Maria Lasitskene
| Maria Lasitskene | |
.jpg) | |
| Född | 14 januari 1993[1] (32 år) Prochladnyj |
|---|---|
| Medborgare i | Ryssland |
| Sysselsättning | Friidrottare[2] |
| Make | Vladas Lasitskas |
| Utmärkelser | |
| Rysk hederssportmästare (2014) Medalj för Fäderneslandets förtjänstorden, 2:a graden (2016) Europas främsta friidrottare (2019)[3] Ryska vänskapsorden (2021) | |
| Redigera Wikidata | |
| Maria Lasitskene | ||
| Friidrott, damer | ||
Nation:  Ryssland | ||
|---|---|---|
 Olympiska spel | ||
| Guld | Tokyo 2020 | Höjdhopp |
| Världsmästerskap | ||
| Guld | Doha 2019 | Höjdhopp |
| Guld | London 2017 | Höjdhopp |
| Guld | Peking 2015 | Höjdhopp |
| Världsmästerskap inomhus | ||
| Guld | Birmingham 2018 | Höjdhopp |
| Guld | Sopot 2014 | Höjdhopp |
| Europamästerskap | ||
| Guld | Berlin 2018 | Höjdhopp |
| Silver | Zürich 2014 | Höjdhopp |
| Europamästerskap inomhus | ||
| Guld | Glasgow 2019 | Höjdhopp |
| Guld | Prag 2015 | Höjdhopp |
Maria Aleksandrovna Lasitskene (ryska: Мария Александровна Ласицкене), född Kutjina den 14 januari 1993 i Prochladnyj, är en rysk friidrottare som tävlar i höjdhopp. Hon tog guld både vid världsmästerskapen i Peking 2015 och i London 2017.[4]
Karriär som junior
Lasitskene (som då hette Kutjina i efternamn och tränades av Gennadiy Gabrilyan) vann som 15-åring år 2008 de ryska ungdomsmästerskapen på 1,83.[5]
Hennes första internationella framgång kom året därpå, vid ungdomsvärldsmästerskapen 2009, där hon med nya personliga rekordet 1,85 tog en silvermedalj med höjden 1,85 meter efter italienska Alessia Trost. Samma år tog hon silver vid European Youth Olympic Festival i Tammerfors och Gymnasiaden. Vid Olympiska sommarspelen för ungdomar 2010 i Singapore vann hon guldet på 1,86, före Alessia Trost.
Inomhussäsongen 2011 besegrade hon med ett hopp på 1,90 för första gången OS-vinnaren från 2004 Jelena Slesarenko, innan hon vid höjdhoppsgalan i Třinec klarade 1,97, vilket var nytt juniorvärldsrekord. Samma år tog hon guld vid Junioreuropamästerskapen i Tallinn på det nya mästerskapsrekordet 1,95. Vid Juniorvärldsmästerskapen i friidrott 2012 i Barcelona tog hon brons med 1,88, återigen efter Alessia Trost. Vid Universiaden 2013 i ryska Kazan satte nytt personrekord utomhus med 1,96, vilket räckte till andra plats efter polskan Kamila Lićwinko (då Kamila Stepaniuk), på samma höjd.
Seniorkarriär
.jpg)
År 2014 blev hon för första gången rysk mästare, något hon också blev 2017 och 2018.[5]
Sin första stora titel som senior erövrade hon vid Inomhusvärldsmästerskapen i friidrott 2014 i polska Sopot, där hon delade guldet med Lićwinko – båda klarade 2,00 [6]. Senare samma år räckte hennes 1,99 till silver efter Ruth Beitia vid Europamästerskapen i friidrott 2014 i Zürich. Efter segrar i tre av sju deltävlingar tog hon också hem slutsegern i 2014 års Diamond League.
Under 2015 vann hon först Inomhus-EM i Prag på 1,97, och senare VM utomhus, i Peking, där hon nådde 2,01. I Diamond slutade hon som sammanlagd två efter Ruth Beitia.
Lasitskene var stor guldfavorit inför de Olympiska sommarspelen 2016 i Rio de Janeiro, men fick inte tävla sedan det Internationella friidrottsförbundet stängt av alla ryska friidrottare (formellt var det ryska friidrottsförbundet som avstängdes) efter dopningsanklagelser.
I april 2017 beviljades Lasitskene tillstånd att tävla under neutral flagg [7] [5][8] – som Authorised Neutral Athlete (ANA) – vilket gav henne möjligheten att försvara sin VM-titel vid Världsmästerskapen i friidrott 2017 [9]. Hon vann på 2,03 före ukrainska Julija Levtjenko och tog också hem totalsegern i Diamond League en andra gång. Guld blev det även vid Inomhus-VM i Birmingham 2018 (2,01)[10] och utomhus-EM 2018 i Berlin, där hon vann på två meter jämnt, innan säsongen kröntes med slutsegern i Diamond League.
År 2018 vann hon, som tävlande för Europa, IAAF:s kontinentalcup i Ostrava och upprepade därmed bedriften från 2014 i Marrakesh.
Vid utgången av 2020 hade Lasitskene vunnit totalt åtta guldmedaljer i större internationella seniormästerskap – trippla VM- och dubbla EM-guld utomhus samt två VM-guld och ett EM-guld inomhus – och tre gånger stått som totalsegrare i Diamond League, vilket gör henne till en av de mest framgångsrika höjdhopparna genom tiderna.
I augusti 2021 vid OS i Tokyo tog Lasitskene guld i damernas höjdhopp efter ett hopp på 2,04 meter.[11]
Marija Lasitskene är sedan 2015 gift med Vladas Lasitskas, tenniskommentator för Eurosport.[5]
Utmärkelser
År 2014 utsågs hon av Europeiska friidrottsförbundet (EAA) till årets stjärnskott inom europeisk friidrott.
