Maoripetrell

Maoripetrell
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljLiror
Procellariidae
SläktePterodroma
ArtMaoripetrell
P. cookii
Vetenskapligt namn
§ Pterodroma cookii
Auktor(Gray, 1843)
Utbredning
Synonymer
  • Cooks petrell
  • Cookpetrell

Maoripetrell[2] (Pterodroma cookii) är en fågel i familjen liror inom ordningen stormfåglar som förekommer i Stilla havet.[3]

Kännetecken

Maoripetrell är en relativt liten Pterodroma-petrell med en kroppslängd på 26 centimeter.[4] Den är vit under och ljusgrå ovan, och mycket lik whakaupetrellen (P. pycrofti) och långnäbbad petrell(P. stejnegeri), men är mer ljushövdad, mer grå ovan och tydligare mörka band samt ljusare yttre stjärtpennor.[4]

Allra mest lik är den dock robinsoncrusoepetrellen (P. defilippiana) som ibland behandlas som underart till cookpetrell och dessa vara omöjliga att skilja åt i fält.[4] Robinsoncrusoepetrellen har dock något större näbb, mindre vitt på stjärtpennorna samt mer kontrasterande mörk fläck kring ögat.[4] I flykten rör den sig snabbt och kastande, likt en fladdermus, och följer i vanliga fall inte efter fartyg.[4]

Maoripetrellen verkar vara tystlåten till havs.[5] Vid häckplatserna hörs nattetid och i flykten ett rätt nasalt, andlikt "kek-kek-kek" eller "nga-nga-nga", ibland i långa serier.[5] På marken avger den inget annat än ett högljutt spinnande läte.[6]

Utbredning och systematik

Fågeln häckar enbart på några öar utanför Nya Zeeland: Codfish samt Lilla och Stora Barriäröarna. Efter häckningsperioden mellan oktober och april sprider den sig över östra och norra Stilla havet,[3] i norr ända till Aleuterna och österut till Baja California.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Maoripetrellen häckar i bohålor på beskogade åsar och branta sluttningar, på 300–700 meters höjd på Little Barrier Island och 4-350 på Codfish Island.[7][8] Tidigare häckade den i passande miljö genom hela Nya Zeeland.[9] Den lever huvudsakligen av bläckfisk, kräftdjur och småfisk.[10]

Status

Världspopulationen uppskattas till runt 670 000 individer, varav nästan alla häckar på Lilla Barriärön.[1] Efter att ha minskat kraftigt till följd av predation av invasiva arter som polynesisk råtta, katt och wekarall ökar nu beståndet igen. På Lilla Barriärön har ungarnas överlevnad ökat från 5% till 80% sedan invasiva arter avlägsnats från ön. IUCN kategoriserar arten därför numera som sårbar.[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar James Cook (1728-1779).[11] Fram tills nyligen kallades den ’’cookpetrell’’ även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] På svenska har arten i litteratur även kallats Cooks petrell.[4]

Bilder

Referenser

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Pterodroma cookii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2015.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b c d e f g] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
  5. ^ [a b] Shirihai, H. (2007). A Complete Guide to Antarctic Wildlife. The Birds and Mammals of the Antarctic Continent and the Southern Ocean. Second edition. A. & C. Black, London, UK.
  6. ^ Brooke, M. (2004). Albatrosses and Petrels Across the World. Oxford University Press, Oxford, UK.
  7. ^ Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.
  8. ^ Rayner, M. J.; Hauber, M. E.; Clout, M. N. 2007. Breeding habitat of the Cook's Petrel (Pterodoma cookii) on Little Barrier Island (Hauturu): implications for the conservation of a New Zealand endemic. Emu 107(1): 59-68.
  9. ^ Imber, M. J.; West, J. A.; Cooper, W. J. 2003. Cook's petrel (Pterodroma cookii): historic distribution,breeding biology and effects of predators. Notornis 50: 221-230.
  10. ^ Heather, B. D. and Robertson, H. A. 1997. The field guide to the birds of New Zealand. Oxford University Press, Oxford, UK.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Pterodroma cookii map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Cook's Petrel (Pterodroma cookii)
Pterodroma cookii Hullmandel.jpg
« Procellaria cookii » = Pterodroma cookii (Cook's Petrel)