Marianne Lindberg De Geer

Marianne Lindberg De Geer
Marianne Lindberg De Geer 2018 (självporträtt).
Född12 februari 1946
Engelbrekts församling, Stockholm
Make/makaCarl Johan De Geer
(g. 1987–)
Konstnärskap
FältSkulptur, teater
VerkJag tänker på mig själv
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Piglets, Storgatan i Skövde.

Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari 1946 i Engelbrekts församling i Stockholm[1], är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent på Expressen.

Biografi

Bronskvinnorna, eller Jag tänker på mig själv, 2005, utanför Växjö konsthall.
A Study in Unhuman Sexual Expectations, Karl XII:s torg i Stockholm.

Marianne Lindberg De Geer är uppvuxen i Köping[2] och Jönköping.[3] Hon är dotter till överläkaren och violinisten Gösta Lindberg och Rödakorssjuksköterskan och distriktssekreteraren i Röda Korset, Gun, ogift Bergström,[2] samt sondotter till kompositören Johan Olof Lindberg.

Många av Marianne Lindberg De Geers verk har provocerat och skapat debatt. Jag tänker på mig själv – Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen och skapat kulturdebatt i såväl press som teve. Även verket Mate Hunting i Borås, centralt placerat i Stadsparken, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt.

Hon visade på en helsida en målning föreställande Gudrun Schyman med namnet Jag tänker på mig själv – Gudrun, med Gudrun Schyman i Barack Obama-pose hämtad från en bild ur Barack Obamas valkampanj från Presidentvalet i USA 2008. Målningen skänktes sedan till Statens porträttsamling.

Hon debuterade som dramatiker 2007 på Dramaten med pjäsen Jag tänker på mig själv i regi av Andreas Boonstra. Regidebuterar på Stockholms stadsteater i september 2013 med egna pjäsen Johnny Boy, som bygger på hennes förhållande med musikern Björn Afzelius.

Marianne Lindberg De Geer är representerad på bland annat Moderna Museet[4], Nationalmuseum[5] (Gripsholmssamlingen), Skissernas museum[6], Wanås Stiftelse, Norrköpings konstmuseum[7], Konstmuseet i Skövde och Göteborgs konstmuseum[8]. Hon var ledamot av Statens konstråds styrelse 1996–1999 och ledamot av Kulturrådet 2003–2010. Hon lämnade sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i januari 2016, vid 69 års ålder.

2017, vid 71 års ålder, debuterade hon som skönlitterär författare med romanen På drift, Brombergs förlag.

Utmärkelser

  • Stockholms stads hederspris 1997
  • Årets konstnär i Aftonbladet 2009
  • Ugglepriset, ett pris som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2010
  • TCO:s kulturpris för 2011, 2012, med motiveringen: ”Hennes ständigt samtida formspråk låser sig inte i konventioner eller tidsåldrar, men breddar och fördjupar och väjer inte för svåra eller förment banala ämnen i sin konst. En stark och nödvändig röst i den offentliga debatten”

Teater

Scenografi och kostym

Hon har sedan 1970-talet frilansat som kostymör med början i frigruppen Nationalteatern, Tältprojektet och till bland annat Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten i Stockholm, där hon också gjort kostym till sina egna pjäser. Lindberg De Geer har också arbetat med film, bland annat tv-serier med Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson (Meyerateljéerna)[9]

  • På 1970-talet arbetade hon med Nationalteatern, Göteborg, med mask och kostym i ett flertal uppsättningar
  • Från 1986 har hon samarbetat med filmbolaget Meyerateljéerna i diverse tv- och filmproduktioner med mask, kostym och scenografi
  • Under 1990-talet: mask på ett flertal uppsättningar på teater Galeasen
ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeaterNoter
1977TältprojektetKostym
1986Affären Danton
Unga Klaramask
1993I fru Vennermans fall
Marie-Louise EkmanGösta
Marie-Louise Ekman
Kilen, Kulturhuset, Stockholm
1996SyrenerUnga Klaramask och kostym
Irinas nya livUnga Klaramask och kostym
2001JB (Jonas Birgersson)
Unga Klarascenografi
2002Magister Bläckstadius
Riksteaternkostym
2004Land du välsignade
Kent Andersson och Anders WällhedAnders WällhedHelsingborgs stadsteaterKostym
Födelsedagsfesten
Malmö dramatiska teatermask, kostym och scenografi
2007Jag tänker på mig själv
Marianne Lindberg De GeerDramatenkostym och mask
2010Full Speed Ahead
Marianne Lindberg De GeerStockholms stadsteaterkostym
2013Johnny Boy
Marianne Lindberg De GeerMarianne Lindberg De GeerStockholms stadsteaterscenografi
2014Under belägring
Marianne Lindberg De GeerMarianne Lindberg De GeerDramatenscenografi och kostym