Personliga rekord
- Utomhus: 2,06 – i Lausanne, 6 juli 2017 [12] och i Ostrava, 20 juni 2019 [13]
- Inomhus: 2,05 – i Moskva, 9 februari 2020 [12]
Segersvit
Från 1 juli 2016 till 30 juni 2018 vann Lasitskene 45 tävlingar i rad innan sviten bröts vid Diamond League-tävlingar i Rabat, Marocko, den 13 juli 2018, då hon slutade trea efter Blanka Vlašić som vann på 1,97.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mariya Lasitskene, 9 januari 2019.
Källor
- ^ World Athletics Database, World Athletics ID: 243170.[källa från Wikidata]
- ^ All-Athletics.com, All-Athletics.com ID (arkiverad): 144720, läst: 6 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.european-athletics.org .[källa från Wikidata]
- ^ ”MARIYA LASITSKENE” (på engelska). IAAF. https://www.iaaf.org/athletes/russia/maria-kuchina-243170. Läst 9 januari 2019.
- ^ [a b c d] ”MARIYA LASITSKENE – Athlete Profiel”. 1 augusti 2017. https://www.iaaf.org/athletes/russia/maria-kuchina-243170. Läst 9 januari 2019.
- ^ A. Lennart Juhlin (mars 2014). ”Hur kunde det bli delat IVM-guld i höjd?”. Friidrott.se. Svenska Friidrottsförbundet. Arkiverad från originalet den 18 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210618022301/https://arkiv.friidrott.se/nyheter/statanalys/2014/ivm14khj.aspx. Läst 11 januari 2019.
- ^ Janne Isaksson (11 april 2017). ”Ytterligare sju ryssar får delta i friidrotts-VM – två världsmästare bland namnen”. Yle – svenska. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/04/11/ytterligare-sju-ryssar-far-delta-i-friidrotts-vm-tva-varldsmastare-bland-namnen. Läst 11 januari 2019.
- ^ ”IAAF approves 18 Russian athletes to compete internationally in 2018” (på engelska). Athletics Weekly. Arkiverad från originalet den 28 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180128052843/http://www.athleticsweekly.com/news/iaaf-approves-18-russian-athletes-compete-internationally-2018-73649. Läst 25 januari 2018.
- ^ Jessica Whittington (12 augusti 2017). ”Maria Lasitskene retains world high jump title” (på engelska). Athletics Weekly. Arkiverad från originalet den 11 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190111180005/https://www.athleticsweekly.com/event-news/maria-lasitskene-retains-world-high-jump-title-67490/. Läst 11 januari 2019.
- ^ Jessica Whittington (1 mars 2018). ”Maria Lasitskene wins world indoor gold as spotlight shines on high jump” (på engelska). Athletics Weekly. Arkiverad från originalet den 11 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190111175950/https://www.athleticsweekly.com/birmingham-2018/maria-lasitskene-world-indoor-gold-spotlight-on-high-jump-80206/. Läst 11 januari 2019.
- ^ ”ROC's Mariya Lasitskene rises above the competition to win women's high jump gold”. olympics.com. 7 augusti 2021. https://olympics.com/en/news/roc-s-mariya-lasitskene-win-women-s-high-jump-gold. Läst 12 mars 2022.
- ^ [a b] ”MARIYA LASITSKENE”. European Athletics. http://www.european-athletics.org/athletes/group=l/athlete=160881-lasitskene-mariya/index.html. Läst 9 januari 2019.
- ^ ”Monsterhopp av Lasitskene i Ostrava”. Sveriges television. 20 juni 2019. https://www.svt.se/sport/friidrott/monsterhopp-lasitskene-i-ostrava. Läst 28 juni 2019.
Externa länkar
| ||||||||
| |||||
| |||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
De olympiska ringarna, med genomskinlig bakgrund.
.svg)
The Canadian Red Ensign used between 1921 and 1957.
This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The only change is making the maple leaves green from red. This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The most recent version of this image has changed the harp into one with a female figure; see [http://flagspot.net/flags/ca-1921.html FOTW
The Canadian Red Ensign used between 1921 and 1957.
This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The only change is making the maple leaves green from red. This image has compared for accuracy (mainly colors) using an image from World Statesmen. The most recent version of this image has changed the harp into one with a female figure; see [http://flagspot.net/flags/ca-1921.html FOTW
.svg)
US Flag with 48 stars. In use for 47 years from July 4, 1912, to July 3, 1959.
.svg)
Flag of Hungary from 6 November 1915 to 29 November 1918 and from August 1919 until mid/late 1946.
.svg)
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
Flag of South Africa, used between 1928 and 1982. It is identical to the 1982 to 1994 version except that the shade of blue is darker. It is also known as the "Oranje-Blanje-Blou".
.svg)
Flag of Romania (28 March 1948 - 24 September 1952)
_(construction).png)
Construction sheet of the Flag of Romania as depicted in Decree nr. 972 from 5 November 1968.
- l = 2/3 × L
- C = 1/3 × L
- S = 2/5 × l
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
.svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
| grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
| gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
| röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
| blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
| vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
| svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
.svg)
Provisional flag for the Authorised Neutral Athletes (ANA) team at the IAAF events; since 2017.
Författare/Upphovsman: Erik van Leeuwen, Licens: GFDL
Mariya Lasitskene during the 2017 FBK Games, Hengelo
Russian Olympic Committee flag used in 2020 and 2022, for the Olympics
Författare/Upphovsman: filip bossuyt from Kortrijk, Belgium, Licens: CC BY 2.0
d8_23 hoog dames lasitskene