Maoritärna

	Maoritärna; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Familj	Måsfåglar; Laridae
Släkte	Chlidonias
Art	Maoritärna; C. albostriatus
Vetenskapligt namn
	§ Chlidonias albostriatus
Auktor	(Gray, 1845)
Synonymer
	Sterna albostriata; Nya Zeelandskäggtärna; Nyzeeländsk skäggtärna; Nyzeeländsk flodtärna;

Maoritärna^[2] (Chlidonias albostriatus) är en starkt hotad nyzeeländsk fågel i familjen måsfåglar inom ordningen vadarfåglar.^[3]

Utseende och läten

Maoritärnan är med sina 29 centimeter en relativt liten tärna. Den är genomgående grå med svart hätta och vit undersida. I flykten syns den kontrastrerande vita övergumpen. Ben och näbb är starkt orange och stjärten är relativt kort och grunt kluven. Den liknar skäggtärna, men denna har grå övergump. Lätet är ett upprepat "kitt".

Utbredning och levnadssätt

Fågeln häckar endast på Sydön i Nya Zeeland utmed östra flodbäddar från Marlborough till Southland samt i övre delen av floderna Motueka och Buller i södra Nelson.^[4] Vintertid rör den sig ut mot kusten, mestadels från Stewart Island till södra Nordön, där den födosöker inom tio kilometer från strand.^[4]^[5]

Maoritärnan lägger två ägg och ungarna är flygga efter cirka 30 dagar. Fågeln lever av sötvattensinverterbrater och småfisk. Ibland tar den även maskar och andra smådjur i flodernas omgivningar,^[4] vilket gett den det nyzeeländska smeknamnet "plogpojke".

Systematik

Maoritärnorna tillhör släktet träsktärnor, Chlidonias.^[6] Den har tidvis betraktats som en underart till skäggtärna.^[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Status och hot

Världspopulationen uppskattas till endast mellan 1000 och 5000 vuxna individer.^[1] Den tros minska kraftigt till följd av predation av invasiva men också inhemska arter (katter, mårddjur, brun råtta, igelkott, pungräv, hundar och flöjtkråka) samt påverkan från utbyggnad av vattenkraft.^[1]^[5]^[8] På grund av detta kategoriserar internationella naturvårdsunionen arten sedan 2000 som starkt hotad.^[1]

Namn

På svenska har fågeln även kallats nyzeeländsk flodtärna, nyzeeländsk skäggtärna och Nya Zeelandskäggtärna.

Noter

^ [a b c d] BirdLife International 2022 Chlidonias albostriatus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 15 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
^ [a b c] Heather, B. D.; Robertson, H. A. 1996. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.
^ [a b] Taylor, G. A. 2000. Action plan for seabird conservation in New Zealand. Department of Conservation, Wellington.
^ Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.
^ Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2017). Black-fronted Tern (Chlidonias albostriatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/54044 2017-03-14).
^ Keedwell, R. J.; Maloney, R. F.; Murray, D. P. 2002. Predator control for protecting kaki (Himantopus novaezelandiae) - lessons from 20 years of management. Biological Conservation 105: 369-374.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör maoritärna.
Bilder & media
Wikispecies har information om Chlidonias albostriatus.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] BirdLife International 2022 Chlidonias albostriatus . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 15 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01

[Robertson-4] [a b c] Heather, B. D.; Robertson, H. A. 1996. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.

[Taylor-5] [a b] Taylor, G. A. 2000. Action plan for seabird conservation in New Zealand. Department of Conservation, Wellington.

[6] Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.

[7] Gochfeld, M., Burger, J. & Garcia, E.F.J. (2017). Black-fronted Tern (Chlidonias albostriatus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från http://www.hbw.com/node/54044 2017-03-14).

[8] Keedwell, R. J.; Maloney, R. F.; Murray, D. P. 2002. Predator control for protecting kaki (Himantopus novaezelandiae) - lessons from 20 years of management. Biological Conservation 105: 369-374.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler