Maorier
.jpg) | ||||||||||||||||||
| Maorier som dansar en haka (2012). | ||||||||||||||||||
| Antal sammanlagt | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ca 940 000 | ||||||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | ||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||
| Språk | ||||||||||||||||||
Maorierna är Nya Zeelands urinvånare och en polynesisk folkgrupp. Cirka 400 000 av landets invånare är maorier (cirka 10 procent). Maoriernas språk, maori, blev 1987, tillsammans med engelska, ett officiellt språk. De flesta på Nya Zeeland har maorier i släkten.
Ordet māori betyder "vanlig"[1] eller "normal" (kognat med ordet moriori på moriori) och förekommer i många ord, exempelvis wai māori, som betyder sötvatten, dricksvatten eller vanligt vatten, till skillnad från saltvatten.
Numera kallar sig många istället tangata whenua, landets folk.
Historia
Maoriernas ankomst till Nya Zeeland
Maorier är ett polynesiskt folk som från 800-talet[2] eller 1200-talet[3] och framåt i omgångar invandrade från Sällskapsöarna. De första invandrarna livnärde sig övervägande på insamling och jakt på öns talrika fågelarter, av vilka de flygoförmögna moafåglarna är mest kända. Samtliga arter moafåglar hade utrotats på 1600-talet.
En andra invandringsvåg kom möjligen på 1300-talet, varvid den så kallade klassiska maorikulturen utformades.[2] Näringsfånget omfattade, förutom jakt, odling av sötpotatis och taro samt fiske. Byarna var befästa, och krigföring och möjligen kannibalism var karakteristiska inslag i kulturen. Deras krigsdans haka används idag av Nya Zeelands rugbylandslag. Den materiella kulturen präglades av rik ornamentering av till exempel hus och kanoter, och tatueringskonsten var högt utvecklad. Samhället, som var starkt hierarkiskt, var indelat i ett antal bilaterala klaner (hapū) med var sin hövding (rangatira). Hövdingen (och hans inneboende kraft, mana) representerade klanen och dess äganderätt till marken.
Under brittiskt styre
Den brittiska koloniseringen av Nya Zeeland under 1830- och 1840-talen ledde till konflikter kring jordägande. Även om den brittiska regeringen skrev på Waitangifördraget 1840, som skulle tillförsäkra maorierna rätten till sitt land, ledde väpnade konflikter under 1860-talet till resultatet att britterna konfiskerade drygt 40 procent av maoriernas land. Vid britternas ankomst fanns cirka 150 000 maorier, men vid sekelskiftet 1900 hade krig och sjukdom reducerat deras antal till 42 000.
Senare år
På 1970-talet hade siffran stigit till cirka 240 000, och sedan 1960-talet pågår ett målmedvetet återupplivande av maorikulturen med tyngdpunkt på frågor kring landrättigheter och utbildning på maorispråket.[4] Sedan sent 1900-tal har en mängd maori-ord kommit att integreras i nyzeländsk engelska.[5][6] I slutet av 00-talet var knappt 8 av 1000 ord i dagstidningstext maori-ord, medan antalet 2019 var cirka 35 per 1000 ord.[7]
Se även
Referenser
- ^ Wilson, Ormond (1963). ”Maori and Pakeha”. The Journal of the Polynesian Society 72 (1): sid. 11–20. ISSN 0032-4000. https://www.jstor.org/stable/20704069. Läst 14 oktober 2023.
- ^ [a b] ”maorier - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/maorier. Läst 20 juni 2022.
- ^ Taonga, New Zealand Ministry for Culture and Heritage Te Manatu. ”When was New Zealand first settled?” (på engelska). teara.govt.nz. https://teara.govt.nz/en/when-was-new-zealand-first-settled. Läst 20 juni 2022.
- ^ Flittner, Jan (på engelska). The Influence of Maori Vocabulary on New Zealand English. ISBN 978-3-640-01489-7. https://www.grin.com/document/103109. Läst 20 juni 2022
- ^ Calude, Andreea S. (27 september 2017). ”Kia ora: how Māori borrowings shape New Zealand English” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/kia-ora-how-maori-borrowings-shape-new-zealand-english-82683. Läst 20 juni 2022.
- ^ Wenman, Eleanor (10 januari 2020). ”How Māori and English languages mix in the modern world” (på engelska). Stuff. https://www.stuff.co.nz/science/118713470/how-mori-and-english-languages-mix-in-the-modern-world. Läst 20 juni 2022.
- ^ Ellingham, Vanessa (23 augusti 2019). ”10 Māori Words Commonly Used In New Zealand English” (på engelska). Babbel Magazine. https://www.babbel.com/en/magazine/maori-words. Läst 20 juni 2022.
Externa länkar
- Heritage New Zealand - Maori Heritage
Media som används på denna webbplats
.svg)
Honiana Te Puni-kokopu, d 1870. Shows Honiana Te Puni-kokopu standing, with full facial tattoo, clad in a dogskin cloak and holding a taiaha in his right hand. Behind him is Wellington Harbour with two Maori by the shore to the left, and Petone Pa, a canoe and a flagpole with the New Zealand Company flag on the right. The western Hutt hills are in the background. Accompanying text reads: These two chiefs sold the site of the present Wellington Settlement to Colonel Wakefield, the Principal Agent of the New Zealand Company, in September 1839... Epuni is the uncle of Warepori. Under the same unfavourable circumstances as his nephew, he has nobly deserved the name of "a true gentleman." He still lives at the village of Pitone, loved and respected by the English inhabitants of all ranks. These portraits were drawn at the time of the purchase in 1839... the village of Pitone and the flag-staff at the foot of which Colonel Wakefield took formal possession, appear in the back-ground.
Maori warriors perform a Haka, meaning dance of welcome, for U.S. Secretary of Defense Leon E. Panetta during a Powhiri ceremony while visiting Auckland, New Zealand Sept. 21, 2012. The ceremony is an ancient Maori tradition used to determine if visitors came in peace or with hostile intent.