början av 1990-talet var hon bland dem som förordade införandet av dialektisk beteendeterapi (DBT) för att komma åt den ökade suicidrisken hos patienter med borderline.^[3] År 1993 var hon med och startade Skip-projektet, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting för att hjälpa kvinnor som gjort upprepade självmordsförsök.^[4] Hennes arbeten under 1990-talet ledde också till framtagandet av en internationellt spridd skattningsskala för depressionssymptom, Montgomery–Åsberg Depression Rating Scale (MADRS).^[3] Åsberg var en av medlemmarna i utbildningsminister Carl Thams beredning inför den forskningspolitiska propositionen hösten 1995.^[5] Samma år valdes hon in i styrelsen för Medicinska forskningsrådet.^[6]

Upptakten till arbetet med diagnosen utmattningssyndrom skedde 1998 när Åsberg och kollegan Åke Nygren noterade en ökning av antalet sjukskrivna för depression, bland kunder hos ett av de större försäkringsbolagen. Patienterna sjukdomsbild tedde sig olik klassisk depression: symtom som trötthet, minnessvårigheter och nedsatt fokus dominerade och flera av patienterna härledde sina besvär till arbetssituationen.^[7] Därefter användes på förslag av Marie Åsberg benämningen utmattningsdepression och 2002 erhöll Åsberg av Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell uppdraget att genomföra en litteraturöversikt om tillståndet.^[7][8] Sedan 2003 används istället begreppet utmattningssyndrom,^[9] vars ställning som diagnos samma år fick stöd hos Socialstyrelsen som publicerade faktaboken Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa.^[10][11]

Under 00-talet ledde Åsberg arbetet med det digitala utbildningsverktyget Psyk-E bas med information om psykiatriska diagnoser för personal i socialtjänst och psykiatri.^[1] Hon ledde tillsammans med Björn Mårtensson en statlig utvärdering av depressionsbehandling, vars slutbetänkande publicerades 2005.^[12] Hon ledde ett stort forskningsprojekt kring psykoterapi för självmordsnära kvinnor med borderline personlighetsstörning.

Som översättare har hon arbetat med att översätta Carl von Linnés reseberättelser från Gotland och Öland till engelska.^[3]

Utmärkelser

• 1973 – Engelska Linnésällskapets medalj, för arbetet med översättningarna^[13]
• 2002 – Ingvarpriset, för arbetet med MADRS

Referenser

Noter

Externa länkar

• Marie Åsberg i Libris

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.