Uppsättningar (regi)

ÅrProduktionUpphovsmänTeater
FlickvännenKarolina Ramqvist
Bearbetning för scenen Marianne Lindberg De Geer
2013Under belägringMarianne Lindberg De GeerDramaten
2014Johnny BoyMarianne Lindberg De GeerStockholms stadsteater

Dramatik

  • Jag tänker på mig själv, Dramaten, 2007
  • Full Speed Ahead, Stockholms Stadsteater 2010
  • Johnny Boy, Stockholms Stadsteater, 2013
  • Under belägring, Dramaten 2014

Bibliografi

  • Ingamaj Beck: Vingspeglar (Natur & Kultur, 1993)
  • Marianne Lindberg de Geer: Jag tänker på mig själv (Tago Förlag, 1994)
  • Lo Caidahl: Konstens anspråk (1999)
  • Dan Jönsson, Olle Granath, Ciléne Andréhn m fl: Jag fortsätter att tänka på mig själv (Galago Förlag, 2001)
  • Marianne Lindberg de Geer: Vilse i kulturen (Mormor förlag, 2006)
  • Sinziana Ravini: Marianne Lindberg De Geer och kritiken (Dunkers kulturhus, 2010)
  • Marianne Lindberg De Geer: 5 pjäser av Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2012)
  • Johan Croneman: Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2015)
  • Marianne Lindberg De Geer: På drift. Roman (Brombergs förlag) 2017, ISBN 9789173379571
  • Marianne Lindberg De Geer: Under belägring Roman (Brombergs förlag) 2018 ISBN 9789173379427
  • Marianne Lindberg De Geer: Tvära kast (Kaunitz-Olsson) 2020, ISBN 9789189015388
  • Marianne Lindberg De Geer: Sig själv närmast Roman (Kaunitz-Olsson) 2021
  • Marianne Lindberg De Geer: Utan hänsyn (Kaunitz-Olsson) 2022
  • Marianne Lindberg De Geer: Några ord till en ung feminist (Kaunitz-Olsson) 2022
  • Marianne Lindberg De Geer: Faktiskt tyvärr (Kaunitz-Olsson) 2023

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, SVAR – Riksarkivet
  2. ^ [a b] Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  3. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  4. ^ Moderna Museet
  5. ^ Nationalmuseum
  6. ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222115230/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/jag-taenker-pa-mig-sjaelv-marianne-lindberg-de-geer-2006/. Läst 22 februari 2020. 
  7. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020 
  8. ^ Göteborgs konstmuseum
  9. ^ ”I fru Vennermans fall”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202848/http://www.chinateatern.se/show/i-fru-vennermans-fall/. Läst 3 september 2015. 

Källförteckning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

LA2-vx06-konsthallen-skulptur.jpg
Författare/Upphovsman: Lars Aronsson, Licens: CC SA 1.0
The sculpture Bronskvinnorna (The women of bronze) outside of the art museum (Konsthallen), Växjö. The sculpture is a work by Marianne Lindberg De Geer. Its display of one anorectic and one obese woman is a demonstration against modern society's obsession with how we look. The sculpture was acquired by the city of Växjö for 500,000 SEK and placed here in February 2006, during an exhibition at the art museum. Since then, the sculpture has been a source of controversy in town, particularly through letters to the editor of local newspaper Smålandsposten. Both statues have been vandalized and repaired during 2006. They are starting to become a tourist attraction, in part due to the conflict.
Piglets.jpg
Författare/Upphovsman: Mldg, Licens: CC BY-SA 3.0
Sculpture by Marianne Lindberg De Geer
Självporträtt2018.jpg
Författare/Upphovsman: Mldg, Licens: CC BY-SA 4.0
selfie2018
Marianne Lindberg De Geer A Study in Unhuman Sexual Expectations 01.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 3.0
Marianne Lindberg De Geer's A Study in Unhuman Sexual Expectations, 2010, Karl XII:s Torg, Kungsträdgården, Stockholm