Maria Ortman

Maria Ortman
Maria Ortman på Bokmässan i Göteborg 2015.
Född30 april 1939
Bratislava, Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Död31 oktober 2018 (79 år)
Lund, Sverige
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragÖversättare och litteraturkritiker
MakeJan Håfström
(1960–1963)
Peter Ortman
(1963–1977)
PartnerStaffan Holmgren
(sedan 1976)
SläktingarMikael Håfström (son)
Stefan Hornyánszky (far)

Maria-Klara Ortman, ogift Hornyánszky, född 30 april 1939 i Bratislava, Tjeckoslovakien, död 31 oktober 2018 i Lund,[1] var en svensk översättare från ungerska, tyska och engelska.

Biografi

Ortman kom till Sverige med sina föräldrar samma år hon föddes. 1963 blev hon fil. kand. i tyska, ungerska, konsthistoria och religionshistoria. Från 1968 var hon huvudsakligen verksam som översättare. Totalt kom hon att översätta omkring 65 böcker, bland annat sju titlar av ungraren György Konrád. Även om hon främst ägnade sig åt skönlitteratur översatte hon också en del sakprosa, 2000–2002 översatte hon till exempel elva av tolv böcker i serien '’Moderna konstriktningar’’.[2]

2013 erhöll hon Elsa Thulin-priset med motiveringen: "Den som är tvåspråkig kan vara utvald. Maria Ortman tillhör de utvalda. Efter erövringen av sina huvudspråk, ungerskan och svenskan, har hon med språklig och stilistisk mästarhand under livslångt utövande av sin översättningskonst skänkt läsarna en strid ström av betydande verk."[3]

Omnämnanden

Jeana Jarlsbo nämner i sin recension av "Den vita kungen" att "Dsjatas verbala flöde, som översättaren Maria Ortman med både stringens och språklig lekfullhet har överfört till svenska, bidrar till romanens höga berättartempo och förtätade stämning".[4]

Rita Tornborg nämner i sin recension av "Stenklockan" att "Översättaren Maria Ortman har på ett beundransvärt sätt hålligt jämna steg med författaren i hans snåriga, täta text späckad med avvikelser och osovrade infall", men ifrågasätter titeln "Stenklockan" när det handlar om ett "Stenur".[5]

Mikael van Reis skriver i sin recension av "Parallella historier 3. Frihetens andning" att "Maria Ortmans översättning är ett sannskyldigt stordåd av glittrande nyanser i tålmodigt siktad precision. Som en tysk förlagsredaktör sa en gång, något illavarslande kanske: Precision är vår sista patron. Det stämmer här."[6]

Familj

Maria Ortman var dotter till arkitekten Stefan Hornyánszky och Elisabeth, ogift Richter. 1960–1963 var hon gift med konstnären Jan Håfström (född 1937) och 1963–1977 med författaren Peter Ortman (1939–2008). Sedan 1976 levde hon samman med journalisten och översättaren Staffan Holmgren (född 1944), son till kronoassistenten Carl-Axel Holmgren och Siri, ogift Ohlsson.[7] Maria Ortman var mor till regissören och manusförfattaren Mikael Håfström.

Bibliografi

  • Ohlsson, Joel; Ortman Maria, Ortman Peter (1970). Att se film. Skrifter / utgivna av Svensklärarföreningen, 0345-0090 ; 137. Lund: Gleerup. Libris 8080715 

Översättningar (urval)

  • Endre Fejes: Skrotkyrkogården (Rozsdatemető) (Bonniers, 1968)
  • Peter Handke: Dörrknackaren (Der Hausierer) (Bonniers, 1969)
  • André Brink: En kedja av röster (A chain of voices) (Forum, 1983)
  • Imre Kertész: Steg för steg (Sorstalanság) (Fripress, 1985). Senare upplagor med titeln Mannen utan öde
  • John Berger: Rum 19 och andra platser (Photocopies) (Bonnier Alba, 1997)
  • Péter Nádas: Parallella historier Del 1-3 (Párhuzamos történetek) (Bonniers, 2012–2013)
  • Antal Szerb: Resa i månljus (Utas és holdvilág) (Nilsson, 2015)

Priser

Källor

  1. ^ ”Minnesord om Maria Ortman”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-11-23/minnesord-om-maria-ortman. Läst 14 december 2018. 
  2. ^ Birgitta Jensen (30 november 2009). ”"Ungerska är ett musikaliskt språk" - Maria Ortman har översatt 65 böcker”. Lokaltidningen - Arlöv. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304142110/http://lokaltidningen.se/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20091130%2Fartikler%2F712029811%2F1545%2F&template=printart. Läst 15 december 2018. 
  3. ^ [a b] ”Maria Ortman får Elsa Thulin-priset”. Sveriges Författarförbund. 30 september 2013. https://forfattarforbundet.se/maria-ortman-far-elsa-thulin-priset/. Läst 15 december 2018. 
  4. ^ Jeana Jarlsbo (9 september 2009). ”Kommunism ur barnets perspektiv”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2009-09-09/60. Läst 15 december 2018. 
  5. ^ Rita Tornborg (3 oktober 1995). ”Konrád duellerar med sig själv ...”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1995-10-03/24. Läst 15 december 2018. 
  6. ^ Reis, Mikael Van (8 november 2013). ”Péter Nádas | Parallella historier, Del 3, Frihetens andning”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/1.604512. Läst 11 november 2019. 
  7. ^ Ortman, Maria K, översättare, kritiker, Lund i Vem är hon / s 358 (1988).
  8. ^ ”Pris för översättning”. Svenska Dagbladet: s. 27. 31 mars 1994. https://www.svd.se/arkiv/1994-03-31/27. Läst 15 december 2018. 
  9. ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien belönar författare, översättare och forskare”. Kungl. Vetenskapsakademien. Arkiverad från originalet den 4 november 2014. https://web.archive.org/web/20141104201025/http://www.kva.se/sv/Nyheter/2014/Vetenskapliga-priser-och-beloningar-fran-Kungl-Vetenskapsakademien/. Läst 14 november 2014. 
  10. ^ ”Stiftelsen Natur & Kulturs översättarpris”. Svenska Akademien. 3 april 2014. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129012721/http://www.svenskaakademien.se/information/pressinformation/2014/stiftelsen-natur-kulturs-oversattarpris. Läst 15 november 2014. 

Externa länkar


Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Maria Ortman 2015-09-25 (crop).jpg
Författare/Upphovsman: Albin Olsson, Licens: CC BY-SA 4.0
Maria Ortman på Bokmässan i Göteborg 2015.