Margaretha Krook
| Margaretha Krook | |
 Margaretha Krook under tidigt 1960-tal. | |
| Född | Margaretha Knutsdotter Krook 15 oktober 1925 Maria Magdalena församling, Södermalm, Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 7 maj 2001 (75 år) Oscars församling, Östermalm, Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1949–2001 |
| Make | Stig Hammar (1956–1981) |
| Betydande roller | |
| Flora i Släpp fångarne loss – det är vår! Konsulinnan Ahlhagen i Morrhår och ärtor | |
| IMDb SFDb | |
Margaretha[a] Knutsdotter Krook Hammar, född 15 oktober 1925 i Maria Magdalena församling i Stockholm, död 7 maj 2001 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare. Hon anses vara en av 1900-talets mest betydande svenska skådespelare med talang för såväl dramatik som komik. Nyårsaftnarna 1997–2000 reciterade hon Alfred Tennysons Nyårsklockan på Skansen, också direktsänt i Sveriges Television.[2]
Biografi
Uppväxt och utbildning
Krook var dotter till majoren Knut Krook (1872–1947) och Margareta (född Svensson; 1900–1989). Hon växte upp i Norrtälje. Efter en sejour som flygvärdinna efter andra världskrigets slut flyttade hon från Rom till Stockholm, och utbildade sig till skådespelare vid Dramatens elevskola. Bland hennes klasskamrater fanns Jan-Olof Strandberg, Allan Edwall, Lars Ekborg, Max von Sydow och Jan Malmsjö.
Skådespelarkarriär
Under sin karriär kom hon ofta att kreera kraftfulla roller, som exempelvis Mor Courage, Gertrude Stein och Eugene O'Neills tredje hustru, Carlotta Monterey, i Lars Noréns Och ge oss skuggorna,[3] som också filmades för SVT. Hon blev fast skådespelare på Dramaten 1962 och var kvar där fram till 1999.[4]
Hon gjorde också ett flertal komiska roller, både på scen och film, bland annat som mamman i Gösta Ekmans film Morrhår och ärtor (1986) och förekom i flera av Tage Danielssons filmer som Släpp fångarne loss – det är vår! (1975), för vilken hon erhöll Guldbaggen för bästa kvinnliga huvudroll och Picassos äventyr (1978). Hon var även med i Hans Alfredsons och Povel Ramels krogshow Tingel tangel på Tyrol 1989–1990.[2]
Insatserna i radions På minuten är också legendariska, men mest känt inom det komiska facket är kanske ändå hennes utrop "Hörruduru! Ta'rej i brasan!" i TV-sketchen "Skattkammarön".[4] Hon tilldelades O'Neill-stipendiet 1974. För yngre generationer är hon även känd för sina klassiska inläsningar av Eva Bexells barnboksserie Morfar prosten, som finns utgivna på CD och kassett.
Åren 1997–2000 läste Krook Tennyssons "Nyårsklockan" vid nyårsfirandet på Skansen.[4] Hon var där den första kvinnan i rollen som nationell nyårstalare.
Död
Margaretha Krook avled av lungcancer på Ersta sjukhus i Stockholm. Hon är begravd i minneslunden på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.[5][6]
Eftermäle
Strax efter hennes död uppfördes en porträttlik staty, Margaretha Krooks staty, utanför Dramaten i Stockholm föreställande skådespelaren. Statyn, som hålls ständigt uppvärmd, skapades på initiativ av Marie-Louise Ekman. Den står vid det hörn där Margaretha Krook brukade stå och röka före föreställningarna och är ett populärt objekt att bli fotograferad tillsammans med för turister.[2]
Krook har även en gata uppkallad efter sig i Hägersten.
Filmografi i urval
- 1949 – Bara en mor
- 1950 – Mamma gör revolution
- 1951 – Fröken Julie
- 1954 – Karin Månsdotter
- 1954 – Storm över Tjurö
- 1954 – Salka Valka
- 1958 – Nära livet
- 1961 – Swedenhielms (TV-teater)
- 1961 – Lek ej med kärleken (TV-teater)
- 1961 – Lita på mej, älskling!
- 1962 – Fru Warrens yrke (TV-teater)
- 1962 – Värmlänningarna
- 1963 – Adam och Eva
- 1963 – Topaze (TV-teater)
- 1964 – Bröllopsbesvär
- 1964 – Svenska bilder
- 1966 – Persona
- 1966 – Träfracken
- 1966 – Adamsson i Sverige
- 1968 – Bombi Bitt och jag (TV-serie)
- 1969 – Bokhandlaren som slutade bada
- 1969 – Res till Mallorca!
