Marcella Sembrich

Marcella Sembrich (ursprungligen Praxede Marcelline Kochánska; Sembrich är mödernenamnet), född den 15 februari 1858 nära Lemberg i Galizien, död den 11 januari 1935 i New York, var en polsk-österrikisk sångerska.

Marcella Sembrich utbildade sig först till pianist för Stengel i Lemberg och Epstein i Wien samt därefter för far och son Lamperti i Milano till sångerska. Hon blev dessutom skicklig violinist. År 1877 gifte hon med sin förre lärare Wilhelm Stengel och debuterade samma år i Aten, som Lucia i "Puritanerna", med stor framgång.

Marcella Sembrich var 1878–1880 anställd vid hovoperan i Dresden och vann därefter utomordentliga triumfer på gästspels- och konsertresor till nästan alla Europas storstäder samt i Amerika. I Stockholm gav hon konserter 1893, hon tilldelades då medaljen Litteris et Artibus.^[1] Hon utnämndes till österrikisk och preussisk kammarsångerska.

Marcella Sembrich "företräder", skriver Eugène Fahlstedt i Nordisk Familjebok, "god italiensk sångstil; hon utmärker sig genom den yppersta tonrenhet, mild och skär klangfärg hos den höga sopranrösten, ett fulländadt legato och en koloraturfärdighet, som bl. a. i stackatopassager söker sin like. Föredraget eger mera smak och finess än poetiskt djup."

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sembrich, Marcella, 1904–1926.

Noter