Maria Magdalena kyrka, Stockholm

Sankta Maria Magdalena kyrka
Kyrka
Maria Magdalena kyrka i februari 2018.
Maria Magdalena kyrka i februari 2018.
LandSverige Sverige
LänStockholms län
OrtStockholm
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftStockholms stift
FörsamlingMaria Magdalena församling
PlatsBellmansgatan 13, 118 47 Stockholm
 - koordinater59°19′8.38″N 18°4′1.98″Ö / 59.3189944°N 18.0672167°Ö / 59.3189944; 18.0672167
Invigd1634
Geonames6295608
Bebyggelse‐
registret
21300000004720
Planritning, de med svart markerade delarna härrör från 1350-talet
Planritning, de med svart markerade delarna härrör från 1350-talet
Planritning, de med svart markerade delarna härrör från 1350-talet

Maria Magdalena kyrka, ofta kallad Maria kyrka (officiellt S:ta Maria Magdalena kyrka), är en kyrka i Stockholm belägen där Bellmansgatan slutar mot Hornsgatan, mellan Mariatorget och SlussenSödermalm. Namnet kommer av Sankta Maria Magdalena och kyrkan tillhör idag Maria Magdalena församling i Stockholms stift. Kyrkan är ett kulturminne.

Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1635. Kyrkan har sedan dess genomgått stora förändringar. Flera arkitekter medverkade vid till- och ombyggnader av kyrkan, bland dem Nicodemus Tessin d.ä., som ritade 1600-talets tillbyggnader och dennes son, Nicodemus Tessin d.y., som ritade västportalen. Efter en förödande brand år 1759 renoverades kyrkan efter ritningar av Carl Johan Cronstedt.

Kyrkobyggnaden

Historik

Kyrkans ursprungliga spira 1650. Kopparstick av Wolfgang Hartmann.
Kyrkan från luften. Tornet är något vridet mot skeppet.
Tornet.

Nuvarande kyrkobyggnad började uppföras 1588 på platsen för det tidigare Maria Magdalena kapell. Vid Johan III:s död 1592 avstannade bygget och först två år efter Gustav II Adolfs död kunde den nya korsformade kyrkan invigas år 1634. Kyrkan är därmed Södermalms äldsta kyrka.

Den vidare utbyggnaden leddes under Nicodemus Tessin d.ä. och senare dennes son Nicodemus Tessin d.y. Kyrkans arkitektur går i barockens stilart, bland annat den smäckra tornspiran som Tessin lät resa 1676, "kanske den vackraste spira Stockholm ägt".

Efter en stor brand 19 juli 1759, vilken även förstörde delar av tornet och brände ned 300 övriga byggnader (se Mariabranden 1759), restaurerades kyrkan mellan åren 1760 och 1763 till sitt nuvarande utseende under ledning av Carl Johan Cronstedt. Det var han som ritade inredningen, som den ser ut idag, i rokokostil. Altartavlan har som motiv Herdarnas tillbedjan och är ett verk av konstnären Louis Masreliez, utförd omkring år 1800. Bevarad från före branden är Tessin d.y.:s västportal (nuvarande huvudingången) från 1716.

Tessin d.ä.:s spira från 1676.
Kopparstick i Suecian av Willem Swidde.

Den senaste invändiga restaureringen utfördes år 1927 under arkitekt Israel Wahlmans ledning och den senaste utvändiga förbättringen av kyrkans murverk genomfördes 1986.

Maria Magdalena kyrka har putsade fasader i gult, en sockel av röd sandsten och koppartäckt tak. Kyrkan har en stomme av tegel. Kyrkorummet har gråmålat brädgolv med en rosa textilmatta i mittgången. Runt om på kyrkans väggar återfinns belysningsarmaturer av malm från 1600-talet. Dessa elektrifierats och kompletterades med genombrutna huvar över glödlamporna efter Israel Wahlmans ritningar. I valven hänger tre mindre ljuskronor av mässing.

Planlösning

Kyrkans grundplan är korsformig och visar ett enskeppigt långhus med i öster förlagt tresidigt kor och korsarmar. I de fyra vinklarna mellan långhus och tvärskepp finns mindre utbyggnader från olika tidsepoker. Den nordöstra tjänstgör som sakristia, den sydöstra som skrudkammare, den nordvästra som kök och den sydvästra som kapell. Huvudportalen ligger i väster.

Orgel

  • Orgelfasaden gestaltades år 1774 av arkitekt C. F. Adelcrantz och anses som ett av den svenska rokokons bästa verk i sitt slag.
  • Nuvarande orgel hade ursprungligen trettio stämmor, fördelade på två manualer och pedal, då den levererades 1878 av Åkerman & Lunds Orgelbyggeri. Den byggdes 1927 ut av samma företag till dagens utformning med femtio stämmor enligt nedan. År 1961 gjordes en mindre omdisponering i orgelrörelsens anda och 1994-1995 restaurerades instrumentet åter av Åkerman & Lund, då den återfick 1927 års disposition. Orgeln är landets största senromantiska svenskbyggda instrument med originaldisposition, vilket gör att den kan återge hela den svenska senromantiska repertoaren.[1]
Manual IManual IIManual IIIPedalKoppel
Principal 16’Borduna 16’Gedackt 16’Principal 16’I/P
Principal 8’Principal 8’Bassetthorn 8’Subbas 16’II/P
Gamba 8’Fugara 8’Violin 8’Violon 16’III/P
Dubbelflöjt 8’Gemshorn 8’Salicional 8’Ekobas 16’II/I
Borduna 8’Dolce 8’Eolin 8’Kvinta 10 23III/I
Oktava 4’Flûte harmonique 8’Voix céleste 8 ’Violoncell 8’III/II
Flöjt 4’Kvintadena 8’Rörflöjt 8’Gedackt 8’I4’/I
Kvinta 2 23Fugara 4’Flauto amabile 8’Oktava 4’II4’/II
Oktava 2’Flûte octaviante 4’Unda maris 8’Kontrabasun 32’II16’/I
Kornett 5 korFlageolett 2’Salicet 4’Basun 16’III16’/III
Trumpet 16’Kornett 3 korEkoflöjt 4’Trumpet 8’3 fria kombinationer för vardera P-I-II-III
Trumpet 8’Klarinett 8’Waldflöjt 2’Piano, Mezzoforte, Forte, Tutti
Corno 8’Euphon 8’Automatisk pedalväxel-Oboe 8’Crescendo för II-III
Reistersvällare
  • År 1986 erhöll kyrkan ytterligare en orgel som placerades på södra sidoläktaren (orgelbyggare: S. Magnusson). I koret finns även en liten orgel från 1993.

Organister i S:ta Maria Magdalena kyrka

VerksamNamnLevnadstidÖvrigt
1641-1646Johannes Arentz-1648Organist.
1649-1664Daniel Wertz
1664-1673Hindrich DeckerOrganist och musikant.
1673-1701Petter BarckOrganist
1682-1684Johan Hindrich AdlerOrganist
1684-1689Lüdert Dijkman1648-1717Organist
1701-1704Johannes Baptiste de Crull1681-1704Organist
1704-1710Zacharias Holmberg-1717Organist
1710-1711Hindrich Belou-1711Organist
1711-1716Axel MontanOrganist
1716-1717Ferdinand Zellbell d.ä.1698-1765Organist
1718-1728Heinrich DrysellOrganist
1729-1730Abraham BjörkOrganist
1730-1750Ernst Johan Londicer1717-1763Organist
1750-1759Johan Georg Lotscher1733-1805Organist
1777-1792Olof Åhlström1756-1835Organist
1792-1804Carl Erik Gleisman1767-1804Organist
1805-1817Magnus Stenman1779-1842Organist
1829-1831Carl Gabriel DahlgrenOrganist
1832-1862Anders Lethin1792-1862Organist
1862-1900August Wilhelm Larsson1827-1908Organist
1910–1946Gustaf Hjalmar Heintze1879–1946Organist [2]
1946-1972Karl Gustav (Gösta) Edling1905-1989Organist [3]
1972–1989Ulf Wesslén1927–2009Organist
1989–2017Ralph Gustafsson1950–Organist
1998–2016Mathias Kjellgren1973–Organist
2017–Axel Rystedt1991–Organist
2017–2022Johan Hansson Lindström1980–Organist

Tornet, klockorna och tornuret

Kyrkans klockor.
Tornuret inifrån.

Nuvarande tornet i nyklassicistisk stil stod färdigt först 1825 och var gestaltat av Carl Fredrik Sundvall. Tornet lär innehålla byggnadsmaterial från tornet för det begravningskapell som stod på platsen långt tidigare, nämligen "S:ta Maria Magdalen kapell", tidigast omtalat i skrift 1352 och kompletterat med ett torn omkring 1430. Kyrkans ursprungliga tornhuv och spira var betydligt högre och spetsigare än den nuvarande som framgår av ett kopparstick av Johan Sasse från 1650-52. Även Tessin d.ä.:s tornhuv från 1676 var slankare och högre.

