Maorisolfjäderstjärt
| Maorisolfjäderstjärt Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Solfjäderstjärtar Rhipiduridae |
| Släkte | Rhipidura |
| Art | Maorisolfjäderstjärt R. fuliginosa |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhipidura fuliginosa | |
| Auktor | (Sparrman, 1787) |
| Synonymer | |
| Nya Zeelandsolfjäderstjärt | |
 | |
Maorisolfjäderstjärt[2] (Rhipidura fuliginosa) är en fågel i familjen solfjäderstjärtar inom ordningen tättingar.[3] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Maorisolfjäderstjärtar är en av de få inhemska fågelarterna på Nya Zeeland som anpassat sig till människan. Det är en av de vanligaste och spridda fåglarna på Nya Zeelands fastland.[4]
Utseende
Maorisolfjäderstjärtens rygg är mörkgrå eller gråbrun och bröstet samt magen är gul/orangefärgad med en svart horisontellt rand över bröstet under den vita halsen. Fågeln har vita fläckar ovanför ögonen och beroende på underart helvita stjärtfjädrar eller stjärtfjädrar med vita ytterkanter.
Fågeln är 16 cm lång varav halva kroppslängden består av stjärtfjädrarna. De yttre stjärtfjädrarna är ljusa och de inre mörkfärgade vilket kan observeras när fågeln fäller ut sina stjärtfjädrar som en solfjäder. Vissa underarter har mörkare fjäderdräkt, en svart morf, som utgör 4% av maorisolfjäderstjärtarna på Sydön och mindre än 1% på Nordön men förekommer inte alls på Chathamöarna.[5] Den svarta morfen är helt mörk och saknar vita markeringar förutom en vit fläck bakom ögonen.
Juvenila fåglar liknar adulta fåglar men har en mer brunfärgad kropp och saknar tydliga färgmarkeringar.
Ekologi
Habitat
Maorisolfjäderstärten ursprungliga habitat är gles skog och buskskog men återfinns numera även på platser som används eller bebos av människor som parker, odlingar och trädgårdar. Fågeln lever från havsnivå upp till snögränsen.[6][4]
Föda
Maorisolfjäderstjärten har en bred variation av små insektsarter som födokälla. Fågeln använder sig av sina breda stjärtfjädrar för att snabbt kunna manövrera sig i luften när den jagar insekter. Ibland hänger de uppochned i grenar för att komma åt insekter på undersidan av blad och löv. De letar sällan föda på marken.[4]
Maorisolfjäderstjärten använder sig av tre metoder för att fånga insekter.
- I gles skog eller vid öppen mark sätter sig fågeln på en utkiksplats för att spana efter insektssvärmar och flyger sedan mot bytet och tar flera insekter på en gång.
- I tätare växtlighet flyger fågeln runt för att störa insekter och få dem på flykt för att därefter fånga dem.
- Genom att följa efter andra fåglar eller djur som rör upp insekter när de rör sig genom naturen. Arter som maorisolfjäderstjärten ofta följer är gråryggig glasögonfågel, vithuvad mohua, parakiter, vårtkråkor och även människor.[4]
Maorisolfjäderstjärten och människan
På maori heter fågeln pīwakawaka. I maorisk mytologi anses fågeln vara orsaken till död i världen. Maui trodde han kunde utrota döden genom att krypa igenom den sovande dödsgudinnan Hine-Nui-Te-Po med hennes sköte som ingång. Maorisolfjäderstjärten, som hade varnats av Maui att vara tyst, började skratta åt synen vilket väckte den sovande Hine-Nui-Te-Po som blev så arg att hon omedelbart dödade Maui.[4]
Underarter
Maorisolfjäderstjärt delas in i fyra underarter:[3]
- Rhipidura fuliginosa fuliginosa: förekommer på Stewart Island och Sydön (Nya Zeeland).
- R. f. placabilis: förekommer på Nordön (Nya Zeeland).
- R. f. penitus: förekommer på Chathamöarna.
- R. f. cervina: förekom tidigare på Lord Howeön, men är nu utdöd.
Bildgalleri
Svart maorisolfjäderstjärt
(c) Auckland Museum, CC BY 4.0Fågelbo
(c) I, Tony Wills, CC BY-SA 3.0- Sjungande maorisolsfjäderstjärt
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, New Zealand fantail#Description, tidigare version.
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Rhipidura fuliginosa Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-07-01
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b c d e] ”Fantail/pīwakawaka” (på New Zealand English). www.doc.govt.nz. Department of Conservation NZ (CC BY 4.0). https://www.doc.govt.nz/nature/native-animals/birds/birds-a-z/fantail-piwakawaka/. Läst 12 maj 2021.
- ^ Handbook of the birds of the world. Lynx Edicions. ©1992-©2013. ISBN 84-87334-10-5. OCLC 861071869. https://www.worldcat.org/oclc/861071869. Läst 25 maj 2021
- ^ ”New Zealand fantail | New Zealand Birds Online”. nzbirdsonline.org.nz. http://nzbirdsonline.org.nz/species/new-zealand-fantail. Läst 18 maj 2021.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör maorisolfjäderstjärt.
Wikispecies har information om Rhipidura fuliginosa.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: By J. G. Keulemans, in W.L. Buller's A History of the Birds of New Zealand. 2nd edition. Published 1888, cropped and colours adjusted by Tony Wills, Licens: CC BY-SA 3.0 nz
New Zealand Pied Fantail and Black Fantail illustration.
(c) I, Tony Wills, CC BY-SA 3.0
New Zealand fantail or Pied fantail showing fanned tail. Karori sanctuary, Wellington, New Zealand.
Författare/Upphovsman:
- Rhipidura_fuliginosa_4.jpg: Robert Engberg from Albany, Auckland, New Zealand
- derivative work: Berichard (talk)
I love the little angry 'eyebrows' on these guys.
Författare/Upphovsman: https://www.flickr.com/photos/chingsters/, Licens: CC BY 2.0
A New Zealand fantail (Rhipidura fuliginosa)
Författare/Upphovsman: Martin (screen name martinbarmey), Licens: CC BY-SA 3.0
A New Zealand Fantail (Rhipidura fuliginosa) singing in New Zealand.
Författare/Upphovsman: Jean S Fleming, Licens: CC BY-SA 4.0
Fantail at Ngā Manu Nature Reserve, hunting insects disturbed by visitors.
_(39596247290).jpg)
Författare/Upphovsman: Bernard Spragg. NZ from Christchurch, New Zealand, Licens: CC0
The New Zealand fantail occurs in two colour morphs: pied and black. The adult pied fantail has a greyish head, prominent white eyebrows, brown back and rump, cinnamon breast and belly, white and black bands across the upper breast, and a long black and white tail. Juvenile pied fantails are of mainly brown tones over the head and body, lack the striking white eyebrows and chest bands, and are more rufous on the breast, eyebrows and on the tips of the primary coverts than adults. Black fantails are mainly black, with black-brown over the rump, belly and flight feathers, and occasionally have a white spot over each ear. Note that black morph fantails never have white on their tail feathers. Juvenile black fantails tend to be more dark brown than black. Black fantails are rare in the North Island, and make up less than 5% of individuals across the South Island. The main difference between the subspecies is the amount of white in the tail (North Island fantail with slightly greyish inner webs, South Island pied morph white inner webs, Chatham Island fantail with more extensive white). Fantails are occasionally seen without tails!
.jpg)