- 1970 – Ministern
- 1972 – Mannen som slutade röka
- 1972 – Hemma hos Karlssons (TV-serie)
- 1973 – Bröllopet
- 1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
- 1974 – Modern och stjärnan
- 1975 – Släpp fångarne loss – det är vår!
- 1978 – Picassos äventyr
- 1978 – En vandring i solen
- 1980 – Sverige åt svenskarna
- 1981 – Snacka går ju...
- 1981 – Sopor
- 1981 – Liten Karin (TV-serie)
- 1983 – Colombe (TV-teater)
- 1985 – De flygande djävlarna
- 1986 – Gösta Berlings saga (TV-serie)
- 1986 – Morrhår och ärtor
- 1989 – Jönssonligan på Mallorca
- 1990 – Den hemliga vännen
- 1990 – Kära farmor (TV-serie)
- 1991 – Duo jag (TV-serie)
- 1992 – Den goda viljan
- 1993 – Nästa man till rakning (TV-serie)
- 1997 – Rika barn leka bäst
- 2000 – Gossip
- 2000 – Dinosaurier - röst till Eema
- 2000 – Brottsvåg (TV-serie)
- 2002 – Karlsson på taket - röst till fröken Bock
Teater
Roller
Priser och utmärkelser
- 1966 - Teaterförbundets Gösta Ekmanstipendium
- 1974 - Dramatens O'Neillstipendium
- 1975 - Den kungliga medaljen Litteris et artibus
- 1976 - Guldbaggen (för rollen i Släpp fångarne loss)
- 1978 - Svenska Dagbladets Thaliapris (för rollen i Kollontaj)
- 1993 - Svenska Akademiens teaterpris
- 1995 - Den kungliga medaljen Illis quorum
- 1998 – Teaterförbundets guldmedalj[11]
Bilder
Olof Bergström och Margaretha Krook i Urladdning på Helsingborgs stadsteater 1956.
Krook och Claes Sylwander i Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater 1956.
Kommentarer
- ^ I folkbokföringen stavades namnet Margareta.
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Krook Hammar, Margareta Knutsdotter
- ^ [a b c] Thunblad, Claes; Saving, Maria (8 maj 2001). ”Hon var unik som skådespelerska”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20338.ab. Läst 3 januari 2011.
- ^ Dramatens rollbok
- ^ [a b c] Larsson, Lisbeth (2019-09-03). Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv. Albert Bonniers Förlag. sid. 76. ISBN 978-91-0-017935-9. https://books.google.se/books?id=74WrDwAAQBAJ&pg=PA76. Läst 17 maj 2020
- ^ CD Begravda i Sverige
- ^ Hitta graven - Margareta Knutsdotter Krook Hammar
- ^ ”Teaterdeckare på turné”. Dagens Nyheter: s. 16. 12 april 1953. http://arkivet.dn.se/tidning/1953-04-12/98/16. Läst 15 mars 2017.
- ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015.
- ^ ”Vildanden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vildanden. Läst 14 oktober 2015.
- ^ Bertil Mollberger (8 februari 1989). ”Välmatat, varmt och gemytligt”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1989-02-08/37/20. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”Svensk Filmdatabas - Margaretha Krook”. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=63128&iv=BIOGRAPHY. Läst 25 september 2017.
Vidare läsning
- Vintkvist, Jennifer: Margaretha Krook i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Margaretha Krook.- Margaretha Krook på Internet Movie Database (engelska)
- Margaretha Krook på Svensk Filmdatabas
- Margaretha Krook i Dramatens rollbok
- Östgötateaterns arkiv
|
Media som används på denna webbplats
Margaretha Krook och Claes Sylwander i Ugo Bettis Drottningen och rebellerna på Helsingborgs stadsteater.
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Staty föreställandes Margaretha Krook (1925-2001) utanför Dramaten i Stockholm, av Marie-Louise Ekman (född 1944). Smyckad med blommor inför Internationella kvinnodagen som en påminnelse om att enbart ca 10% av Sveriges statyer föreställer namngivna kvinnor.
Författare/Upphovsman: Helsingborgs stadsteater, Licens: CC0
Skådespelarna Olof Bergström och Margaretha Krook i Urladdning på Helsingborgs stadsteater.
TV-teater med Holger Löwenadler och Margaretha Krook 1963
Swedish actress Margaretha Krook (1925-2001)
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Staty föreställandes Margaretha Krook (1925-2001) utanför Dramaten i Stockholm, av Marie-Louise Ekman (född 1944).