Efter branden 1759 uppfördes en provisorisk tornhuv, vilken inte ersattes förrän 1824 med den nuvarande. Tornet står något snett i förhållande till kyrkans mittaxel och avslutas upptill av ett lanterninkrönt och kopparklätt rundtempel. Högst upp finns ett förgyllt kors. Tornets höjd är 55 meter över marken (motsvarande 72,98 meter över havet) inklusive kors och det är 180 trappsteg upp till utsiktsplattformen.[4]

Kyrkans storklocka är senast omgjuten 1898 av Bergholtz klockgjuteri i Stockholm, men materialet härstammar från klockorna som smälte vid branden 1759. 1912 års klocka är en omgjutning av en tidigare klocka från 1760, även den utförd av Bergholtz. De övriga två klockorna är gjutna av Meyerska styckgjuteriet 1759 respektive 1760. Storklockan bär inskriptionen:

LOFVEN VÅR GUD FOLK!
LÅTEN HANS LOF VIDA HÖRDT VARDA!
PS. 66. 8.

Ett av Maria Magdalena kyrkas ursprungliga tornur drevs av ett urverk tillverkat av Christopher Polhems Stjärnsunds manufakturverk. Verket står numera på Tekniska Museet i Stockholm. År 1910 installerades ett mekaniskt urverk av firman Linderoths urfabrik vid Drottninggatan 28. Numera drivs kyrkans fyra tornur av ett elektriskt verk från Westerstrand & Söner.

Kyrkogården

Kyrkogården har varit i bruk sedan 1350-talet då ett begravningskapell uppfördes på platsen. Längs kyrkogårdens södra sida ligger gravkor byggda mellan 1709 och 1777. I anslutning mot sydväst ligger ett tidigare begravningskapell byggt 1929 och ritat av Lars Israel Wahlman. Byggnaden inrymmer idag den finska ortodoxa församlingens kyrka.

kyrkogården ligger bland andra de två poeterna och visdiktarna Evert Taube och Lasse Lucidor begravda, samt skalden Erik Johan Stagnelius liksom Maria Kristina Kiellström (känd som Bellmans Ulla Winblad). Vidare ligger även skådespelaren Gösta Krantz begraven på kyrkogården.

Bilder, exteriör

Bilder, interiör

Se även

Panorama

Vy från kyrktornet i Maria Magdalena kyrka mot norr och Gamla stan, augusti 2012.
Vy från kyrktornet i Maria Magdalena kyrka mot norr och Gamla stan, augusti 2012.


Källor

Noter

  1. ^ Texthäfte till: Complete works for organ : the years 1903-1908 / Olsson, Otto, kompositör ; Gustafsson, Ralph, orgel. 2CD. Swedish Society SCD 1123-24. 2002.
  2. ^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 168-169. Libris 8376384. ISBN 9177180224 
  3. ^ SÖDERMALMS KONTRAKT i Sveriges statskalender 1964
  4. ^ Broschyr: S:ta Maria Magdalena kyrka, tornuppstigning av Elisabet Jermsten.

Vidare läsning

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Maria Magdalena spira 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena västportal 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena tympanon 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena kyrkogården 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Maria Magdalena kyrka, kyrkogården
Maria Magdalena kyrka febr 2018.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Maria Magdalena kyrka, Södermalm
Maria Magdalena kyrkas tornur 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena altargången 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Södermalmstorg kopparstick 1650.jpg
Kopparstick (del av) utfört av Wolfgang Hartmann, vy över det nyreglerade Södermalmstorg på Södermalm i Stockholm
Maria Magdalena sidoorgel 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Panorama Gamla stan 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Panorama över Gamla stan från syd
Maria Magdalena kyrka September 2014 01.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Suecia 1-024 ; Maria Magdalena kyrka.jpg
Templum S:t Mariae Magdalae in Suburbio australi Holmiae : [Bild] / W. Swidde Sculp.
Maria Magdalena kyrka planritning.jpg
Maria Magdalena kyrka planritning
Maria Magdalens kyrka torn 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena orgelläktare 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena klockor 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.
Maria Magdalena belysning 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR). Läs mer i Wikipedia.