Maria Nikolajeva

Maria Nikolajeva
Född16 maj 1952[1] (72 år)
Moskva[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidMoskvas statliga lingvistiska universitet[3]
SysselsättningFörfattare, litteraturkritiker, universitetslärare[3], litteraturteoretiker[2]
ArbetsgivareStockholms universitet
Åbo Akademi
Universitetet i Cambridge[3]
Faculty of Education, University of Cambridge (2008–)[4]
MakeStaffan Skott
BarnJulia Skott (f. 1982)[5]
Redigera Wikidata

Maria Nikolajeva, född 16 maj 1952 i Moskva i Sovjetunionen, är en svensk litteraturvetare och professor.

Biografi

Maria Nikolajeva flyttade till Sverige 1981. Sin uppväxt i Sovjetunionen har hon beskrivit 2010 i den självbiografiska boken Om hur jag växte upp under diktaturen. 1988 disputerade hon med en avhandling[6] om barnlitteratur. Mellan 1999 och 2008 var hon professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Nikolajeva har i sin forskning intresserat sig för barnlitteratur och hennes bok Barnbokens byggklossar utkom 2017 i en tredje upplaga. Hon var 2008-2020 professor i barnlitteratur vid Cambridge University.

Hon har en betydande vetenskaplig publicering (2019) med ett h-index på 29 enligt Google Scholar, det vill säga hon är medförfattare till minst 29 artiklar som vardera citerats minst 29 gånger.[7]

Maria Nikolajeva är mor till journalisten Julia Skott.

Bibliografi (urval)

  • 1984 - (på eng.)The Fantastic Space
  • 1985 - (på eng.) From fairy tale to fantasy : Vladimir Propp's analysis-model applied to modern fantasy for children
  • 1985 - Den förlorade tiden och andra fantastiska berättelser
  • 1986 - (på eng.) The magic code : (the laws and rules in fantasy for children)
  • '1987 - Var är solen? : efter en slovakisk folksaga
  • 1988 - (på eng.) The magic code : the use of magical patterns in fantasy for children
  • 1990 - Vem sa det först?
  • 1991 - Selma Lagerlöf ur ryskt perspektiv
  • 1992 - Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen
  • 1993 - Nedräkningen Stockholm : Rabén & Sjögren
  • 1994 - Det finns inga kungar Stockholm : Rabén & Sjögren
  • 1995 - (på eng.) Aspects and issues in the history of children's literature
  • 1995 - Återkommande mönster i Selma Lagerlöfs författarskap
  • 1998 - Barnbokens byggklossar (2017: 3 upplagan). Lund: Studentlitteratur. Libris 20006756. ISBN 978-91-44-11467-5 
  • 2000 - Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. Libris 8352914. ISBN 91-44-01362-0 
  • 2005 - (på eng.) Aesthetic approaches to children's literature: an introduction. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 9724336. ISBN 0-8108-5426-0 
  • 2006 - (på eng.) Beyond Babar : the European tradition in children's literature
  • 2010 - Om hur jag växte upp under diktaturen. Stockholm: Norstedt. Libris 11506745. ISBN 978-91-1-302623-7 
  • 2010 - (på eng.) Power, voice and subjectivity in literature for young readers. Children's literature and culture ; 67. New York: Routledge. Libris 11591086. ISBN 978-0-415-63669-8 
  • 2012 - (på eng.) Contemporary adolescent literature and culture : the emergent adult
  • 2014 - (på eng.) Reading for learning: cognitive approaches to children's literature. Children's literature, culture, and cognition, 2212-9006 ; 3. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company. Libris 16549016. ISBN 978-90-272-0157-7 
  • 2016 - (på eng.) Children's literature comes of age : toward a new aesthetic
  • 2017 - (på eng.) The Edinburgh companion to children's literature

Utmärkelser

  • 2005 - The International Brothers Grimm Award
  • 2012 - Festskrift Lassén-Seger Maria, Österlund Maria, red. Till en evakuerad igelkott: festskrift till Maria Nikolajeva = Celebrating a displaced hedgehog : a Festschrift for Maria Nikolajeva. Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 117. Göteborg: Makadam. Libris 13422311. ISBN 978-91-7061-112-4 
  • 2022 - Gulliverpriset[8]

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12988217v, läs online, läst: 31 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2015864396, läst: 31 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] läs online, www.educ.cam.ac.uk , läst: 1 mars 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, juliaskott.wordpress.com , läst: 1 mars 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Nikolajeva, Maria (1988) (på engelska). The magic code: the use of magical patterns in fantasy for children. Studies / published by the Swedish Institute for Children's Books, 0347-5387 ; 31. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223028. ISBN 91-22-01200-1 
  7. ^ ”Google Scholar-profil Maria Nikolajeva”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=h-qEgAUAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 25 juni 2019. 
  8. ^ Gulliverpriset år 2022 tilldelas Maria Nikolajeva Läst 11 mars 2022.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.